SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Transkript

1 SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen

2 Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka och välfärden brister, kan vi istället skapa ny kunskapstörst och solidaritet. Där klyftor och fascistiska krafter växer, kan vi istället skapa ett samhälle som håller ihop. Vi vet att ett annat Sverige är möjligt. I detta arbete har vi alla ett ansvar. Och som en idéburen folkrörelse, baserad på alla människors lika värde och rätt, är kravet på ett demokratiskt ledarskap stora på alla nivåer, i alla delar av landet. Så låt oss skapa det tillsammans. Sverige behöver nu ett socialdemokratiskt ledarskap mer än någonsin. För det behövs ett starkt ledarskap inom socialdemokratin och för det behövs du. Stefan Löfven 2

3 Ledaren och gruppen Du är vald till ledare inom socialdemokratin. Du ska leda dina partivänner, människor som liksom du själv vill arbeta för de socialdemokratiska värderingarna. Det kan vara styrelsen i ett partidistrikt, en arbetarkommun eller partiförening, en nämnds- eller fullmäktigegrupp, det kan också vara en arbetsgrupp med ett specifikt uppdrag. Det är en utmaning. Du ska se till att gruppen får de bästa möjliga förutsättningarna att bidra i det politiska arbetet så att ni når de uppsatta målen. Du ska också ge gruppens medlemmar utrymme att utvecklas som företrädare för socialdemokratin. Ditt uppdrag som ledare kan sammanfattas i fem punkter: 1 Hålla idén i fokus, så att den genomsyrar allt gruppen gör 2 Öka engagemanget i arbetet 3 Kunna lyssna och ta intryck 4 Förmedla bilden av den helhet som de enskilda aktiviteterna ingår i 5 Hålla partiet i rörelse och driva utveckling Du ska också kunna utveckla dig i den egna ledarrollen. Att utvecklas i ledarrollen Det här materialet ger dig underlag att reflektera över ditt ledarskap, på egen hand och tillsammans med den grupp som du är ledare för. Det syftar till att stärka både dig som ledare och gruppen och därmed förbättra era förutsättningar att utvecklas och nå framgång. Materialet innehåller följande rubriker: Idén och uppgiften Inte bara vad utan också hur! Möten som leder framåt Arbetsfördelning för delaktighet och engagemang Förnyelse och utveckling Att dela med sig Från retorik till praktik Varje avsnitt omfattar korta introducerande texter som följs av förslag till frågor att gemensamt reflektera över. De syftar till att ge er stöd att tillsammans komma fram till hur ni vill utveckla ert samarbete för hur gruppen fungerar är en fråga för alla, inte bara för dig som ledare. Som ledare har du dock ansvaret att leda gruppens utveckling så att denna kan bidra så bra som möjligt i det politiska arbetet. Ni kan gå till väga på olika sätt. Ni kan avsätta någon timme på de kommande mötena för att arbeta igenom materialet stegvis. Ni kan också jobba igenom hela materialet samlat under exempelvis en tvådagarskonferens. Materialet är upplagt så att ni kan arbeta med det på egen hand. Det finns också möjlighet att låta någon utanför gruppen leda samtalen. Vet du med dig att det finns spänningar i gruppen som kan ha med dig som ledare att göra, kan det vara klokt att använda dig av den möjligheten (då är det kanske mest praktiskt att genomföra arbetet samlat). Varje avsnitt ligger på en egen sida, så att det ska vara lätt att kopiera upp just de avsnitt och frågeställningar som är aktuella att jobba med för tillfället. 3

4 Idén och uppgiften! En förutsättning för ett bra samarbete i en grupp är att alla har samma syn på uppgiften. Vad är det egentligen vi ska göra? Det kan kännas som en självklarhet, men är inte alltid det. Inte minst eftersom det också handlar om att prioritera: Vad ska vi satsa på här och nu och vad lägger vi därmed åt sidan? Det är därför viktigt att du och din grupp stämmer av om ni har samma syn på uppgiften, med utgångspunkt från programmet som kongressens antagit. Vad innebär det nya principprogrammet, som antogs av kongressen 2013, för vårt politiska arbete här och nu? Och inför framtiden? Om vi har olika uppfattning om detta, hur hanterar vi det? Denna diskussion ger alla i gruppen en stadigare grund att stå på som företrädare för socialdemokratin. Därmed blir det också lättare för alla att förklara de prioriteringar som görs när principprogrammet ska omsättas i praktiskt arbete i den egna verksamheten. 4

5 Inte bara vad utan också hur! Inte bara vad vi gör utan också hur vi gör det är viktigt. Vårt sätt att arbeta och vara mot varandra är en ideologisk fråga. I fem ord beskrivs den kultur vi vill skapa inom partiet: Samarbete Vi håller samman och har ordning. Vi har ett bra arbetsklimat som gör att människor känner sig informerade och delaktiga. Utveckling Som i en stark vilja till personlig utveckling för var och en som engagerar sig i Socialdemokraterna, genom studier och andra utmaningar. Som i en gemensam vilja att ständigt utveckla vår organisation och våra arbetsmetoder. Kompetent, som i kunnig, seriös och stabil vi sköter vårt eget parti på ett sådant sätt att det inger förtroende för vår förmåga att styra kommun, landsting och land. Vi gör tydliga prioriteringar och står för dem. Engagerad, vi är handlingskraftiga vi ser samhällsproblem och gör något åt dem. Men vi vill också engagera fler i det arbetet! Öppet För att vara framtidsinriktad måste man se omvärldsförändringar, vara välkomnande för nya idéer och villig att ta intryck av andra. Vår förmåga att leva upp till detta, avgör om människor vill gå med i partiet och delta i vårt arbete för ett bättre samhälle. Lever vi upp till dessa fem ord, som de beskrivs i den följande texten? Fundera först var och en och resonera sedan tillsammans. Försök att konkretisera era svar. Hur yttrar sig samarbete hos oss? Vad innebär utveckling, kompetens, engagemang och öppenhet i vår verksamhet? Kan vi förbättra vårt sätt att vara gentemot varandra? 5

6 Möten som leder framåt Möten kan fungera på olika sätt. De kan kännas som ett slöseri med tid, men kan också fungera som en viktig del i arbetsprocessen. Det beror på hur de läggs upp och genomförs. Bland avarterna kan nämnas mötet som används för att klubba igenom beslut som i praktiken redan fattats i andra sammanhang. Eller mötet där polemiken får ta över och alla driver sin egen uppfattning i ett allt mer uppskruvat tonläge. När ett möte fungerar väl, då lyssnar däremot deltagarna på varandra. De använder gemensamt gruppens samlade erfarenhet och kompetens för att utveckla en verksamhet eller synen på en fråga. Mycket av samspelet i en grupp sker inom ramen för gruppens möten. Hur mötena läggs upp påverkar därför inte bara mötet i sig utan också arbetsklimatet i gruppen. Det sänder signaler till deltagarna om hur de förväntas samarbeta och förhålla sig till varandra och vad demokrati innebär i praktiken, inom socialdemokratin. Hur fungerar gruppens möten? Lyssnar alla på varandra? Finns det en öppenhet även för synpunkter och idéer som går utanför ramarna? Känns mötena stimulerande och meningsfulla? Ska mötena bidra på ett effektivt sätt i gruppens arbetsprocesser måste mötesformerna också anpassas efter vilka frågor mötet ska behandla. På en dagordning kan finnas punkter av olika slag: informationspunkter, utvecklingspunkter, beslutspunkter eller temapunkter (t ex för att utveckla gruppens kunskaper inom ett visst område). Det innebär att också arbetsformerna under mötet kan behöva variera. Är syftet att få igång kreativa utvecklingsdiskussioner bör mötet läggas upp på ett annat sätt än om man ska fatta beslut utifrån tydliga handlingsalternativ. Är syftet att mötet ska resultera i effektiv verksamhet måste det klargöras vem som ska göra vad och när. För att bara ta några exempel. Är mötena upplagda så att de blir en effektiv del i arbetet? 6

7 Arbetsfördelning för delaktighet och engagemang För att arbetet ska vara både engagerande och effektivt behöver arbetsfördelningen göras så att tydlighet och handlingsutrymme kombineras på ett bra sätt. De som får ett uppdrag ska ha en tydlig bild av målet för det arbete de tar på sig. Vad är det vi ska uppnå och hur bidrar det i arbetet mot partiets övergripande mål? Samtidigt behöver de få handlingsutrymme. De måste få hitta sin egen väg till målet, utifrån sina erfarenheter och sin kompetens och sin kreativa förmåga. Det här ställer krav på ledaren. Det handlar om att ha tilltro till människor, men också insikt om att de kan behöva stöd. Från ledaren eller någon annan erfaren person inom eller utanför gruppen. Ges alla utrymme att använda sina förmågor fullt ut, i arbetet mot tydligt formulerade mål? Finns tilltron till allas förmåga att bidra i arbetet eller läggs vissa uppdrag bara ut på de säkra korten som haft liknande uppdrag tidigare? Vilket stöd ger ni varandra i gruppen? 7

8 Förnyelse och utveckling Ska socialdemokratin kunna möta de behov människor har också framöver måste partiet ha förmågan att förnya sig. Våga ompröva och utveckla politik och arbetsformer, med utgångspunkt från idé och värderingar. Det måste därför finnas utrymme för samtal i gruppen och med medlemmarna om den grundläggande idén och om hur samhället och människors villkor förändras. Det måste också finnas utrymme att utveckla och pröva nytt, med risk att allt inte lyckas. Modet att pröva är en förutsättning för att kunna forma de nya lösningar som kan vara avgörande för framtiden. Viktigt är också att det finns utrymme för den enskilda att utvecklas. Kanske genom att få pröva på andra verksamhetsområden eller samarbeta med mer erfarna personer. Utvecklingssamtal mellan ledaren och gruppens medlemmar ger utrymme för resonemang både om hur verksamheten kan utvecklas och om vad var och en i gruppen vill med sitt engagemang. Därmed skapar vi också en bra jordmån för våra kommande ledare i partiet. Finns utrymme för de samtal som kan leda till nya lösningar på samhällsproblemen? Finns modet att pröva nya arbetsformer för att öka delaktigheten och engagemanget i det politiska arbetet? 8

9 Att dela med sig Den framgångsrika organisationen är den organisation som följer upp verksamheten och lär av erfarenheten. Hur gick det? Vad fungerade bra? Vad behöver vi göra annorlunda? Genom denna typ av lärande i vardagen utvecklas organisationen fortlöpande. En viktig del i lärandet är också att de som arbetar tillsammans stödjer varandra och delar med sig av sina erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Liksom att de bekräfta och uppmuntra varandra. Det där gjorde du bra! När alla generöst stödjer varandra blir organisationen effektiv. Det är också en organisation som det är roligt att arbeta i vilket lockar fler att engagera sig i arbetet för den socialdemokratiska idén. Hur kan vi bli bättre på att stödja och uppmuntra varandra? 9

10 Från retorik till praktik Efter de diskussioner som du och gruppen har fört tillsammans finns det säkert många tankar om hur ert arbete kan utvecklas. Ni har sedan alla ett gemensamt ansvar för att dessa diskussioner ger resultat i form av ett bättre samarbete i gruppen. Du som ledare har dock här ett särskilt ansvar. Det ligger på dig att se till att: de konkreta utvecklingsförslagen omsätts i handling arbetsklimatet i gruppen stödjer ett konstruktivt samarbete. En grupp som samarbetar bra, som tycker att uppgiften är meningsfull och arbetet engagerande den uppnår också resultat. 10

11