Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal Karin Rönnerman Studiens utgångspunkter Kvalitetsarbete i förskolan Kollegialt lärande Möten för kommunikation och dialog 1

2 Mellanledarskap Placering - i mitten Filosofiskt leder jämsides med kollegor Praktiskt förstådd och utvecklad som en praktik (Grootenboer, Edwards Groves & Rönnerman, 2014) Placering av mellanledare 2

3 Ledning av kvalitetsarbete - från mitten 14 lärledare i ett distrikt som (hand)leder kollegor 2 av dem koordinerar möten med alla lärledare en gång per månad. Erfarenhetsutbyte och reflektioner samt rapport till styrgruppen De två koordinatorerna träffar alla lärledare två gånger per termin för utvärdering och planering. De två koordinatorerna deltar i styrgruppens möten Data Fältstudier och observationer från möten med alla lärledare och från möten när en lärledare (hand)leder kollegor Intervjuer med koordinator, lärledare och förskolechef 3

4 Praktik En praktik är en form av socialt etablerade samverkande mänskliga aktiviteter som innehåller: Former för förståelse (tal), Former för aktiviteter (görande), och Former för hur människor relaterar till varandra och till världen (relationer), Som hänger samman I ett distinkt projekt. Tal, aktiviteter och relationer i en praktik hänger samman i ett projekt* Tal Relationer Aktivitet Project Ledning av Förskolans kvalitetsarbete *Praktikens projekt är vad människor säger när de ärligt svarar på frågan Vad gör du? när de är engagerade i praktiken. 4

5 Teorin om praktikarkitekturer Praktikarkitekurer är de nödvändiga förutsättningar som skapar praktiker: som gör praktiker möjliga och håller dem på plats. De är sammansatta genom en kombination av : De kulturella- diskursiva en, förmedlade genom språket, som gör talet i praktiken möjligt; tillsammans med De materiella-ekonomiska en, förmedlade genom fysisk tid, som gör aktiviteter i praktiken möjliga; tillsammans med De sociala- politiska en, förmedlade genom makt och solidaritet (samhörighet), som gör relationer i praktiken möjliga. I det semantiska rummet förmedlade genom språket Kulturelladiskursiva Tal I det fysiska rummet förmedlade genom aktivitet och arbete Aktivite ter Project Materiella ekonomiska Relationer Sociala-politiska I det sociala rummet förmedlade genom solidaritet och makt Praktikarkitekturer= kuturella-diskursiva + Materiella- ekonomis+ social-political arrangements 5

6 Analys Exempel på tal i det semantiska rummet Lärledarna använder språket från läroplan och lokala riktlinjer för kvalitetsarbetet. Deltagande sker genom att gemensamt komma fram till konsensus, gemensam förståelse och inbördes överenskommelse. Kritiska aspekter lyfts mot hur begrepp ska förstås och användas. Språket som används tillhör uppgiften såsom mål, dokumentation, struktur, tid för reflektion, systematik Exempel på kulturella-diskursiva De speciella semantiska innehållet i mötena används i skollag, läroplan och lokala riktlinjer för kvalitetsarbetet, speciellt i de kriterier som lyfts för att nå målen. Men det finns också i det språk som används i de lokala riktlinjerna av hur handledning av kollegor ska genomföras Analys Exempel på aktiviteter i det fysiska rummet Regelbundna möten med all förskolepersonal. Regelbundna möten med alla lärledare. Utbyte av erfarenheter mellan lärledare i grupp. Presentation och diskussion om hur dokumentation görs i den egna praktiken Exempel på materiella-ekonomiska Lärledare skapar fysiska mötesplatser som möjliggör för lärare att delta i en rad aktiviteter. De materiella en skapar villkor för interaktion genom att lärare i möten sitter runt ett bord och förskolechefen tar minnesanteckningar. Samtliga deltagare har egna dokument framför sig som presenteras. Lärledaren håller i diskussionen och inbjuder till samtal, skriver på tavlan, sammanfattar diskussionen. Deltagare delas in i mindre grupper, par och i stor grupp 6

7 Analys Exempel på relationer i det sociala rummet Lärarna och lärledarna relaterar till läroplanen, skollagen och lokal riktlinjer och indirekt till styrgruppen. Lärarna relaterar till lärledarna och tvärtom. Lärarna har som mål att diskutera erfarenheter relaterade till läroplanen som handlar om att förbättra dokumentationen av kvalitetsarbetet. De som är involverade är relaterade till en gemenskap och utforska idéer tillsammans och lär av varandra. Deltagarna känner sig fria att samtycka eller inte. De relaterar till varandra på olika sätt beroende på syfte och mål Exempel på sociala-politiska Läroplan och skollag liksom lokala riktlinjer får inflytande på de aktiviteter som sker i grupperna och ska implementeras genom beslut tagna i styrgruppen. Koordinatorerna har planerat innehållet i lärledarnas möten. Inför varje möte finns en agenda vad som ska diskuteras. Denna kopplas också till de anteckningar som skickas tillbaka till styrgruppen varje månad Slutsatser De praktiker som skapas av att lärledarna öppnar upp utrymmen för nya former av diskurser, aktiviteter och relationer: Ett semantiskt rum som möjliggör för lärare att uppnå en gemensam förståelse Ett fysiskt rum och materiella villkor som möjliggör lärare att genuint arbeta (diskutera) tillsammans Ett socialt utrymme genom vilket lärare konfronteras och möjliggör agentskap, solidaritet och makt 7

8 Dialog för kollegialt utbyte handlar om Kollegor delar normen och värden Kollegialt fokus på elevers måluppfyllelse Lärares kollegiala utbyte Handledning av varandra (erfarenhetsutbyte) Dialog respons - reflektion (Ficher, 2013) Professionella lärandegemenskaper Kollaborativa strukturer och kultur Delade värden och visioner Delat ledarskap och beslutande Kollektivt ansvarstagande Professionella reflekterande dialoger Sökande efter ny kunskap Undersökande av egen praktik Fokus på undervisning och lärande (Stoll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas,2006; Nehring & Fitzsimmons, 2011) 8

9 bli SMART Stretcha längre än du kan nå Mät det som gör att du har kontroll Avtala med dig själv och andra om vad som ska göras Registrera framstegen Tid närma dig den tid som du kan råda över 9