Centrala begrepp. Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling

Transkript

1 Betydelsen av skolans mellanledarskap för lärares kollegiala utveckling Karin Rönnerman 28 oktober, 2015 Centrala begrepp Aktionsforskning Kollegialt lärande Professionella lärandegemenskaper Genererat ledarskap Mellanledarskapspraktiker 1

2 Förändringsarbete i egen praktik Se lärare som lärande Studera egen undervisning Se samband mellan undervisning och lärande 2

3 Lärare lär bäst genom kompetensutveckling som kräver aktivitet, är praktikrelaterad och integreras i vardagsarbetet genom kontinuerliga och långvariga kompetensutvecklingssatsningar som pågår över tid när lärare från samma skola deltar kollektivt i en lärandegemenskap förändring av undervisning blir ett kollegialt ansvar och inte individuellt lärare diskuterar problem, strategier och lösningar i undervisningen ((Opfer & Pedder, 2011) Lärande genom kollegiala samtal 3

4 Kollegialt lärande återkommer i Studiecirkeln som form Forskningscirkel Dialogkonferens Aktionsforskning Svenska kompetensutvecklingsinsatser (tex. Matematiklyftet och Läs- skrivlyftet) Kollegialt lärande handlar om Kollegor delar normen och värden Kollegialt fokus på barns utveckling och lärande och elevers prestationer Handledning av varandra (erfarenhetsutbyte) Dialoger respons - reflektion (Ficher, 2013) 4

5 Professionella lärandegemenskaper Kollaborativa strukturer och kultur Delade värden och visioner Delat ledarskap och beslutande Kollektivt ansvarstagande Professionella reflekterande dialoger Sökande efter ny kunskap Undersökande av egen praktik Fokus på undervisning och lärande (Stoll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas, 2006; Nehring & Fitzsimmons, 2011) Kollegialt lärande centralt i i aktionsforskning genom lärares gemensamma reflektioner lärares utbyte av erfarenheter lärares presentationer av pågående projekt 5

6 Aktionsforskning syftar till att utveckla Den egna praktiken Förståelsen av den egna praktiken Förståelse för de sammanhang i vilka praktiken ingår Former för kollegialt lärande (lärandegemenskaper) Utveckla aspekter i den egna prak1ken? Vad gör vi? Hur kan vi förbä:ra? Nya frågor genereras 1ll prak1ken Förstå den egna prak1ken Verktyg för insamling av informa1on Analys av informa1on Förståelse av de sammanhang prak1ken ingår i Ak1vt ta del av: Nya styrdokument, Kompetensutvecklingssatsningar, Aktuell forskning Deltagande i lärandegemenskaper Utmana varandras tänkande ta del av varandras perspek1v Pröva erfarenheterna Koppla 1ll forskning Rönnerman & Wennergren, 2012, s

7 Vad bara aktionsforskning kan göra Skapa förutsättningar för yrkesverksamma att förstå och utveckla praktiken inifrån Skapa förutsättningar för yrkesverksamma att utveckla former för aktion och interaktion Tillåta yrkesverksamma att utveckla lärandegemenskaper så de kan dela ansvaret för skolans praktiker Skapa förutsättningar för att yrkesverksamma tar ansvar för och konsekvenserna av sin praktik Aktionsforskning i praktikennn Aktionsforskning tar utgångspunkt i den egna verksamheten och ser arbetsplatsen som en plats för utveckling Aktionsforskning sker i dialog/samverkan med kollegor I aktionsforskning går lärande och förändring hand i hand då erfarenheter, teorier och värderingar utmanas Lärare som bedriver aktionsforskning möts kollegialt och reflekterar över information som systematiskt samlats in genom användning av olika verktyg Resultat av aktionsforskning dokumenteras, presenteras diskuteras och sprids kollegialt (Rönnerman, 2012) 7

8 Erhållna kunskaper genom aktionsforskning Aktioner utgår från vardagens frågor Verktygen hjälper till att systematiskt samla in information Tid bidrar till kollegialt lärande och reflektion nödvändigt vid förändring Kunskap och kompetens i bedömning av kvalitet i verksamheten Stärkt profession genom handledning Lärares röster En hjälp när vi vill förändra/förbättra. Reflektera mer och diskutera med kollegor Att systematiskt reflektera och förbättra verksamhetens innehåll. Att använda olika verktyg för att kartlägga barngruppen och diskutera med andra pedagoger Tänker mer i små steg vid nödvändiga förändringar och att det är viktigt att skriva dagbok för att få ett bra underlag till utvärdering och redovisning 8

9 Lärares röster bra att få hjälp att bena i sin uppgift men det måste vara utmanande och bra strukturerat. god hjälp att fokusera på det som var viktigt, att snäva in när det spretade. Och att komma igång igen när det kändes motigt - fick inspiration. fått mig att tänka till. Har genom detta fått många nya insikter. värdefullt att sätta ord på det man arbetat med och att andra har fått lyssna och kommenterat. Handledaren har fört utvecklingsarbetet framåt. ger distans och ny kunskap Distans Verktyg Kunskap Självreflektion Dagboksskrivande Insikt Dialog Handledning i grupp Kollegial Forskning Dokumentation Kommunikativ (Rönnerman, 2004) 9

10 Deltagande i lärandegemenskap har utvecklat Ledarskap (generat) för kollegorna Ansvar för kvalitetsarbetet Organisationsförmåga genom att organisera grupper som handleds Fördjupade kunskaper genom kontakt med forskare t.ex. genom forskningscirklar Ledarskap och Ansvar Handleder den egna avdelningens kollegor när vi arbetar med aktionsforskning Sitter med i kvalitetsgruppen på vår enhet Är kvalitetsutvecklare på heltid på två olika enheter. Tillsammans med rektorerna ansvarar jag för kvalitetsutveckling. Ingår i den grupp som leder utvecklingsfrågor på min enhet. Efterfrågar fortsatt samarbete med universitetet genom forskningscirklar 10

11 Generera e: ledarskap För a: e: ledarskap ska utvecklas genom deltagande i ak1onsforskning krävs en ömsesidighet mellan inre och y:re förutsä:ningar, men i två dimensioner: 1. Delta i e: program som har inslag av handledning; och 2. Överföring 1ll e: lokal verksamhet (prak1k) Inre förutsä:ningar Egen drivkrar Det passar in i karriären Önskan och beslutsamhet om a: utvecklas som lärare Vågar ta e: personligt ansvar för sig själv och för andras lärande Kan moraliskt avväga och välja ak1viteter och arbetssä: för god utveckling 11

12 I mi' fall var det för mi' personliga lärandes skull, så a' jag skulle kunna fortsä'a jobba på mina kunskaper på mi' eget sä' i klassrummet och i min egen takt. Mycket handlade förstås först och främst om barnen, men mycket handlade också om mig själv och mi' sä' a' undervisa på. Sedan var det även för a' kunna utvecklas, för jag hade en punkt i karriären där jag hade studerat klart, så jag var ute eaer någon@ng annat som kunde göra a' jag fortsa'e utvecklas så a' jag inte bara stod och stampade. Jag vara redo för någon@ng mer. (Annemarie) Y:re förutsä:ningar (utbildning) A: deltagandet i kompetensutveckling sker under en längre 1d A: fokus ligger på de egna frågorna A: innehåll och diskussioner är utmanande A: det finns möjlighet a: genomföra e: utvecklingsarbetet i egen takt A: det finns stöd för fortsa: utveckling i den egna prak1ken. 12

13 Man vill lära sig ny', utmana sig själv och skaffa sig mer kunskaper. Det var det som lockade mig. (Chris1na) Det pågick under en så man a' smälta det hela. (Birgi:a) Deltagande Ak1onsforsknings kurs Y,re förutsä,ningar Tid, stöd, feedback, handledning Inre förutsä,ningar Mod, styrka, 13

14 Två dimensioner A+B deltagande Ak1onsforsknings kurs (A) Y,re förutsä,ningar Tid, stöd, feedback, handledning Inre förutsä,ningar Mod, styrka, Överföring och transforma:on Handleder egna grupper i prak@ken Lokalt sammanhang (B) Y,re förutsä,ningar Tid, legi@mitet, stöd, E: genererat ledarskap kräver Formell och informell legi1mitet samt förankring i den egna organisa1onen Tid, resurser och stöd från den egna organisa1onen Uppdrag i skolan/kommunen ansvar Förväntningar på a: du innehar nya kunskaper som behövs i organisa1onen 14

15 Genererat ledarskap innebär E: samband mellan professionellt lärande och fortsa: utveckling av prak1ken. A: kompetensutveckling sker över 1d med inslag av handledning En hållbar utveckling i förskola och skola som präglas av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Från genererat ledarskap till mellanledare Med mellanledare menas de som har en erkänd ledande roll i sin verksamhet och i sin lärarroll Exempel kan vara: Handledare Förstelärare Utvecklingsledare Processledare 15

16 Mellanledare 1. Genereras från egen aktivitet i aktionsforskning 2. Utgör en brygga mellan att leda kollegor och att verka i klassrummet 3. Inverkar på lärares kollegiala lärande 4. Har betydelse för kvalitetsarbetet Mellanledare 1. Skapar kommunikativa arenor 2. Förhandlar om tid för möten 3. Förhandlar om administrativa krav 4. Betonar det kollegiala samarbetet 5. Förhandlar om förutsättningar för att leda kollegorna (stöd, tid, fysiska utrymmen) 16

17 Mellanledares röst: "Jag har fått en bredare syn på mitt yrke... Att vara en mellanledare är att ta ett steg från arbetet med barnen till att arbeta med vuxna, och en annan dimension i karriären - som ledare. Mellan ledare definition (Grootenboer, Edwards Groves & Rönnerman, 2014) Positionering - strukturellt och relationellt "mellan" skolans ledning och lärare - ingår i båda grupperna. Filosofiskt utövar sitt ledarskap från centrum eller tillsammans med sina kollegor- inte den "heroiska korsriddaren" som leder vid fronten, utan längs med och i samarbete med sina kollegor. I praktiken - ledande snarare än ledare. Fokus är på en ledarpraktik i stället för på de egenskaper och kvaliteter som räknas till ett traditionellt ledarskap. 17

18 Mellanledarens positionering Kommunikativa praktiker för mellanledare (Rönnerman, Edwards Groves, Grootenboer, 2015) Styrgrupp mellanledarna och förskolechefer ingår 1ggn/termin Koordinatorer för samtliga mellanledare i stadsdelen 1 ggn/månad + 2ggr /termin Mellanledare Förskollärare handleds av en mellanledare (varje vecka) Mellanledare arbetar med ökad kvalitet i barns lärande och utveckling (Dagligen) 18

19 Vill du gå fort gå ensam Vill du gå långsamt gå tillsammans Vill du gå framåt gå i cirkel 19