Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan"

Ann Danielsson
för 8 år sedan
Visningar:

Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter

2 Dokumentnamn Yttande Datum Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo och utvecklingsledare Lars Broberg om på vilket sätt en revisions arbete skulle kunna bidraga till en problematisering om vilka faktorer som verkar ha stor betydelse för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. Vi föreslog i samråd med rektorerna Karin Herbertsson och Lena Tibring att i främjande syfte och utifrån redan pågående diskussion om resultatutveckling inom rektorsområde 1 få en fördjupad diskussion kring möjliga orsaker. Vi träffade revisorer för diskussion kring upplägg och senare kring revisionens arbetsmaterial. Vi uttryckte redan då tveksamheter till grunden för dragna slutsatser. Intervjuerna med lärarna ger ingen entydig bild och av redovisade svar framgår mer ett tyckande som är väl känt och tidigare hävdat. Att bygga en rapport på tyckanden som i sig inte ger anspråk på att vara teoretiskt förankrade utan snarare svarar mot personligt förankrade uppfattningar blir mer en ögonblicksbild som i sig kan vara intressant. Däremot ger den ingen vägledning för en fördjupad problematisering kring kunskapsutveckling som den mäts i resultat. Därmed inte sagt att faktorer i sammanfattningen är av stor betydelse men de är redan kända och väl etablerade eller under utveckling i den pedagogiska vardagen. I både skolans arbete och hela kommunens skolledningsgrupp förs sedan länge diskussioner om betydelsen av skolledarens pedagogiska ledarskap och vad som innehållsligt är avgörande faktorer i detta ledarskap. Vidare lärarens betydelse vad gäller ledarskap i klassrummet och höga förväntningar på elevers prestationer. Därvid är faktorer som handledning, coachning, kollegial bedömning, gemensam problematisering och ämnesfördjupning klarlagda som viktiga faktorer för utveckling. Vi väljer att kommentera område för område för att klargöra vår uppfattning av rapportens slutsatser. Organisation och resurser Detta anges inte primärt vara anledningen till de svaga skolresultaten men trots detta anger rapporten att bättre skolresultat nås om; Produktion Barn och Unga Tierp Handläggare Lars Broberg Utvecklingsledare Telefon: E-post: Lars.Broberg@tierp.se

3 2(4) Organisation och resurser ses över och anpassas till det minskade elevunderlaget. Anpassning till sjunkande elevunderlag sker sedan flera år och pågår ständigt genom förändrad arbetsorganisation. Däremot ökar lokalkostnaden som del av elevpengen eftersom färre ska dela på samma kostnad och resurserna för personal minskar. Skolledningen har också ifrågasatt hur länge man kan driva småskolor med få elever, inte bara utifrån ekonomiska aspekter utan främst pedagogiska. Organisation måste utformas för att underlätta en bättre samordning mellan arbetslagen. Samordning sker vid gemensamma pedagogiska träffar, ämnesgrupperingar, personal som arbetar vid flera arbetslag. Rapportskrivarna anger inte vilken typ av samordning som saknas och om de förespråkar en annan typ av arbetslagsorganisation och framför allt på vilket sätt och med vilken teoretisk utgångspunkt man stödjer sig på. Organisationen måste utformas för en bättre kunskapsspridning mellan lärare. Detta är en variant på föregående punkt. Vi förutsätter att en aspekt på samordning som pedagogiska träffar och ämnesträffar ger en bättre kunskapsspridning. Men det är återigen själva strukturen och de innehållsliga aspekterna på denna kunskapsspridning som är viktig, det kollegiala samtalet, den konstruktiva kritiken och tolkningen av uppdraget som är vägledande i samtalet. Dessa samtal som uppmuntras av ledningen bör självklart utvecklas. Stödresurser måste utnyttjas på ett mer optimalt sätt. Av rapporten framgår ingen direkt analys av hur stödresurser missutnyttjas idag utan baseras mer på citat från enstaka lärare som generellt vill ha mer resurser alternativt tycker dagens system är fel. Självklart är avsikten alltid att utnyttja alla stödresurser optimalt men rapportens uttalanden som avser leda till kraftfulla åtgärder måste baseras på en djupare analys. Ledning Undersökningen indikerar att det finns ett behov av ännu tydligare styrning och ledning från rektorerna. Någon som sätter ner foten och säger hit ska vi. Det senare brukar vi benämna skolledningens bärande idé och tar sig bl a uttryck i ledningsdeklarationer och det dagliga innehållet i den pedagogiska diskussionen med lärarna. Detta tror vi har stor betydelse för att hålla fokus på kunskapsuppdraget och elevers framgång. Självklart måste denna bärande idé vara föremål för ständig prövning och kritisk granskning. Det kan ju finnas ledare som pekar med hela handen men kanske i fel riktning. Citatet sätta ner foten tolkar vi som en upplevd brist på riktningsgivare från ledningen men om det tolkas som en begränsning av lärares handlingsutrymme blir det mer olyckligt. Synas mer i klassrummet

Skolledningen har också ifrågasatt hur länge man kan driva småskolor med få elever, inte bara utifrån ekonomiska aspekter utan främst pedagogiska.

4 3(4) Besök i den pedagogiska verksamheten bör vara planerade med innehåll, reflektion och återkoppling kring det pedagogiska arbetet. Att endast ha ambitionen att synas mer i klassrummen är ger ingen bild av pedagogiskt ledarskap. Verka för att både lärares och elevernas ambitionsnivåer höjs. Vi håller med om att detta är en viktig faktor. Pedagogiska planeringar med tydliga mål, bedömningsgrunder och utmaningar ger elever bättre förutsättningar att lyckas. Pedagogiska samtal med lärare kring lärande, kompetenshöjande insatser och återkoppling kring resultat är en struktur som byggs upp på skolan och vi anser gagnar måluppfyllelsen. Satsa mer på mentorskap/coachning, metodprövning, kollegiala samtal kring undervisning Detta är också viktiga områden som är under utveckling. Ledarskap i klassrummet är en kurs som provats i arbetslag, skolledare har utbildats kring MI, motiverande samtal, för att utveckla och strukturera bl a medarbetarsamtal. Diskussioner kring lesson studies, learnig studies, besök hos kollegor och återkoppling är inslag i verksamheten och detta reflekterande arbetssätt kan och ska självklart utvecklas vidare. Löpande följa upp verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetets utformning och innehåll är under utveckling. Resultat följs upp och analyser, åtgärder för förbättring diskuteras. Detta sker även på en kommungemensam nivå. Detta är självklart en viktig utgångspunkt för att bedöma kvalitén på undervisning och elevers kunskapsutveckling, förändring av undervisning, vad som är framgångsrikt o s v. Ökad kunskapsspridning och samverkan mellan lärare Under organisation ovan angavs att pedagogiska träffar och ämnesträffar ger en bättre kunskapsspridning. Vidare att samordning sker vid gemensamma pedagogiska träffar, ämnesgrupperingar, personal som arbetar vid flera arbetslag. Ledningen möjliggör idag dessa träffar men det finns ytterligare utvecklingsmöjligheter för dessa möten. Lärarrollen Vi håller med rapporten om att lärarens roll är av stor betydelse för elevers kunskapsutveckling. Framför allt grundar det sig på en avsevärd mängd forskningsresultat ( ex Hattie).Intervjuerna indikerar att det finns en uppfattning, inte ett faktiskt tillstånd, om att lärare på Aspenskolan har olika ämneskunskaper, förmåga till kunskapsöverföring, ambitioner och förmågan att vara ledare. Därför är det viktigt att utveckla ledarskapet i klassrummet, uppmana till analys av den egna och andras undervisning gällande innehåll, metoder och kunskapsmål. En sådan inriktning finns på

Vi håller med om att detta är en viktig faktor. Pedagogiska planeringar med tydliga mål, bedömningsgrunder och utmaningar ger elever bättre förutsättningar att lyckas.

5 4(4) Aspenskolan men ska utvecklas. Lärares ämneskompetens kartläggs för närvarande i hela kommunen. Skolresultat Rapporten avslutas med att en tydlig kursändring ska markeras och på ett radikalt sätt förbättra skolans resultat. Rapporten indikerar ingen teoretisk grundad infallsvinkel eller kursändring som baseras på en analys av det nuvarande tillståndet. Rapportens olika förslag är viktiga men skolan har på de flesta områden kommit längre. Vi anser som vi tidigare sagt att flera faktorer som rapporten tagit fram är av betydelse men det rapporten också ger oss är insikt om de intervjuade lärarnas förståelse av orsaker till den låga resultatnivån. Vi måste därför i vårt förändringsarbete för att nå förbättrade resultat arbeta mycket med att utmana pedagogers utgångspunkter för uppdraget. Lars Broberg Utvecklingsledare

Rapporten indikerar ingen teoretisk grundad infallsvinkel eller kursändring som baseras på en analys av det nuvarande tillståndet.

Relevanta dokument

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara