Vad ryms inom detta? Mats Burström

Transkript

1 Vad ryms inom detta? Mats Burström

2 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan. Kommunövergripande frågor Rektors ansvar. Andra möten om bedömning.

3 Delge varandra vad man har testat, diskutera. Mer kött på benen om bedömning. Filmer + diskussionsgrupper. Metoder, modeller och exempel som man kan prova och utvärdera.

4 Vi vill att personal/lärare från framgångsrika skolor kommer och berättar för oss om arbetet i vardagen. Informationstext till alla vårdnadshavare. Att skolledningar kommunicerar med varandra och att de har koll på vad som händer och att de uttrycker gemensamma riktlinjer.

5 Vi vill att rektor ska vara närvarande i undervisningen så att vi kan bolla bedömningsfrågor direkt. Rektorerna måste vara delaktiga i processen, ge feed back. Vi lärare förväntar oss att bli formativt bedömda av våra skolledare. Vi behöver hjälp att prioritera arbetsuppgifter för att kunna lägga kraft på BFL. Att rektor är delaktig i att hitta bedömningsstrategier tillsammans md lärarna.

6 En samsyn från rektorerna gällande bedömningsarbete, en policy Tid att sitta tillsammans på skolorna, ett kalendarium där alla träffar ute på skolorna beskrivs, rektorer med i samtalen, både ämnesgrupper och tvärgrupper samt träffar med andra skolor.

7 Delge varandra vad man har testat, diskutera. Metoder, modeller och exempel som man kan prova och utvärdera.

8 Vi behöver utveckla en större förståelse för vad de olika värdeorden står för och vad som skiljer tex. Underbyggda väl underbyggda. Vi behöver diskutera anonyma elevexempel för att se/förstå de olika kvalitéerna i en text. Vi måste förstå värdeorden i kunskapskraven Vi behöver ett gemensamt bedömarspråk. Vi vill ha elevexempel som tydligt visar på olika nivåer i matriserna Ämnesgrupper

9 Den lokala skolan måste även organisera andra möten om bedömning. Exempelvis: Betygsättning Lgr 11 Diskutera kunskapskrav. Diskutera språkutveckling. Diskutera skriftliga omdömen.

10 Diskutera kunskapskraven: 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt bedömningsstöd

11 Kommentarsmaterial till kunskapskraven Engelska Matematik Samhällskunskap Svenska och svenska som andraspråk Teknik Att se helheter i undervisningen Naturvetenskapligt perspektiv Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration Få syn på språket.

12 Lärare Rektor Systematik Kollegialt lärande: Lärare lär av varandra. Varje lärare utvecklar sin praktik med gruppens stöd.

13 Samtalsledare Lärare Skolledare Möten minst en gång var fjärde vecka. Tydlig mötesstruktur Ca: 75 minuter. (anpassas lokalt efter förutsättningar)

14 Utvecklingsenheten ansvarar för kontakter med forskare och större sammandragningar där flera skolområden deltar under satsningens genomförandeperiod. Utvecklingsenheten stödjer piloter, rektorer och skolor i genomförandet av BFL utifrån stödbehov som uppkommer under BFL- satsningens genomförandeperiod.

15 Rektor är den främste bäraren av BFLvisionen. Rektor strukturerar organisation och resurser på skolan så att BFL kan bedrivas så optimalt som möjligt. Rektor deltar i lärargruppens möten och gör lektionsbesök. Därigenom skaffar rektor sig kunskap om och förståelse för vad BFL innebär för eleven, läraren, klassrummet, undervisningen och skolan.

16 Rektor träffar regelbundet piloterna på skolan för att följa upp arbetet med BFL. Rektor för en dialog om BFL med lärare, vårdnadshavare, och elever.

17 Lärgruppernas sammansättning, mötestider, möteslängd m.m. bestäms på den lokala skolan. Rektors ansvar (m.h.a. piloterna)

18 Att skolan är en lärande organisation på riktigt. Utvecklingen på skolan är inte enbart en individuell angelägenhet för enskilda lärare eller skolledare, utan i hög grad ett gemensamt ansvar för lärare och ledning på en skola. Studier visar att det kollektiva lärandet är en nyckel för att utvecklingssatsningar ska lyckas.

19 Oavsett strategi så är det viktiga hur lärares individuella lärande sprids till ett gemensamt lärande i det dagliga arbetet. Organisatoriskt lärande är ett bättre begrepp än lärande organisation. Slutsatsen är att en väsentlig förutsättning för skolutveckling är att enskilda skolor har utvecklat en förmåga till organisatoriskt lärande.

20 Det informella lärandet, dvs. det lärande som sker erfarenhetsbaserat i arbetet, betonas och värdesätts vid sidan av kurser och formell kompetensutveckling. Arbetet innehåller goda förutsättningar för personalens informella lärande. Samarbete och tid för reflektion som en del i vardagsarbetet är två fundamentala betingelser för detta individuella lärande. Det sätt varpå skolan är organiserad skapar förutsättningar för lärarnas lärande.

21 Den kompetens som enskilda individer utvecklar sprids till andra lärare så att nya eller förbättrade sätt att arbeta integreras i den vardagliga verksamheten på skolan i stort.

22 En tredje förutsättning för skolutveckling är att vardagsarbetets utformning och organisation ger lärarna insyn i varandras arbete. Förutsättningarna för utveckling av skolan beror således på om lärarna arbetar isolerat från varandra eller om deras arbete synliggörs för kollegor.

23 Kollegialt lärande är ett arbetssätt för personal på skolor att gemensamt reflektera över arbetsmetoder, sprida goda exempel, samt göra forskning mer lättillgänglig för lärare och rektorer. Arbetssättet innebär att klassrummen i högre grad öppnas för kollegor och lärarens viktiga uppgift och komplexa arbetssituation synliggörs.

24 Fortbildning bör: beröra hela skolor/grupper av lärare snarare än enskilda individer och ha starka inslag av kollegialt lärande, aktivt stödjas av rektor och uppmuntra till samverkan inom och mellan skolor, vara återkommande och kontinuerlig över lång tid, och innehålla såväl inslag av kunskap utifrån som förutsättningar att pröva nya metoder och strategier i den egna undervisningen,

25 vara en process som lärare känner att de själva är med och driver med hjälp av externt stöd utifrån från till exempel universitet, högskolor och lokala resurspersoner, vara anpassad till olika lokala behov samt garantera tid för didaktiska diskussioner om undervisning. (Skolverkets lägesbedömning 2011 del 2 s. 65)

26 Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära

27