Strukturerat försteläraruppdrag. för skolutveckling tillsammans
|
|
- Dan Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strukturerat försteläraruppdrag för skolutveckling tillsammans 1
2 Pedagogisk ledningsgrupp på Blackebergsskolan Henrik Nöbbelin Rektor Sara Fransson Biträdande rektor Förstelärare Johannes Berggren Betyg och bedömning Andrés Gröndahl Matematik Rebecka Reinholdsson Svenska som andraspråk Linda Sörensson Ämnesövergripande arbete Anna Weinander Svenska 2
3 3
4 1 Tydligt uppdrag och mandat»många förstelärare har pekat på svårigheterna att driva sina uppdrag som förstelärare och att fungera som katalysatorer i förbättringsarbetet.» Uppdragets omfattning och öppna utformning Förstelärarnas (bristande) legitimitet Kollegornas förändringsberedskap inför kollegial ledning Tid och uppbackning från ledning Håkansson & Sundberg (2016) 4
5 1 Tydligt uppdrag och mandat»avgörande är att man har en tydlig bild av och en överenskommelse med sin rektor vad som förväntas och att detta är transparent för alla på skolan. Om man har fått ett skolutvecklande uppdrag ska detta vara tydligt definierat.» Förstelärarnas uppdrag på Blackebergsskolan är utformat och reviderat i samråd med ledningen Uppdraget som det är formulerat och presenterat på skolan skapar tydlighet för kollegiet och för förstelärarna själva Kornhall (2015) 5
6 1 Tydligt uppdrag och mandat Förstelärarnas uppdrag på Blackebergsskolan Leda, i samarbete med övriga förstelärare, konferenser och studiedagar som har fokus på Läsa, sätta sig in i och delge kollegiet aktuell forskning och relevant litteratur som har fokus på Läsa, sätta sig in i och delge kollegiet nya bestämmelser eller aktuella publikationer från Skolverket som rör Stödja lärarna i deras arbete med Samarbeta med övriga förstelärare och med skolledning i syfte att utveckla skolans pedagogiska och didaktiska arbete. 6
7 2 Avgränsat innehåll och tydligt fokus Undervisnings- och klassrumsfokus PRIO Tidigare års arbete med Lesson study gav en bakgrund till att fortsätta undersöka klassrumspraktiken Bedömning för lärande: Omskrivna strategier som hjälpt oss att fokusera på klassrummet, vad som händer där och hur vi planerar, genomför och utvärderar undervisningen. Våga välja bort annat. 7
8 3 Struktur som stödjer innehållet Kollegialt lärande» en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper ur ett brett kunskapsbegrepp som också innehåller förmågor och färdigheter i den dagliga praktiken.»»hittills är forskningen som entydigt visar påverkan på eleverna från kollegialt lärande i arbetet eller andra kompetensutvecklingsinsatser begränsad. Däremot visar forskning som inriktas på mer specifika syften att elevers lärande och studieresultat förbättras.» Lomos m.fl. (2011) framhåller i sin metaanalys att relationen mellan kollegialt samarbete och elevers studieprestationer är»positivt och signifikant.» Kornhall (2015), Håkansson & Sundberg (2016) 8
9 3 Struktur som stödjer innehållet Lärande gemenskaper (Professional Learning Communities)» en form av kapacitetsbyggande arbete för att stödja skolförbättring. Lärande gemenskaper innehåller inkluderande, reflekterande, ömsesidigt stödjande och samarbetande grupper av människor som finner vägar, innanför och utanför sitt eget sammanhang, för att undersöka och lära mer om sin praktik» Håkansson & Sundberg (2016) 9
10 3 Struktur som stödjer innehållet Kännetecken på lärande gemenskaper A Lokalt och skolbaserat lärande med stöd av litteraturläsning Formativ bedömning Carolin Heyer & Ingeborg Hull Handbok i formativ bedömning Dylan Wiliam & Siobhán Leahy 45 minuter var tredje vecka har kollegiet träffats och diskuterat den lästa litteratur och genomförda övningar. 10
11 3 Struktur som stödjer innehållet Kännetecken på lärande gemenskaper B Lärandeprocesser med inslag av självvärdering, resultatanalys Moch analys av problem som är tydligt relaterade till elevers Mlärande. C Fokus på läroplansmål och undervisning Ny mall för pedagogisk planering och introduktion av lärandematriser skapade diskussion om undervisningen. 11
12 3 12
13 3 Struktur som stödjer innehållet Kännetecken på lärande gemenskaper B Lärandeprocesser med inslag av självvärdering, resultatanalys Moch analys av problem som är tydligt relaterade till elevers Mlärande. C Fokus på läroplansmål och undervisning Ny mall för pedagogisk planering och introduktion av lärandematriser skapade diskussion om undervisningen. Workshop om pedagogisk planering och lärandematriser. Studiedag om bedömning för lärande. Arbete i lärararbetslagen med pedagogisk planering/matriser i fokus och implementering av tekniker kring bedömning för lärande. Bedömningspolicy 13
14 3 Struktur som stödjer innehållet Kännetecken på lärande gemenskaper D Generera tillit genom lektionsobservationer och bryta Mlärarisoleringen.»Skolor kan inte hjälpa alla elever att lära sig om pedagogerna arbetar isolerat. Skolorna måste skapa strukturer och kulturer som gynnar effektivt samarbete mellan pedagogerna ett samarbete som fokuserar på faktorer inom vår inflytelsesfär för att påverka elevernas studieresultat på ett positivt sätt.»»bollplank» att skapa en öppendörrkultur Lesson study samt Matematik- och Läslyftet Hattie (2012) 14
15 4 Förstelärararbetet inget ensamjobb»det känns som en stor förpliktelse och det kan vara jobbigt att vara ensam förstelärare på en skola. På skolor där det finns flera förstelärare upplevs det som enklare för man får stöd i det vardagsnära arbetet med kollegorna.» På många skolor är förstelärararbetet ett ensamjobb. Arbeta bort konkurrens mellan förstelärare. Alla bidrar när någons uppdrag står i förgrunden. Alvunger (2015) 15
16 Resultat på Blackebergsskolan Utdrag ur brukarundersökningen 2016 Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i alla olika ämnen % 41% % 6% 29% 29% 32% % 16% 8% 32% 36% 16
17 Resultat på Blackebergsskolan Utvärdering från kollegiet»kontinuerligt arbete gör att jag utvecklas, vågar/måste testa återkoppla och diskutera med kolleger.»»gett mig mer verktyg och utvecklat mitt sätt att utvärdera kunskap hos och med eleverna, använt mer exit-ticket, matriser och olika bedömningar. Detta tillsammans med uppgifterna från Mattelyftet, synsättet som Wiliams har genomsyrar sättet vi pratar undervisning på och det blir mer lustbetonat trots högre fokus på kunskapen.»»ge mig mer.»»super! Vill ha fler liknande workshops/studiedagar.»»jag ska nog ta tillfället i akt och gå på bollplanket. Jag tror mina matriser kan bli mycket bättre.» 17
18 Resultat på Blackebergsskolan Bedömningspolicyn Ett arbete som växt fram parallellt med det kollegiala lärandet. Ett dokument i syfte att koppla skolans arbete till en vetenskaplig grund och svara mot nya krav och riktlinjer i styrdokument och allmänna råd. 18
19 Resultat på Blackebergsskolan Bedömningspolicyns innehåll Planera utifrån ämnets förmågor Formulera/presentera kunskapskrav på ett begripligt sätt Informera om bedömningsuppgifter Skapa valida bedömningsuppgifter Tydliggör framgångskriterier som ställs på uppgiften Samla in ett allsidigt bedömningsunderlag Skapa aktiviteter som tar fram belägg för lärande Ge effektiv återkoppling Använd kamrat- och självbedömning Dokumentera för att minnas De nationella ämnesproven Betyg Den skriftliga individuella utvecklingsplanen och utvecklingssamtalet 19
20 20
21 Resultat på Blackebergsskolan Exempel från bedömningspolicyn På Blackebergsskolan konkretiseras kunskapskrav till ett kunnande med hjälp av lärandematriser och/eller elevexempel synliggör lärandematriser och/eller elevexempel vilka bedömningsaspekter som är aktuella för en bedömningsuppgift. 21
22 Sammanfattning Tydligt uppdrag och mandat MTydligt definierat försteläraruppdrag inför hela Mkollegiet Avgränsat innehåll och tydligt fokus MVåga välja bort annat Struktur som stödjer innehållet MKollegialt lärande för större delaktighet Förstelärararbetet inget ensamjobb MArbeta tillsammans oavsett uppdrag, med stöd Mav ledningen 22
23 Tack för oss! Sara Fransson Henrik Nöbbelin Johannes Berggren Anna Weinander 23
Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?
Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta
Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa
Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa Gerby skola 274 elever 21 lärare Ledande forskning och inspirerande pedagoger John Hattie James Nottingham Dylan Wiliam Carol
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller
Skolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Vad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Matematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Den individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
bedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-22 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Kollegialt lärande, professionella samtal och kollegahandledning
Kollegialt lärande, professionella samtal och kollegahandledning RUN, Seminarieserie för förstelärare Träff 1: Förstelärares uppdrag och förutsättningar för uppdrag 1 Kvalifikationer? ha visat särskilt
Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Ängslättskolans arbete med Lärandematriser
Ängslättskolans arbete med Lärandematriser ett verktyg i den formativa undervisningen Rigmor Jönsson och Camilla Prytz Rigmor.Jonsson@malmo.se Camilla.Prytz@malmo.se Ängslättskolan, Bunkeflostrand Camilla
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa
Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Pedagogisk Inspiration Malmö -skapa, driva och utveckla kollegialt lärande -organisera för skolutveckling på vetenskaplig
Den formativa bedömningens dubbla fokus
Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,
En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!
En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper
Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik
Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter
Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30
Bedömning för lärande Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 2014-01-30 Inledning Samtal om syftet med en Bedömningspolicy Samtal om vårt gemensamma underlag Uppgift till 14 mars Policy Liktydig med riktlinje
Aktuellt. Vad händer sen?
Aktuellt Vad händer sen? Allmänna råd om betyg och betygssättning Lärares professionella yrkeskunnande Risker med bedömningsmatriser Behoven ska styra, inte systemen Nya webbkurser https://www.skolverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-10-29-nyarad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor
Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar inom skolan Nu erbjuder Borlänge kommun dig som lärare en möjlighet att söka till karriärstjänsterna förstelärare
Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Workshop RUN konferens Sundsvall
Minnesanteckningar Workshop RUN konferens 20161116 Sundsvall Vad vi har lyckats bra med När det varit tydligt i uppdraget, t ex mattelyft och läslyft, handledaruppdrag eller annat projekt. Tid i tjänsten
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Bedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
BETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka
Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka Presentation förstelärarna Statliga satsningen på karriärtjänster för lärare Kungsbacka kommuns satsning på karriärtjänster för lärare Förutsättningar för försteläraruppdraget
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Ledare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför? Diskussion
Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter
Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter Dagens innehåll Kärnan Kartläggning av undervisning Vilka effekter har vi sett hittills? Doktorandstudie Avslutande tankar om skolutveckling
Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,
Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017, 13.00-16.00 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför?
Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GYMNASIESKOLAN Diskutera Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasieskolan engelska, historia,
Bedömningsunderlag - Lärare
Bedömningsunderlag - Lärare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av dig själv som lärare
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor
Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument
Workshop RUN konferens Östersund
Workshop RUN konferens 20161117 Östersund Vad vi har lyckats bra med Skolorna har utgått från sina egna utvecklingsbehov Ledningen är lyhörd för personalens behov av utveckling Hudiksvall har en central
Kvalitetsdokument 2015/2016 Grundskola Kevingeskolan
Kvalitetsdokument 2015/2016 Grundskola Kevingeskolan Skolans utvecklingsarbete 1 Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? Utvecklingsområdena under läsåret 2015-2016 var läsförmåga,
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Utvecklingsplan Fuxernaskolan Årskurs
Utvecklingsplan Fuxernaskolan Årskurs 7-9 2017-2018 Mål och visioner: 1. Pedagogiskt ledarskap. I klassrummet är lärarens kompetens den viktigaste faktorn för elevens lärande. Utanför klassrummet är det
Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1
Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan
Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Arja Holmstedt Svensson, Falkenberg, Unos uno, skolan och e-samhälle och varit Sveriges ITkommun 2008. arja.holmstedtsvensson@skl.
PRIO SKL Arja Holmstedt Svensson, Falkenberg, Unos uno, skolan och e-samhälle och varit Sveriges ITkommun 2008. arja.holmstedtsvensson@skl.se 0705586435 Thomas Berglund thomas.berglund@skl.se 0702411601
Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Håll i och håll ut. Kristin Olsson Runstensskolan. För eller emot BfL; forskning och praktik möter varandra 1 november 2016
Håll i och håll ut Kristin Olsson Runstensskolan För eller emot BfL; forskning och praktik möter varandra 1 november 2016 Bygger på styrkor Från ord till handling Långsiktighet Vi har använt en modell
Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan
2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig
ARBETSPLAN VISA TTRASKOLAN 2016/2017
ARBETSPLAN VISA TTRASKOLAN 2016/2017 Visättraskolan Den lilla skolan med den stora mångfalden! Vår arbetsplan syftar till att ge struktur till vårt dagliga arbete. Arbetsplanen innehåller en beskrivning
Information- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Strategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth
Variation i undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2012-03-06 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
IUP-plan för Sofia skola
Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Sofia skola 2013-11-25 IUP-plan för Sofia skola I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsebro År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 34 33 3 Kommunbidrag
Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet
Planera och organisera Kollegialt lärande i fritidshemmet Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Vad innebär kollegialt lärande? 3 Utgå från en nulägesanalys 4 Att välja underlag 5 Skapa delaktighet och prioritera 6 Skapa
INFORMATION Eksjö kommuns rekrytering av karriärtjänster (förstelärare)
INFORMATION Eksjö kommuns rekrytering av karriärtjänster (förstelärare) Varför ansöker Eksjö kommun om statsbidrag för karriärtjänster? Ett sätt att: göra karriär utan att lämna undervisningen, hitta former
KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Lärardagen Örebro 160810 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra
Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande
Program för kvalitetsutveckling Framgångsrikt lärande Inledning Våra elever har gett oss ett förtroende uppdraget och möjligheten att spela roll och göra skillnad i deras liv och att ge dem resurser så
Kollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Student Personnummer
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Matematikstrategi 2013-2015
13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser
Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10
Bedömning för lärande Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Program: 13.00 Inledning, syfte och bakgrund 14.00 Lärande samtal (inkl. fika) 15.30 Avslutning och sammanfattning Inledning, syfte och bakgrund
Fritidshemsnätverk 24/11-16
Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus
Hur är läget på din skola?
Hur är läget på din skola? Vad kan du göra för att din skola ska vara trygg och nå goda resultat? Du som är rektor har en avgörande roll för att motivera hela skolan att arbeta för att nå goda resultat
Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp
Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor
VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA
VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss
FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Innehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019
Innehåll Effektiv undervisning genom professionellt lärande Effektiv undervisning Professionellt lärande Skolutveckling ur förstelärarens perspektiv Simon Hjort 1 2 Ledning Förstelärare Lärare Klassrum
Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19
1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå
Bedömning i matematikklassrummet
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är
Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi
Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi Henrik Carlsson Tove Mejer Helga Stensson Program 09.30 12.00 10.45 11.00 Paus 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.00 Valbart pass 1 14.00 14.30 Skapa goda förutsättningar
Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Förväntansdokument Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2018-08-22 Vi ser att Förväntansdokumentet kan ha fler användningsområden förutom
PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
IUP-plan för Sofia skola
IUP-plan för Sofia skola För pedagogerna! I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning av hur vi organiserar utvecklingssamtalen.
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Verksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016
Läsåret 2015/2016 Förskola/skola: Sundby förskola och skola 0 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 2... 2... 2 Mål... 3... 3... 3 Fritids... 3 Organisation och arbetsklimat... 3 Handlingsplan... 4 Vilka
Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY- SA-NC
Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY- SA-NC https://larandematriser.se/ Vem är jag? Rigmor Jönsson Lärare i ma/no 1-7, arbetar på Ängslättskolan, åk 4-6 NT-utvecklare och LM-handledare
Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola
2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande
LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger
EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola
EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola Disposition 1) Vad är effektivitet? 2) Vad säger forskningen om effektivitet? 3) Vad är inkludering? 4) Vad säger forskningen
1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier
1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen
Arbetsplan Norrsätraskolan /18
Arbetsplan Norrsätraskolan 7-9 2017/18 Stärkt ledarskap i pedagogisk verksamhet Vad vi anser är kännetecken på starkt pedagogiskt ledarskap: Strukturerad undervisning, (Likvärdighet, pedagogiska planeringar,