Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Transkript

1 Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969), interaktionistisk studie Interaktionism Hur människor interagerar med varandra i vardagslivet, Upprätthåller normer och ordningar, utmanar dem, det sociala spelet Vi överkommunicerar och underkommunicerar Ervin Goffman: dramaturgiskt perspektiv; scen, setting, roller, publik, backstage, frontstage Konstruktivism De flesta av teorierna som får genomslag utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv Hur människan förstår sin sociala verklighet, sorterar den, ger den betydelse Vi agerar gentemot vår omvärld utifrån hur vi uppfattar den Hur människor konstruerar sin förståelse av omvärlden 1

2 Vad är etnicitet/etnisk grupp? Se sig själva och av andra som folkslag (ethnos = folk, folkslag)* Föreställning om kulturell åtskillnad mellan folk* Föreställning om gemensamt ursprung* Social identitet* Reproduktion* Endogami* Språk Religion Minoritet och majoritet* Ras och fenotypiska drag Attribut Majoritet MINORITET Majoritet: Islam MINORITET: Kristen 2

3 Majoritet: Islam MINORITET: Kristen Majoritet: Kristen Minoritet Kristen Majoritet: Kristen, men vår Kultur och vårt Språk, vårt Samhälle Minoritet: Kristen s/o Vårt språk Vår kultur 3

4 The Ethnic Process Barth s Vessel MAJORITY: Ethnic Swedes West African Diaspora Nature Exotism Under developed ADD MINORITY: West Africans Creolization Cultural Complexity Un-exotic Developed Hybridization West Africa Europe Kulturbegreppets förändring Under 1970-talet större intresse för gruppers föreställningsvärldar, gemensamma sätt att tolka, tänka och förstå sig själva. Det traditionella antropologiska kulturbegreppet förändras mot ett kognitivt kulturbegrepp Kulturbegreppet innan Kultur som själens odling Det estetiska kulturbegreppet Det antropologiska kulturbegreppet 4

5 Det antropologiska kulturbegreppet En grupp människors tro, konst, moral, seder och bruk som de förvärvar genom att vara medlemmar i en grupp eller ett samhälle. Det kognitiva kulturbegreppet En grupp människors gemensamma idéer, värderingar, normer och tolkningar kan bara studeras genom externaliseringsformer (språk, gester, fysisk miljö, konst, seder, bruk, osv.) Kognitiva kulturbegreppet Inspirerar till bindestreckskulturer Subkultur och delkultur arbetar-kultur, ungdoms-kultur, osv. Allt större intresse för hur kategorier av människor bygger upp sina kulturellt präglade föreställningsvärldar 5

6 MODERNITET Upplysningen De nya vetenskaperna En borgarklass/medelklass växer fram, liberala idéer, mot ståndsamhället och skråväsende Industrialiseringen: industrikapitalism, urbanisering, kommunikationer, en arbetarklass växer fram Nationalstaterna formeras, nationalismen Synen på individen Hur det gick till när modeniteten vann insteg i Sverige Hur moderniteten kom att inverka på en ny väldsbild och människosyn Hur människor får ett nytt sätt att uppfatta sig själva, det vi idag är starkt präglade av Hur en ny klass växer fram och upprättar en kulturell hegemoni, som under loppet av 100 år vinner insteg hos alla klasser Teoretiska ingångar Fenomenologi: utgår från borgerskapets livsvärldar, subjektens tolkningar och intentioner 6

7 Teoretiska ingångar Strukturalism: struktur av dominerande normer kring normalitet och avvikelse: Mary Douglas (binära par), Edmund Leach (tabu) Teoretiska ingångar Poststrukturalism: Michel Foucault; moderniteten som en brytpunkt, genealogi, makten över vetandet, makt/bio-makt, makt=styrkeförhållanden objektivering - subjektivering styrningsmentalitet, diskurs Strukturalism: Borgerliga ideal uppbyggda med hjälp av tabun och binära par: rent och smutsigt bland bönder, livets uppkomst, den dolda kroppen, sexualitet, de underlydande Poststrukturalism: Makten över vetandet, hur borgerliga ideal, seder och bruk blir strukturerande och det allmängiltiga: Tiden, Naturen, Familjen Disciplinering 7