Kulturvetenskapliga perspektiv och analysmetoder. Utvärdering B1. Undervisande lärare

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kulturvetenskapliga perspektiv och analysmetoder. Utvärdering B1. Undervisande lärare"

Ellen Gunilla Svensson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Kulturvetenskapliga perspektiv och analysmetoder Utvärdering B1 Undervisande lärare Eric Trovalla (kulturanalys, poststrukturalism, fenomenologi, klass) Maryam Adjam (postkolonialism, intersektionalitet) Rikard Engblom (fenomenologi, motstånd) Oscar Pripp (introduktion, seminarium 2, examinator) Göran Nygren (klass) 1

2 Om kursen... Centrala kulturteoretiska perspektiv Och hur de tillämpas genom etnografi, dvs. fältarbete Dvs sambandet empiri, fältarbete/metod och teori I studier: Ers, Kallenberg, Göransson & Engblom Metoder renodlat: Ehn & Löfgren Perspektiv/teori: diskursteori, klass, intersektion, genus postkolonialism,världsarv, hållbarhet Du förväntas kunna... Redogöra för centrala perspektiv Se relationen mellan forskningsfråga och teori och teknik för insamling av material Diskutera samband teori och val av analys- och tolkningsmetoder Diskutera samband teoretiska perspektiv och kunskapsproduktion Tillämpa reflexiva resonemang i etnografisk text Upplägg: schema V1: Kursens utgångspunkter, uppgiften presenteras, kulturanalys, poststrukturalism, diskursteori V2: Postkolonialism, klass V3: forts. klass seminarium 1, intersektionalitet, fenomenologi, mindre tentamen delas ut, V4: forts. fenomenologi, seminarium 2 hållbarhet V5: Inlämning av examinationsuppgifter 2

3 Uppgift och gruppindelning Löpande examination - Hållbarhetsanalys Hållbarhetsanalysen sträcker sig över hela delkursen. Under perioden görs flera arbetsuppgifter som lämnas in enskilt eller i grupp. Slutresultatet lämnas in i form av en enkel rapport på 4 A4-sidor. Uppgiften syftar till att analysera hur arbetet med hållbarhet framställs i en kommun eller organisation. Arbetet sker i tre steg: I steg ett väljer gruppen själv vilken kommun, organisation, förvaltning, företag etc. som ka studeras. Materialet kan med fördel samlas in via nätet och hemsidor. En för gruppen gemensam sammanställning av vilken kommun/organisation som ska undersökas lämnas in. I steg två görs en individuell undersökning av materialet utifrån de aspekter som gruppen själv delar upp inom sig. Ett individuellt paper lämnas in. I steg tre skriver gruppen ihop en gemensam rapport på basis av de individuella undersökningarna. Gruppens gemensamma rapport lämnas in som examination av hållbarhetsuppgiften. Den röda tråden Det grundläggande i teorier och perspektiv: ontologi och epistemologi Deras tillämpning: Operationalisering, Urval och teknik för insamling av material, Analys och Tolkning Ex ontologi Poststrukturalism Ontologi: hur verkligheten för människor är beskaffad enligt en teori Verkligheten uppfattas som kontraster och motsatser (binärer) Men vilka kontraster och innebörden av dem förändras, de är öppna, kontingenta Det råder alltid maktförhållanden mellan kategorier av människor, dvs styrkeförhållanden, tolkningsföreträden Vissa kategorier har hegemoni, det vill säga dominerar det giltiga vetandet Människor intar subjektspositioner 3

4 Ex epistemologi Poststrukturalism Epistemologi: den kunskap vi kan erhålla utifrån en teori Hur kategorier och grupper förstås och kategoriseras Hur vissa normer och positioner dominerar, har tolkningsföreträde, dvs utövar makt Vad som är ett giltigt vetande och vad som diskvalificeras som trovärdigt Analytisk tillämpning kräver operationalisering Operationalisera i en studie/uppsats: Omvandling av frågeställningar och begrepp till enkla frågor till fältet/materialet Tillämpning är detsamma som operationalisering Ex: Makt ur ett poststrukturalistiskt perspektiv: styrkeförhållanden och giltigt vetande Frågor i en studie: Hur är en ideal elev enligt elevernas och lärarnas berättelser? Hur förstås idealeleven utifrån kontraster och motsatser? Vilken bild av idealeleven dominerar och växer fram genom elevernas och lärarnas förhållningssätt? 4

5 Operationalisering underlättas med teorier på mellannivå Grand Theories: typ strukturalism, fenomenologi Middle Level Theories (mellannivå/verktygsteorier) Ex: interaktionism, narrativitet, symbolism Operationalisering Vid användning av teoretiska perspektiv och begrepp på mellannivå: till exempel interaktionism. Begrepp och operationalisering ex Interaktionism Teorikomplex Chicagoskolan (Mead, Park, Blumer, Goffman) Konstruktivistisk Identitet är en produkt av socialt samspel Mead: I & Me Stämplingsteorin 5

6 ex Interaktionism Ervin Goffman Situationist Dramaturgiskt perspektiv Scen, rekvisita, inramning, aktörer, publik, frontstage, backstage Jaget och maskerna Stigma Tre typer av stigma: abnormiteter hos kroppen, mentala skavanker, tribalt stigma ex. Interaktionism Ervin Goffman Intryckskontroll Överkommunikation och underkommunikation ex Interaktionism Assyriska och syrianska företagare Setting Symbolisk Publik Den tredje närvarande Över- och underkommunikation Strategisk synkretism Tribalt stigma 6

7 ex Interaktionism operationalisering Setting: vad betyder platsen/rummet personerna i studien, för de roller de intar? Symbolisk Publik: hur påverkas de studerades sätt att agera och presentera sig själva utifrån vilken publik de föreställer sig att omgivningen representerar? Över- och underkommunikation: Vad väljer studiens personer att överbetona och nedtona om sig själva beroende av vem de möter/interagerar med? Tribalt stigma: Hur förhåller sig de studerade till de kollektiva föreställningar som finns om dem? Hållbarhet Social Ekonomisk Ekologisk De tre sidorna samverkar: hur? Social hållbarhet (Sören Olsson Social hållbarhet Offentlig sektor, Civilsamhället, Näringsliv, Privat Rättvisa, inkludering, ett gott samhälle, goda värderingar Vardagsliv, samhällsplanering: kommunikationer, vardagsomkostnader, närmiljö, stadens platser, landsbygden kontra staden Välfärd: Motverka löneklyftor, samhällsklyftor/hierarkier Livsstilar och konsumtion, fotavtryck, Stabilitet, flexibilitet, krishantering och krisberedskap 7

8 Normkritisk analys Normativt Norm-kritiskt Norm-kreativt Oscar Pripp Uppsala universitet Normkritisk analys Normativt: metanormer Arbeta för likvärdighet, inkludering, kreativitet, rättvisa, Rätten att få utöva religion och traditioner, och skyldigheten att vara illojal Oscar Pripp Uppsala universitet Normkritisk analys Normkritiskt: Synar normer som exkluderar Synar makt och struktur Se kursens studier och perspektiv och formulera hur de bidrar till hållbarhet, ett hållbart samhälle Oscar Pripp Uppsala universitet 8

9 Normkritisk analys Normkreativt: Att uppmärksamma döda vinklar och göra det avvikande normalt Flerfaldig normalitet Avdramatisera likhetsnormer Oscar Pripp Uppsala universitet Uppgift och gruppindelning Löpande examination - Hållbarhetsanalys Hållbarhetsanalysen sträcker sig över hela delkursen. Under perioden görs flera arbetsuppgifter som lämnas in enskilt eller i grupp. Slutresultatet lämnas in i form av en enkel rapport på 4 A4-sidor. Uppgiften syftar till att analysera hur arbetet med hållbarhet framställs i en kommun eller organisation. Arbetet sker i tre steg: I steg ett väljer gruppen själv vilken kommun, organisation, förvaltning, företag etc. som ka studeras. Materialet kan med fördel samlas in via nätet och hemsidor. En för gruppen gemensam sammanställning av vilken kommun/organisation som ska undersökas lämnas in. I steg två görs en individuell undersökning av materialet utifrån de aspekter som gruppen själv delar upp inom sig. Ett individuellt paper lämnas in. I steg tre skriver gruppen ihop en gemensam rapport på basis av de individuella undersökningarna. Gruppens gemensamma rapport lämnas in som examination av hållbarhetsuppgiften. 9

Relevanta dokument

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),