SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Transkript

1 SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS 4-6 KURSKOD: CH01SL KURSBESKRIVNING Delkursen i religionskunskap

2 DELKURSENS INNEHÅLL ENLIGT KURSPLANEN Fokus i de fyra momenten ligger på elevers begreppsutveckling och begreppsförståelse. Centrala begrepp, modeller, metoder och teorier hämtade ur de vetenskapliga disciplinerna presenteras och kopplas till elevers lärande, begreppsförståelse och begreppsutveckling i ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Delkursen i religionskunskap behandlar såväl kunskaper om religioner och livsåskådningar som religionsvetenskapliga och religionsdidaktiska begrepp. Mångfald och den levda religionen, dvs. hur människors handlingsmönster påverkas av religiösa frågeställningar och överväganden betonas. Etiska modeller, konflikter och sekularisering belyses och konkretiseras genom att visa hur religion och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Kopplingar mellan religion och identitet behandlas. Existentiella frågor, framförallt barns livsfrågor fördjupas och ges både ett vetenskapligt och ett ämnesdidaktiskt perspektiv. I kursen behandlas också förhållandet mellan vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet och vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär. Delkursen har fyra innehållsliga teman som utgår från Lgr 11: Religioner och andra livsåskådningar, Religion och samhälle, Identitet och livsfrågor, Etik SEMINARIERNA Seminarierna behandlar centrala teman i religionskunskapens didaktik och ämnesteori. Både innehållsfrågor och metodfrågor tas upp och diskuteras. Utgångspunkt för diskussion är egna undervisningserfarenheter samt temapresentationer. Reflektionen sker också i förhållande till gällande styrdokument och religionsdidaktiska begrepp och modeller. DET FÖRSTA MÖTESTILLFÄLLET Vid mötet de två dagarna 22. och 23. oktober Kommer vi att behandla följande teman: Religionsämnets identitet Begreppsbaserad undervisning Det jämförande perspektivet Sanningsanspråk Målstyrning

3 DET ANDRA MÖTESTILLFÄLLET Vid mötet de två dagarna 19. och 20. november Kommer vi att behandla följande teman: Verklighetsuppfattningar Värderingssystem Traditionsperspektivet Religionsbruk Didaktisk analys EXAMINATIONSUPPGIFT Examination av delkursen sker skriftligt i form av hemtentamen. Examinationsuppgiften i religionskunskapsmomentet består av två delar. Den första är en planering för undervisning i religionskunskap. Den andra är en didaktisk reflektion kring undervisningspraktik. Man kan hantera detta på olika sätt. Ett sätt är att göra en planering först, och sedan (om man har möjlighet) att pröva den i praktiken och låta den didaktiska reflektionen spegla de saker som då uppstod. Ett annat sätt att gå tillväga är att börja med en didaktisk reflektion över (religions-) undervisningens villkor utifrån egen erfarenhet, och sedan göra en planering som bygger på denna erfarenhet. INNEHÅLL I UNDERVISNINGSPLANERINGEN Planeringen skall utgå från ett innehåll i religionskunskap för mellanstadiet. Formulera mål, examinationsuppgifter och gärna betygskriterier. Vilka konkretioner skall ingå och vad är det eleverna skall förstå? Vilka ord och begrepp behöver de ha förstått för att kunna visa sin förmåga att samtala om ämnet? Hur undervisar vi för att de skall tillägna sig dessa begrepp? Hur är undervisningen kopplad till läroplanens formuleringar? INNEHÅLL I DEN DIDAKTISKA REFLEKTIONEN Gör en fallbeskrivning. Om man inte har någon egen fallbeskrivning man är nöjd med, kan man låna de två inledande delarna (beskrivning av planen och den kritiska vändpunkten) från någon. Den viktigaste delen är den tredje, där vi försöker identifiera vad detta är ett fall av och hur det bäst kan förstås. I centrum står didaktiska principer och modeller, egna eller lånade (från litteratur eller annan källa).

4 MONDO-UPPGIFT Mellan campus-träffarna använder vi lärplattformen MONDO som vår mötesplats. I religionsdelkursen arbetar vi hela tiden med de två delarna i examinationsuppgiften. Tanken är att vi så snart som möjligt skall lägga upp en preliminär planering och/eller fallbeskrivning. Vi skall sedan hjälpa varandra med att utveckla båda dessa uppgifter genom att ge kommentarer på MONDO. Det är också möjligt att starta olika didaktiska principdiskussioner. Fokus skall ligga på det som är utvecklande för praktiken. För att detta skall fungera så bra som möjligt är det viktigt både att lägga upp material för kommentarer, och att faktiskt kommentera andras material. Ge idéer till perspektiv och tolkningar - utan att kritisera. Kommentera minst en text från varje deltagare. BETYGSKRITERIER KRITERIER FÖR DELUPPGIFT 1 Undervisningsplan Väl utvecklad text Utvecklad text Text i början av utveckling Konkretion De valda konkretionerna tydliggör det begreppsliga innehållet på ett mycket bra och genomtänkt sätt De valda konkretionerna tydliggör det begreppsliga innehållet på ett bra sätt Klarheten i förhållandet mellan begrepp och konkretion kan utvecklas, men fungerar i huvudsak Begrepp Begreppsstrukturen (gränser, distinktioner, ordning) är mycket klar och användbar Begreppsstrukturen (gränser, distinktioner, ordning) är i huvudsak klar och användbar Begreppsstrukturen (gränser, distinktioner, ordning) kan utvecklas, men fungerar i huvudsak Användbarhet Undervisningsupplägget är klart genomförbart, bedömningsbart och ämnesrelevant och mycket tydligt presenterat. Undervisningsupplägget är i huvudsak genomförbart, bedömningsbart och ämnesrelevant och är tydligt presenterat. Tydligheten kring genomförande, bedömning och relevans kan förbättras, men fungerar i huvudsak

5 KRITERIER FÖR DELIPPGIFT 2 Didaktisk reflektion Väl utvecklad text Utvecklad text Text i början av utveckling Principer Didaktiska principer är tydligt kopplade till fallbeskrivningen och relevanta, kvalificerade och prioriterade på ett bra sätt Didaktiska principer är kopplade till fallbeskrivningen och rimligt hanterade De principiella resonemangen kring fallet kan utvecklas Klarhet Vad fallet handlar om och hur det kan förstås är mycket klarare genom reflektionen Vad fallet handlar om och hur det kan förstås är i huvudsak klarare genom reflektionen Vissa saker i fallet är klarare genom reflektionen Användbarhet Den didaktiska reflektionen har klar praktisk användbarhet. Det är tydligt hur reflektionen bidrar till att förbättra praktiken Den didaktiska reflektionen har praktisk användbarhet. Reflektionen kan bidra till att förbättra praktiken Det kan bli tydligare hur den didaktiska reflektionen kan bidra till att förbättra praktiken

6 SAMMANVÄGNING Återkopplingen i förhållande till betygskriterierna sammanvägs på följande sätt vid fastställande av betyg på delkursen: A Minst fyra (4) bedömningar på nivån "väl utvecklad text" Högst en (1) bedömning på nivån "text i början av utveckling" (annars B) B Minst fyra (4) bedömningar på nivån "väl utvecklad text" eller "utvecklad text" Högst en (1) bedömning på nivån "text i början av utveckling" Högst tre (3) bedömningar på nivån "utvecklad text" C Inget av övriga kriterier uppfyllt D Minst fyra (4) bedömningar på nivån "text i början av utveckling" eller "utvecklad text" Högst en (1) bedömning på nivån "väl utvecklad text" Högst tre (3) bedömningar på nivån "utvecklad text" E Minst fyra (4) bedömningar på nivån "text i början av utveckling" Högst en (1) bedömning på nivån "väl utvecklad text" (annars D) Fx F Minst en (1) bedömning som inte uppfyller kriteriet för "text i början av utveckling" Uppgiften är inte utförd enligt instruktionen LITTERATUR Wibeck, Sören (2005) Religionernas historia - Om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media. Erricker, Clive (2010) Religious Education - A Conceptual and Interdisciplinary Approach for Secondary Level. Routledge