Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Transkript

1 Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

2 Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För att lära bra behöver de unga se meningen med vad de lär. Det är en av lärarens viktigaste uppgift att klargöra för de unga vad som är viktigt att lära.

3 Ståndpunkter som gäller läsinlärning o För att lära bra behöver barn behärska de olika tecken som tillsammans bildar ord och meningar. De lär sig att behärska läsning genom att gå från delar till helhet såväl när det gäller sammansättning av bokstäver som när det gäller de olika ljuddelarna. o För att lära bra behöver barn fånga helheter av meddelanden som de tycker är viktiga att förstå eller att uttrycka. Det är genom att kommunicera med hjälp av skrift som det går att lära sig att läsa. Genom att läsa mycket för barn om sådant som fascinerar dem skapas lusten att lära sig helheten.

4 Ståndpunkter när det gäller lärande om omvärlden o För att lära bra behöver de unga först ta in de fakta som redan finns om natur och kultur. När de har fakta som grund kan de förstå experiment som görs och vad de ser finns i sin omvärld. o För att lära bra behöver de unga redan tidigt vara med att formulera frågor om hur världen är beskaffad och komma förslag på hur man ska kunna ta reda på vad som är riktigt och falskt så att de vänjer sig vid att återkommande tänka självständigt över världen.

5 Ståndpunkter när det gäller sociala färdigheter och kompetenser o För att lära bra behöver barn möta tydliga och bestämda krav som visar dem vilka normer och sätt att uppträda som ska läras. Vuxna tjänar som modell för de unga. o För att lära bra behöver barn utföra de sociala handlingar som de ska lära och få återkoppling på hur de utför dem. Äldre barn och ungdomar likaväl som vuxna tjänar som modell.

6 Ståndpunkter när det gäller lärande i matematik o För att lära bra behöver barn få reda på vilka algoritmer som finns och hur de fungerar. Genom att använda dessa i kända och i nya situationer och återkommande få reaktioner på hur man lyckats använda dem vidgas det matematiska kunnandet. o För att lära bra behöver barn använda konkreta material som de kan sortera, ordna och arbeta med så att de konkret förstår hur mängder är uppbyggda och förhåller sig till varandra. Genom att tillsammans och på egen hand använda de konkreta hjälperna växer det matematiska kunnandet.

7 Slutsatser för skolor o Uttryck tydliga förväntningar på de unga och använd ett varmt bemötande vid återkopplingen o Engagera de ungas vilja i lärandet, förstå hur de ser på vad som ger mening o Ha de unga att använda flera strategier när de lär sig läsa

8 Sex strategier för att lära sig läsa: Förstå en bild och knyta samman med ord Att komma ihåg vad ett ord betydde namnlapp Ljudet tillsammans med bokstaven Att veta vad som kommer sedan Att skriva och arbeta med muskler, öron, ögon samtidigt Att förstå meningen med tecknen (ON knappen)

9 Slutsatser för skolor o Uttryck tydliga förväntningar på de unga och använd ett varmt bemötande vid återkopplingen o Engagera de ungas vilja i lärandet, förstå hur de ser på vad som ger mening o Ha de unga att använda flera strategier när de lär sig läsa o Lär in matematik mer genom att leka, agera, resonera, tänka och formulera matematik o Använd utvecklande arbetssätt när de unga ska lära om sin omvärld o Ge de unga ansvar för uppgifter som att samarbeta, vara självständiga, toleranta och förse dem med andra ungdomar som förebilder

10 Undersökande arbete o Ha eleverna att ställa egna frågor o Utmana eleverna att skapa egna vägar för att belysa frågorna o Se till att eleverna själva prövar de egna vägarna o Gör det nödvändigt för eleverna att ordna och visa fram vad de lärt

11 Att ha kunskap är att FÖRKLARA och att vara HANDLINGSBEREDD

12 Tre strategier för att skapa förklaringar oförstå oförutsäga oförändra

13 Kunskapens helhet byggs upp av VETSKAP

14 Kunskapens helhet byggs upp av REDSKAP VETSKAP

15 Kunskapens helhet byggs upp av REDSKAP VETSKAP KONVENTIONER

16 Kunskapens helhet byggs upp av REDSKAP SAMMANHANG VETSKAP KONVENTIONER

17 Kunskapens helhet byggs upp av REDSKAP VETSKAP KONVENTIONER SAMMANHANG STÄLLNINGSTAG.

18 Nationella utvärderingar 1992, 1995 och Läraren talar Fråga-svar Diskussion Grupparbete Enskilt arbete arbetssätt

19 Nationella utvärderingar 1992, 1995 och Läraren talar Fråg a-s var Dis kus sio n Grup p arb ete Enskilt arb ete arbetssätt

20 Nationella utvärderingar 1992, 1995 och Läraren talar Fråg a-svar Diskussio n Grup p arb ete Enskilt arb ete arbetssätt

21 Konstruktivism och instruktivism o Konstruktivism: Eftersom lärande innebär att eleven själv måste konstruera kunskap innebär detta att undervisningen skall organiseras så att eleven i största möjliga utsträckning ges möjlighet att upptäcka och skapa kunskap. Läraren skall ha rollen av handledare snarare än rollen av kunskapsförmedlare, och arbetssätten skall vara undersökande och upptäckande. o Instruktivism: Eftersom lärande innebär att eleven själv måste konstruera kunskap innebär detta att undervisningen skall organiseras så att eleven i största möjliga utsträckning får stöd i sitt skapande av kunskap, bland annat genom att läraren tar aktivt ansvar för att genomföra introduktioner och demonstrationer, arrangera och sekvensera undervisningstillfällen, och ge förklaringar och återkoppling till eleverna. Läraren skall ta ansvar för att elevernas lärande sker under så gynnsamma omständigheter som möjligt, och arbetssätten skall vara varierade och anpassade efter innehållet och elevens utvecklingsnivå.

22 Konstruktivism o En av förgrundsfigurerna är John Dewey som tillskrevs tesen learning by doing. Han själv påpekar att han hävdar idén att lära genom att göra och reflektera över det som blir gjort. Detta är aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflexion och handling hänger ihop. Utbildning skall enligt Dewey tjäna till att utveckla människans förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande i stället för memorering, och skolan skall påminna om det verkliga livet. o Dewey har inspirerat många svenska pedagoger och utbildningsideologer, och den svenska skolans styrdokument är utformade efter konstruktivistiska grundtankar.

23 Instruktivism o Har en mindre tydlig ideologisk och teoretisk grund. Bygger i mycket på lärarerfarenhet. Utgår vanligen från klara maktförhållanden där lärare bestämmer över elever och elever lyder. Anknyter till behavioristisk inlärningsteori där det stegvisa lärandet betonas tillsammans med vikten av att den som lär får belöning. o Instruktivistisk undervisning är mycket rikt företrädd i de flesta länders skolvardag. Det är sällsynt att det finns så många klassrum som använder andra huvudstrategier att instruktivismen får en rättvis jämförelsebas i undersökningar. o Instruktivistisk undervisning är vanligare i asiatiska länder än i väst.

24 Konstruktivism mot instruktivism o o o o Stark konflikt mellan konstruktivister och instruktivister. Brist på samsyn vad gäller utbildnings mål och genomförande, liksom vad gäller värdering av undersökningar och forskningsresultat. Konstruktivister accepterar inte alltid undersökningsresultat gjorda från instruktivistiska utgångspunkter som intressanta och relevanta, och instruktivister accepterar inte alltid undersökningsresultat från konstruktivistiska utgångspunkter som tillräckligt stringenta Ibland används kontraster (t ex lärarcentrerad och elevcentrerad), som delvis motsvarar distinktionen konstruktivism-instruktivism) men som har annorlunda innebörd.

25 Huvudresultat från forskning om klassrumsprocessers relation till inlärningsresultat Under perioden 1955 till 1985 genomfördes en lång rad observationsstudier av klassrumsprocessers relation till inlärningsresultat. I dessa fann man att klassrum med goda inlärningsresultat kännetecknades av att: Lektionen inleds med repetition och tillbakablick under 5-8 minuter. Läraren förklarar, går igenom exempel, och ställer frågor under en relativt stor del av lektionen. Läraren använder strukturerade övningar med mycket frågor och feedback. Läraren korrigerar fel och missuppfattningar genom alternativa förklaringar och tips, snarare än genom att bara ge det rätta svaret. Läraren låter eleverna arbeta och öva på egen hand och i grupp, men i begränsad utsträckning och först sedan eleverna förberetts väl.

26 Huvudresultat från vetenskapliga studier o Genomgångar av resultat från experimentella studier där instruktivistisk och konstruktivistisk undervisning jämförs visar i allmänhet på bättre resultat med instruktivistisk undervisning. En invändning mot dessa studier är dock att de resultat som mäts i allmänhet avser reproduktion snarare än problemlösning och kritiskt tänkande. o I en översikt med rubriken Visible learning av 800 meta-analyser drar Hattie (2009) slutsatsen att instruktivistisk undervisning ger bättre resultat.

27 Olika bra för olika innehåll och olika elever o En lång rad studier har visat att undervisning som erbjuder en hög grad av struktur, genom bland annat noggrann sekvensering och hög grad av direkt undervisning ger bättre resultat för elever med låga förkunskaper, medan elever med höga förkunskaper når bättre resultat i mer ostrukturerade undervisningsansatser.