Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning"

Georg Lundqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning Malin Wieslander Doktorand Pedagogiskt arbete Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier Malin Wieslander Presentation 2014

2 Bakgrund Samhällets mångfald Mångfaldens varierade betydelser Polisen och mångfald - Utökat uppdrag - Skärpt lagstiftning - Diskriminerande praktiker, profilering - Bilder av polisen (yrke, uniform)

3 Syfte Att identifiera och beskriva diskurser om mångfald, med fokus på kultur, religion och etnicitet, bland blivande poliser Med diskurs avses en uppsättning tal som styr hur vi uppfattar specifika fenomen i olika kontexter och tidsepoker (Wetherell, 2001) På vilka sätt upprätthålls och på vilka sätt utmanas olika diskurser om mångfald?

4 Material och dataproduktion Fältstudier på Polishögskolan 2010 (6 veckor, 4:e terminen, 2 klasser, 45 studenter) Deltagande observation, audioinspelningar (klassrum, rast-/lunchsamtal, grupparbeten, intervjuer) Fokusgruppintervjuer under utbildning och aspiranttjänstgöring Transkription av tal textmaterial för analys

5 Teori och analys Diskursiv psykologi (t.ex. Wetherell, Potter, Edwards, Edley) - Diskurs som social praktik, språk är handling - Språkliga resurser i vardagliga samtal - Språkets kontextuella villkorande - Språkets sociala konsekvenser Positionering (t.ex. Davies, Harré, Hall) - Representation och kategorisering ( vi och dom ) - Intersektionalitet (kategorier i samverkan, se t.ex. de los Reyes) Dilemman (t.ex. Billig) - Kamp mellan olika representationer av verkligheten - Motstånd och (om)förhandlingar

6 Hegemonisk olikhet Mångfald som konstaterad olikhet (alla är olika) Olikhet som naturligt En hierarkisk mångfald den andra som mer olik - Mångfald som den avvikande andra Mångfald som problem Mångfald som polisär resurs - Olikhet som likhet etnisk och religiös matchning Mångfald som ökat kunskapsbehov

7 Exempel: Etnisk (och religiös) matchning Isabelle: ( ) det finns ju jätte, områden där det bara är invandrare, då kan det ju va bra att faktiskt ha

8 Diskursiv kamp Två konkurrerande diskurser för att hantera mångfald: Mångfald som politiskt mål Bejakar mångfald, gruppers rättigheter, PK-diskurs Mångfald som möjlig att omvandla till likhet Likhetssträvan, neutralitet Begränsa olikhet, anpassning

9 Mångfald som politiskt mål den representativa polisen Det mångkulturella Sverige som ett politiskt projekt Mångfaldig poliskår som legitimitetsaspekt Mångfald som demokratisk rättighet Mångfald som moderniserings- /utvecklingsprojekt Fördomar som hot mot en politisk mångfaldssträvan Mångfald som det politiskt korrekta reglerar språkbruket, skapar tabu

10 Exempel: Tabu som reglerat av institutionen Felix: jag tror faktiskt att acceptansen är ganska låg..på skolan. Jag tror att det som gör att..att det flyter på så bra är att alla har fattat (varför) vi har kommit in..inom gränserna. Det tror jag det är. Jag tror inte..att..jag tror snarare att diskussionen på skolan speglas av en konformitet som dels är en rekryteringsbit, men även en formningsbit, alltså vi är så pass smarta att vi vet vad vi ska säga. Därmed inte sagt att alla tycker annorlunda. Men eh..men jag sitter här för att jag har förstått vad som är acceptabelt [Hanna: mm] och likadant det finns de som inte sitter här för att de inte (har greppat )=

11 Mångfald som möjlig att omvandla till likhet den neutrala polisen Universalism och likabehandling Mångfald och orättvisor som svenskt lyxproblem Gränser för kunskapande lag och sunt förnuft Att socialiseras från olikhet - assimilationsdiskurs Omvandla privat olikhet till professionell neutralitet Symbolfri uniform(itet) - Frihet från religion - Slöja som förtryck Fördomar som fakta och erfarenhet

12 Exempel: Symbolfri uniform(itet) Jon: men jag kan ändå tycka att det finns en vits med att polisen inte utstrålar nån nån..inte tar ställning till nån..nån kultur [Kalle eller David: Nej] vi tar inte ställning till den..västerländska och vi tar inte ställning till..nån annan heller. Vi är helt neutrala Det skulle va en ganska (bra) vits, för då är man som man är. Alltså om polisen är neutral och vi har inga kulturella eller vi utstrålar inte någon kulturell grej åt något håll. / / Så man gick hem i alla samhälls..skikt / / Kalle: nej för mig, jag menar, vart vart drar man gränsen i så fall en ehh svensk polis med ehh dreads ned till vaderna

13 Dilemman Mångfald som politiskt mål Mångfald som möjlig att omvandla till likhet Krav (t.ex. religiös rättighet - slöja) Krav (t.ex. symbolfri) DILEMMA (resurser handling konsekvens) Parallella diskurser ställer konkurrerande krav Synliggörs genom motstånd och omförhandlingar

14 Dilemman för praktiskt polisarbete Dilemma 1. En mångfaldig kår och en enhetlig kår Central position som förhandlas: Den synligt religiösa polisen. Vad står på spel: hur mycket mångfald och hur synlig ska den tillåtas vara? Dilemma 2. Att vara personlig och att vara neutral Central position som förhandlas: Den främlingsfientliga polisen Vad står på spel: vem ska få ingå i kollektivet, och påverkar enskilda polisers människosyn hur de utför sitt arbete?

15 Dilemma 3. Mångfald som kompetensgenererande och mångfald som skillnadsskapande Central position som förhandlas: Den lyckade invandrarrekryteringen Vad står på spel: efterfråga kunskap om olika grupper utan att tillskriva individer specifika beteenden och riskera att särbehandla dem. Dilemma 4. Att arbeta emot fördomar och att arbeta utifrån fördomar Centrala positioner som förhandlas: Den kriminella andra och Den fördomsfria polisen Vad står på spel: en fördomsfri eller fördomsfull polis. Dilemma 5. Att använda humor och att uttrycka sig politiskt korrekt Vad står på spel och vad förhandlas: hur mycket humor som ska tillåtas och vad som utgör en nedsättande och olämplig jargong inom polisen.

16 Dilemma 2 Att vara personlig och att vara neutral Poliser ska vara personliga individer och agera utifrån egna erfarenheter samtidigt som de ska lägga det privata åt sidan och agera neutralt Skilda diskurser medför skilda krav Kamp om vad som utgör professionellt polisarbete

17 Kontexten reglerar vad som är tabu Hemma, skolan, arbetet som skilda kontexter - Isabelle: man hamnar ju i disciplinärende här i skolan om man har rasistiska åsikter, det har ju visat sig. Och det är ju, då har ju skolan sagt ifrån nej det är inte okej och då lär inte poliskåren heller tycka det - Elin: men de [en person ur skolans ledning] sa ju till mig att du får tänka precis vad du vill hemma men bara du inte säger det på skolan

18 Gränsdragningar Vem som är lämplig som polis, hur det personliga hanteras i yrket Motstånd mot dold rasism i polisarbete - Tara: skillnaden är, det jag vill säga är att man kan säga sina åsikter och hata folk hit och dit och att man kan uttrycka sig på ett väldigt klumpigt sätt, men det jag är rädd för är att den här personen, inom sitt polis..eh när den är som polis inte är objektiv mot invandrare [Lukas: jojo mm] inte sköter, inte kanske tar upp anmälan, alltså gör inte saker objektivt så att, sätta dit invandrarna bara för att han har såna åsikter i roten, det är jag rädd för, att det ska finnas en dold rasism i utredningsfasen. Sen om han uttrycker sig det är ju bara dumt för honom, men att det drabbar andra när [Lukas: mm] det kommer till..verket

19 Förhandlingar och motstånd Förhandlingar om vad neutral innebär Förhandlingar om privat människosyn i offentlig brottsutredning Motstånd mot skolans officiella diskurs - Jonas: och framför allt i och med att man vill ju inte bli kallad rasist heller, så kan ju [Martin: nej det vill man ju inte] och det därför är den diskussionen kanske inte..alltså känns så tabulagt likadant som vi sitter på seminarier och sånt. Det känns som att [Martin: ja] Jag tycker det enda sakerna vi gör som känns som att det inte förs en riktigt objektiv diskussion om utan det styrs mer åt ett håll - Martin: det var väl det jag tyckte när jag läste igenom den där Lasermannenboken också, att den var styrd lite åt det..men, ja..men det är väl lika det här med homosexuella. Det är väl inte egentligen. Man kan ju tycka en viss sak, fast man behandlar dem exakt lika - Tara: men handen på hjärtat, gör man verkligen det då, när man har sina fördomar i botten?

20 Riskabla positioner Disciplinerande och självreglerande positioner - Att hålla det som anses oacceptabelt för sig själv Riskabla positioner: rasist, sverigedemokrat, främlingsfientlig, kvinnofientlig, för synligt avvikande utseende

21 Att undvika en riskabel position Åtskillnad mellan den politiskt främlingsfientliga och den naturliga rasisten Göra rasisten till en extremist Rasism alltid hos andra grupper och på andra platser Jag är inte rasist, men

22 Avslutande kommentarer Dilemmats relevans för: - Individers tillträde till yrket - Vad som anses professionellt polisarbete - Vilka individer (grupper) som kan tillskriva sig neutralitet - Om polisers människosyn påverkar dem i arbetet - Kritik mot dold rasism/särbehandling i polisarbete - Samhällspolitisk kontext

Relevanta dokument

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga