RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

Transkript

1 RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

2 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek

3 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet Rasism som begrepp betyder att man tillmäter en grupp av människor ett lägre värde än andra grupper av människor till exempel utgående från etnisk härkomst, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion. Rasism är alltså att nedvärdera en grupp av människor eller någon av dess medlemmar. Till rasism hör ofta att man anser att den egna gruppen är bättre än andra grupper. Rasism orsakar ojämlikhet och skadar inte bara dem som utsätts för rasism utan också hela samhället. De grundläggande rättigheterna i Finlands grundlag samt lagen om likabehandling förbjuder direkt och indirekt rasism och annan diskriminering.

4 2. FRÅGA Rasist är A C D En politisk stämpel En kriminell person Anhängare av en viss ideologi Finns inte endast en definition

5 2. SVAR D Finns inte endast en definition Det finns många definitioner på rasist och rasism, och rasism som fenomen förändras oavbrutet. Definitionerna varierar om man ser på fenomenet på individ-, grupp- eller samhällsnivå. Straffrättsligt är en gärning rasistisk om den som utför gärningen har ett rasistiskt motiv. Personer som kritiserar kulturell mångfald eller invandring anser att de stämplas som rasister i offentligheten. En person som öppet bekänner sig som rasist kan vara anhängare av rasläran som ideologi. Detta är dock sällsynt, få vill bli stämplade som rasister. En rasistisk människa är ofta inte medveten om att det hon gör är rasistiskt. Det skulle vara viktigare att avgöra varför en gärning eller ett handlingssätt är diskriminerande än att tvista om någon är rasist eller ej. För en vithyad finländare som hör till majoriteten kan det emellanåt vara svårt att förstå att små gester, miner, vitsar och utfrysning ur gemenskapen kan vara rasism. Man borde fråga dem som blivit utsatta för rasism vad de upplever som rasistiskt.

6 3. FRÅGA Du går på gatan. Du ser en förbipasserande spotta en mörkhyad människa i ansiktet. Vad gör du? A C D Går förbi Ger personen en pappersnäsduk och beklagar det skedda Skriker till den som spottade Polisanmäler

7 3. SVAR C D Ger personen en pappersnäsduk och beklagar det skedda Skriker till den som spottade Polisanmäler En stor del av rasistiska förolämpningar inträffar på allmänna platser. Etniska minoriteter och personer som till utseendet skiljer sig från den vithyade majoriteten är mer utsatta för den direkta rasism som sker på allmänna platser. Det är viktigt att ingripa i den direkta och synliga rasismen ur offrets synvinkel kan det, förutom det som skett, vara lika traumatiskt att ingen ingriper och att alla därför liksom tyst godkänner det inträffade. Det är värt att fundera över hur man ingriper mot rasism och träna det, för att man själv lättare kan ingripa i en verklig situation. Att ingripa kräver inte hjältemod; det kan ta sig uttryck i att man visar sitt stöd för offret till exempel genom att man pratar med personen eller ställer sig bredvid personen. Det är dock viktigt att se till sin egen säkerhet ifall situationen är hotfull.

8 4. FRÅGA Vilket av dessa alternativ är strukturell rasism? A C D Att prata illa om någon Diskriminerande lagstiftning Nazism Islamofobi

9 4. SVAR Diskriminerande lagstiftning I samhällsfunktioner, i praxis och strukturer kan det finnas sådant som försätter en hel folkgrupp i ojämlik ställning, fastän ett uttryckligt rasistiskt motiv inte skulle finnas i bakgrunden. Rasism av det slaget är svår att upptäcka. Strukturell rasism har exempelvis att göra med vem som har makt och yttranderätt i samhället. Vems röst och vems erfarenhet hörs i medierna? I maktförhållanden och i den strukturella rasismen ingår också att vissa har rätt att definiera sig själva och sin bakgrund på det sätt de önskar, medan andras identitet förmodas vara på ett visst sätt.

10 5. FRÅGA Vad måste en person med utländskt utseende alltid ha med sig i Finland? A C D Pass Uppehållstillstånd ID-kort Inget av dessa

11 5. SVAR D Inget av dessa I Finland har vi ingen lag eller förordning som säger att de som bor eller vistas i landet skulle behöva bära med sig ID-kort. Enligt grundlagen är människor lika inför lagen och ingen får utan godtagbar grund försättas i en annan ställning till exempel utifrån etnisk härkomst. Etnisk profilering är förbjuden i all myndighetsutövning.

12 6. FRÅGA Påstående: Invandrarkvinnor passar bra som närvårdare eftersom de har en stark drift att vårda Ja / Nej

13 6. SVAR Nej Personer som flyttat till Finland eller överhuvud taget kvinnor har inte någon speciell egenskap som gör dem till vårdare. Uppfattningen att invandrade kvinnor har en medfödd drift att vårda lever emellertid seglivat. Till exempel kvinnor som gått den förberedande utbildningen för dem som flyttat till Finland styrs ofta till närvårdarutbildningen. Det anses att kvinnor från Afrika representerar en social kultur där det är naturligt att kvinnor tar hand om barn och sjuka. Sådana uppfattningar och en stark styrning av yrkesvalet bygger på för domar och stödjer inte individens jämlika rätt att välja en viss yrkeskarriär. Varje människa bör ses som en individ med egna styrkor, svagheter och framtidsplaner.

14 7. FRÅGA Du köar till en nattklubb och är klädd i traditionell romsk dräkt. Dörrvakten kräver att få se ditt ID-kort. När han sett ditt ID släpper han inte in dig. Vad gör du? A C D Du stannar kvar och diskuterar saken med dörrvakten Du polisanmäler saken Du kräver att få tala med dörrvaktens chef Du går din väg

15 7. SVAR A C Du stannar kvar och diskuterar saken med dörrvakten Du polisanmäler saken Du kräver att få tala med dörrvaktens chef Enligt lagen om likabehandling får ingen diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Lagen gäller såväl myndigheters, näringsidkares som arbetsgivares verksamhet. En nationaldräkt eller traditionell dräkt är inte skäl för att låta bli att ge service åt en person som bär en sådan. När man reagerar i rasistiska situationer är det bra att komma ihåg att diskriminering inom näringsverksamhet, offentlig service och i arbetslivet ses som ett lagbrott. Sådan diskriminering är det skäl att polisanmäla på en polisstation eller åtminstone ingripa mot på något annat sätt. En polisanmälan är lättare att göra om man antecknat hur händelsen gick till, tid och plats, vem förövaren var och om det fanns ögonvittnen till det skedda.

16 8. FRÅGA Till vem ska man anmäla en rasistisk handling? A C D Närmaste vuxen En lärare Polisen Inte till någon, saken skall hemlighållas

17 8. SVAR A C Närmaste vuxen En lärare Polisen Ett rasistiskt brott är en straffbar handling och ska polisanmälas. I själva verket kommer endast en liten del av rasismen till polisens kännedom. Undersökningar visar att endast extrema former av rasistiska handlingar som t.ex. våld polisanmäls. Man bör alltid berätta för någon om rasism, också om den uttryckts mer diskret. Man ska alltid ingripa i alla former av rasism. Det är i sista hand de vuxna som bär ansvar för att ingripa. De som utsatts för rasism ska inte behöva hantera det hela ensamma, och de ska inte behöva känna att de själva bär hela ansvaret för att ingripa.

18 9. FRÅGA Vilket var det vanligaste motivet för ett hatbrott år 2012? A C D Rasism Religion Sexuell läggning Funktionshinder

19 9. SVAR A Rasism Ett hatbrott är ett brott som begåtts mot en person eller grupp, där motivet är fördomar eller hat mot offrets förmodade eller verkliga etniska eller nationella härkomst, religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella läggning eller sexuella identitet, sexuella uttryck eller funktionshinder. År 2012 hade 87,6 % av hatbrotten rasistiska drag. Det näst vanligaste motivet var religion eller livsåskådning (6,1 %). År 2012 inträffade 957 huvudbrott med rasistiska drag.

20 10. FRÅGA Påstående: Rasismen ökar när man pratar om den Ja / Nej

21 10. SVAR Nej Rasism är svårt att motarbeta om man inte kan identifiera och namnge den. Enligt forskare som undersöker rasism bör man i den allmänna debatten fokusera på huruvida en aktivitet eller diskussion är respektlös och kränker människovärdet, och vilken effekt den har på individerna. Att prata om rasism ger tillfälle att hantera upplevelserna av rasism. Att ta upp rasism signalerar att man ingriper mot rasism och att det inte faller enbart på den som utsatts för rasism att bekämpa och klara av den. Man ska inte tiga ihjäl rasism när den förekommer, för den försvinner inte av sig själv.

22 motrasism.fi/attitydtalko Källor/mer information motrasism.fi Kanninen, Satu & Markkula, Heli (2011). R-sana: Kirja rasismista ja siihen puuttumisesta (Rädda arnen rf) Puuronen, V. (2011). Rasistinen Suomi. Helsingfors: Gaudeamus yhdenvertaisuus.fi keks.fi poliisi.fi rodakorset.fi