RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!
|
|
- Stina Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RSISMFRÅGELEK FOTO: EEV NUNDI/ PROJEKTET MOT RSISM!
2 1. SVR tt nedvärdera någons människovärde Rasism som begrepp betyder att man tillmäter en grupp av människor ett lägre värde än andra grupper av människor till exempel utgående från förmodad etnisk härkomst, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion. Rasism är alltså att nedvärdera någons människovärde. egreppets betydelse har förändrats och kommer säkert att förändras även framöver. En grundläggande förskjutning under de senaste decennierna är att man i stället för den gamla biologiska rasismen har börjat tala om kulturrasism. I rasism som bygger på kulturtillhörighet ges människor ett värde och rasbestäms på basis av t.ex. kultur, språk, religion eller seder. Inom rasismen är det vanligt att den egna gruppen och dess ursprung, seder och kultur anses vara bättre än andra grupper. Rasism kommer till uttryck och befästs i människors vardagliga handlingar, i institutionell praxis, i de lagar som styr samhället, i regler och kulturbetingad praxis. Rasism orsakar ojämlikhet och skadar förutom de personer som utsätts för rasism också hela det övriga samhället. De grundläggande rättigheterna i Finlands grundlag samt vår lag om likabehandling förbjuder direkt och indirekt rasism samt annan diskriminering. Rasifiering (fi. rodullistaa) = ett tänkande där människor anses tillhöra olika raser. Ett sådant synsätt skapar och upprätthåller ett hierarkiskt system mellan olika etniska grupper i samhället och bidrar till att stärka strukturer och funktioner i systemet.
3 1. FRÅG Vad innebär rasism? C D tt nedvärdera någons människovärde Storhetsvansinne tt man är en enstöring Extrem narcissism
4 2. SVR D Det finns inte endast en definition Orden rasist och rasism är starka begrepp som också kan missbrukas. Parterna i ett samtal kan uppfatta termerna på olika sätt, vilket leder till att samförstånd eller dialog är svåra att uppnå. Det finns inget entydigt svar på frågan om vem som är rasist. Få identifierar sig som rasister eller ser ens det rasistiska i det de gör eller säger. Straffrättsligt är en gärning rasistisk om den som utför gärningen har ett rasistiskt motiv. Det är ändå svårt att påvisa ett rasistiskt motiv och en definition av rasism som endast utgår ur brottsbalken blir väldigt smal. I värsta fall definieras rasism så strikt att nästan ingen eller inget kan anses vara rasist eller rasism. Den som beter sig rasistiskt är ofta inte medveten om rasismen i sina handlingar eller inverkan av de handlingarna. Därför är det viktigare att bedöma och notera varför ett visst beteende eller en viss praxis är diskriminerande än att träta om huruvida en viss person är rasist eller inte. En person som tillhör majoritetsbefolkningen kan ibland ha svårt att förstå att små gester, miner och skämt samt att bli utesluten ur gruppen kan vara rasism. Då är det bättre att fråga människor som har upplevt rasism om vad de upplever som rasistiskt. Det är viktigare att känna till varför ett visst beteende eller en viss praxis är diskriminerande än att träta om huruvida en viss person är rasist eller inte.
5 2. FRÅG Rasist är C D En politisk stämpel En brottsling En anhängare av en viss ideologi Det finns inte endast en definition
6 3. SVR C D Går fram till den som blivit förolämpad och beklagar det skedda Säger emot personen som har uttalat sig rasistiskt nmäler det skedda till polisen En betydande del av den rasism som människor upplever i Finland är så kallad direkt rasism i det offentliga rummet. Etniska minoriteter och personer som till sitt utseende avviker från majoritetsbefolkningen löper störst risk att utsättas för direkt rasism på offentliga platser. Det är viktigt att vi ingriper mot direkt och synlig rasism för offret kan kännas lika traumatiskt att ingen ingriper, eftersom det ger en känsla av att omgivningen i tysthet ställer sig på förövarens sida. Det är bra att tänka igenom och öva sig i att ingripa mot rasism, så är det lättare att göra när man ställs inför en sådan situation. tt ingripa kräver inte hjältemod; man kan visa solidaritet med offret till exempel genom att samtala med honom eller henne eller ställa sig bredvid honom eller henne. I en hotfull situation är det viktigt att också tänka på den egna säkerheten. Direkt rasism = någon är behandlas sämre än andra på basis av förmodat eller verkligt etniskt ursprung Indirekt rasism = en till det yttre neutral regel, motivering eller praxis som försätter en person som tillhör en etnisk minoritet i ett sämre utgångsläge jämfört med majoritetsbefolkningen.
7 3. FRÅG Du går längs en gata. Du hör en förbipasserande tilltala en annan person på ett rasistiskt sätt. Vad gör du? C D Går vidare Går fram till den som blivit förolämpad och beklagar det skedda Säger emot personen som har uttalat sig rasistiskt nmäler det skedda till polisen
8 4. SVR Diskriminerande lagstiftning I samhällets verksamhet, praxis och strukturer kan det förekomma egenskaper som försätter enskilda människor eller en hel befolkningsgrupp i en ojämlik position även om det inte finns något egentligt rasistiskt motiv bakom. Sådan rasism kan vara svår att upptäcka, i synnerhet inte om man hör till de privilegierade i samhället. Strukturell rasism har att göra med vem som har makt och rätt att uttala sig i samhället. Vems röst och erfarenheter är det som återspeglas i massmedia? Ett konkret exempel på strukturell rasism är en situation där man kräver perfekta kunskaper i finska eller svenska av en arbetssökande trots att det inte är väsentligt för utförandet av själva arbetet. Det finns också en koppling mellan maktförhållanden och strukturell rasism i vissa människors rätt att själv definiera sig själva och sin bakgrund på önskat sätt medan andra förväntas acceptera en given identitet. Strukturell rasism är svår att upptäcka om man själv är privilegierad eller har en maktposition. Vems intresse tjänar praxis och regler i samhället som utåt verkar vara jämlika? Hur presenteras personer som tillhör etniska minoriteter i massmedia?
9 4. FRÅG Vilket av dessa är strukturell rasism? C D tt tala illa om någon Diskriminerande lagstiftninng Nazism Islamfientlighet
10 5. SVR D Inget av dessa I Finland finns det ingen lag eller förordning som skulle förutsätta att personer som bor eller vistas i landet behöver bära ID-kort av något slag. Enligt grundlagen är alla människor lika inför lagen och ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av etniskt ursprung. Det är inte tillåtet för myndigheterna att ägna sig åt etnisk profilering. Vem ser ut som en utlänning? Vem ser finländsk ut? Vi har många fördomar i anknytning till utseende, men i verkligheten kan man inte dra några slutsatser alls om en människa enbart på basis av det yttre. De största grupperna av utländska medborgare i Finland är ester och ryssar som till sitt utseende påminner om etniska finländare. tt på basis av utseendet be någon visa upp legitimation bryter mot förbudet mot diskriminering i lagen om likabehandling. På basis av utseendet kan man inte dra några slutsatser alls om en människa. Hur ser en finländare ut? Hur ser en utlänning ut? ssociationer på basis av utseendet är stereotypier.
11 5. FRÅG Vad måste en person med utländskt utseende alltid ha med sig i Finland? C D Pass Uppehållstillstånd ID-kort Inget av dessa
12 6. SVR Nej Oberoende av sitt kön är immigranter till Finland inte av naturen vårdare eller något annat. ilden av att invandrarkvinnor har en stark dragning till vårdyrken lever ändå kvar. Till exempel kvinnor som har gått den förberedande utbildningen för nyinflyttade uppmuntras ofta att söka sig till närvårdarutbildning. Kvinnor som har sina rötter i frika anses representera kulturer där det är naturligt att kvinnorna sköter barn och sjuka. En sådan inställning och rekommendationer om vilken karriär som kunde vara lämplig bygger på fördomar och stödjer inte individens lika rätt att söka sig till en bana som intresserar. Varje människa bör ses som en individ som har sina sina individuella starka och svaga sidor och framtidsplaner. tt någon är kvinna eller har flyttat till Finland betyder i sig ingenting. lla människor ska ha lika rätt att definiera sin identitet och välja sin karriär.
13 6. FRÅG Invandrarkvinnor som har kommit till Finland passar bra som närvårdare, eftersom de har ett starkt vårdbehov. Ja / Nej
14 7. SVR C Du diskuterar frågan med dörrvakten Du gör en brottsanmälan Du kräver att få tala med dörrvaktens chef Lagen om likabehandling slår fast att ingen får diskrimineras på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Lagen gäller myndigheter, näringsidkare och arbetsgivare. tt en person är klädd i nationaldräkt eller traditionella kläder är ingen orsak att inte låta den personen utnyttja de tjänster som erbjuds. När man reagerar på rasistiska situationer är det bra att komma ihåg att diskriminering i fråga om näringsverksamhet, offentlig service eller arbetslivet är ett brott. När sådan diskriminering förekommer ska man göra en brottsanmälan hos polisen eller åtminstone ta tag i situationen på något sätt. nteckna vad som hände, när och var det hände, vem som gjorde vad och om det finns ögonvittnen för det skedda, så är det lättare att göra brottsanmälan.
15 7. FRÅG Du köar till en nattklubb och är klädd i traditionella romska kläder. Dörrvakten kräver att du visar legitimation. Efter att ha sett ditt ID-kort släpper han inte in dig. Vad gör du? C D Du diskuterar frågan med dörrvakten Du gör en brottsanmälan Du kräver att få tala med dörrvaktens chef Du går din väg
16 8. SVR C Till en vän eller närmaste vuxen Till läraren Till polisen Rasistiska brott (som t.ex. hets mot folkgrupp, rasistiskt färgat våld och glåpord) är straffbara och bör anmälas till polisen. I verkligheten får polisen ändå kännedom om bara en liten del av den rasism som förekommer. Undersökningar visar att endast de mest extrema formerna av rasism, som våldsdåd, anmäls till polisen. Man bör alltid berätta för någon om rasism, även när det gäller diskretare former av rasistiskt beteende. Man bör alltid ingripa mot all slags rasism. Ingripandet är i sista hand på vuxnas ansvar. Människor som upplever rasism bör inte lämnas ensamma och de ska inte behöva känna att det bara är de som bär ansvaret för att ingripa mot rasism. En betydande del av rasistiskt beteende avslöjas aldrig. Men vi kan alla vara med och skapa en atmosfär där det är tryggt att tala om upplevelser av rasism och andra former av diskriminering. tt man låter bli att ingripa ger i värsta fall en bild av att man godkänner det rasistiska beteendet. En sådan kultur av tystnad och icke-ingripande skapar en grogrund för rasism.
17 8. FRÅG Vem ska man anmäla en rasistisk handling till? C D Till en vän eller närmaste vuxen Till läraren Till polisen Ingen, man ska hålla sådant hemligt
18 9. SVR Rasism Ett hatbrott är ett brott som begåtts mot en person eller grupp, där motivet är fördomar eller hat mot offrets förmodade eller verkliga etniska eller nationella härkomst, religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella läggning eller sexuella identitet, sexuella uttryck eller funktionshinder. År 2012 hade cirka 87 % av hatbrotten rasistiska drag. Det näst vanligaste motivet var religion eller livsåskådning (cirka 6 %). År 2012 bokfördes 957 huvudbrott med rasistiska drag i Finland. Största delen av hatbrotten äger rum på annat håll än på webben. Endast är en liten del av hatbrotten är onlinebrott. De flesta hatbrotten förekommer på allmänna platser som gator och torg, i restauranger och barer samt i det hus där offret bor eller i trappuppgångar. v de hatbrott som sker online sker de flesta på Facebook. Hatbrott på webben ska man i första hand anmäla till den som upprätthåller sajten. Om trakasserierna fortsätter är det bra att ta kontakt med webbpolisen
19 9. FRÅG Vilket var det vanligaste motivet för hatbrott år 2012? C D Rasism Religion Sexuell läggning Funktionshinder
20 10. SVR Nej Det är svårt att motarbeta rasism om man inte kan identifiera och namnge det som fenomen. Enligt rasismforskare borde man i den offentliga debatten fokusera på huruvida en aktivitet eller diskussion är respektlös och kränker människovärdet, och vilken effekt den har på individerna. tt prata om rasism ger tillfälle att hantera upplevelser av rasism. tt ta upp rasism signalerar att man ingriper mot rasism och att det inte faller enbart på den som utsatts för rasism att bekämpa och klara av situationen. Man ska inte försöka tiga ihjäl rasism när den förekommer: den försvinner inte av sig själv. Det är svårt att motarbeta rasism om man inte kan identifiera och namnge det som fenomen. För att kunna identifiera rasismen krävs att vi öppet diskuterar den. Debatt och diskussion om rasism signalerar att vi inte accepterar rasism.
21 10. FRÅG Påstående: Rasismen ökar när man pratar om den Ja / Nej
22 motrasism.fi/attitydtalko Mer information motrasism.fi Kanninen, Satu & Markkula, Heli (2011). R-sana: Kirja rasismista ja siihen puuttumisesta (Rädda arnen rf) keks.fi polis.fi
RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!
RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merBra att veta om sexuella övergrepp. För barn
Bra att veta om sexuella övergrepp För barn Om sexuella övergrepp Sexuella övergrepp är fel och behöver stoppas. Vad ett övergrepp är och var man kan få hjälp borde alla få veta. Det kan göra det lättare
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merFör dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Läs merLikabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Läs merFINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Läs merBakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag
SYNTELEJE FÖRSKOLA Utskriftsversion likabehandlingsplan 20151001-20161001 Innehåll Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag Diskrimineringsgrunder Vår plan mot kränkande/diskriminerande behandling
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merInvandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori
Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merGRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP
Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Förskolan Karlavagnen 2013 Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merLikabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer mot trakasserier pga. kön och sexuella trakasserier Haparanda stad
Riktlinjer mot trakasserier pga. kön och sexuella trakasserier Haparanda stad Antagen av Kommunfullmäktige 2008-12-15, 70 Innehållsförteckning Arbetsgivarens ansvar att förebygga, förhindra och utreda
Läs merVi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
Läs merLikabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde
Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde Bakgrund Många barn och ungdomar utsätts för diskriminering och annan kränkande behandling i skolan, detta kan självfallet aldrig accepteras. Att skolan ska
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal - MÅL Vår skola ska vara en trygg miljö för alla. Det betyder att ingen som helst diskriminering får förekomma. Exempel på
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012
1(6) Sörgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011-2012 2 Vår vision Vi vill att: alla barn på Sörgården ska känna att de har samma rättigheter och möjligheter, flickor
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. 2015-2016. Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson
September 2015 PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. 2015-2016 Nykroppa förskola ansvarig förskolechef Katarina Magnusson 1 Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Vår vision 3. Så
Läs merVet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Förskolan Hästen Avdelningen Hästskon Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merMinoritetsspråk Åk 9
Minoritetsspråk Åk 9 Syfte Detta arbete går ut på att du dels ska lära dig saker om Sveriges fem olika minoritetsspråk samtidigt som du övar dig på att använda dig av olika typer av lässtrategier och strategier
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merPolicydokument för. Malmö Redhawks
Policydokument för Malmö Redhawks Hjärta Kvalitet Stolthet Malmö Redhawks policy Malmö Redhawks är en av regionens största ishockeyföreningar och målet för föreningen är att vara etablerad i landets toppskikt.
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merHur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.
I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Torshälla stads nämnd Datum 1 (6) Torshälla stad Torshälla Förskolor Torshällas förskolor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Inledning Alla förskolor ska arbeta aktivt och målinriktat
Läs merLikabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan
Likabehandlingsplan kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan Vad innebär den och vad säger lagen? Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Vid brott mot enskild person är män och kvinnor lika utsatta (Brå 2013) Män uppger oftast att de utsatts för misshandel och personrån Kvinnor rapporterar oftare att de
Läs merSandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan 2011-06-01
Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Likabehandlingsplan 2011-06-01 På Sandeplanskolan vill vi ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Ingen på skolan ska utsättas för mobbning, diskriminering,
Läs merVälkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Läs mer7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merLikabehandlingsplan Komvux i Huddinge Läsåret 2007-2008
Komvux Grundvux 09-01-09 Likabehandlingsplan Komvux i Huddinge Läsåret 2007-2008 (enligt lagen om likabehandling, 2006:67) På Huddinge Komvux får ingen studerande utsättas för diskriminering, trakasserier
Läs merEN BÄTTRE KREDITAFFÄR
3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller
Läs merPolicy Åmåls ridklubb
Policy Åmåls ridklubb -ÅRK välkomnar alla människor till vår förening och alla ska trivas i verksamheten. Därför måste samtlig personal och medlemmar acceptera och följa nedanstående: Föreningens syfte
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna
Senast genomläst och reviderad på Personalmötet den 12 januari 2016 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna Innehållsförteckning: Sid. Målsättning...2 Vad säger läroplanen..3 Definitioner.4-5
Läs merFlyktingläget på Tjörn Februari 2016
Flyktingläget på Tjörn Februari 2016 Tjörns kommuns uppdrag Uppdrag från regeringen, dvs Migrationsverket: Ta emot och ordna boende och integration för de flyktingar som anländer till Sverige. Nationell
Läs merIntervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5)
Intervjumall Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: www.roirekrytering.se info@roirekrytering.se Växel: 0770 110 177 1 (5) Intervju Att hålla i en anställningsintervju kan vara svårt.
Läs merNågra frågor om dina känslor nu och tidigare
Några frågor om dina känslor nu och tidigare Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild både av hur du i allmänhet brukar må och hur du mår för tillfället (de senaste -4 dagarna). Formuläret
Läs merLikabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Läs merDin röst gör skillnad!
Din röst gör skillnad! Den 15 september är det kyrkoval. Då får du och alla andra 5,5 miljoner som är medlemmar och över 16 år bestämma vilken väg Svenska kyrkan ska gå. Socialdemokraterna ställer upp
Läs merOm chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?
Om chefen är den sista som får veta Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Innehåll Inledning...3 Arbetsgivarnas perspektiv...4 Medarbetarnas perspektiv...6 Sammanfattning
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merMän och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist
Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: 3251970 Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre
Läs merFlera nyanser av diskriminering
ÖVNING: Flera nyanser av diskriminering I den här diskussionsövningen belyser vi diskriminerande strukturer, diskriminerande bemötande och fördomar. Så gör ni: 1 Läs noggrant igenom hela instruktionen
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet
Läs merCellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:
Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling Frågor-&-Svar Broschyr Skriven av en patient Personlig information Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar
Läs merPredikan Lyssna! 1 maj 2016
Predikan Lyssna! 1 maj 2016 Idag är det bönsöndagen en söndag då vi påminns om den fantastiska möjlighet vi har att prata med Gud och att lyssna till honom!! Och det är just det som den tredje vanan i
Läs merJämförelse länder - Seminarium
Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är
Läs merVid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om
8 Är intuition och medial förmåga samma sak? Av Kevin J. Todeschi Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om hur man kan utveckla sin egen mediala förmåga. Frågorna formulerades
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merSOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-11-24 MÅL
SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-11-24 MÅL På Solgläntan tar vi ett gemensamt ansvar för att var och en känner sig välkommen, trygg, respekterad för den man är, och får uppleva gemenskap. LEVNADSREGLER
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merLikabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun
Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen och introduktionsprogrammet i Kungsörs kommun 2016 Likabehandlingsplan Deklaration Kungsörs kommun arbetar för att alla elever ska ha samma rättigheter. På vuxenutbildningen
Läs merFjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merPolicy Åmåls ridklubb
Policy Åmåls ridklubb -ÅRK välkomnar alla människor till vår förening och alla ska trivas i verksamheten. Därför måste samtlig personal och medlemmar acceptera och följa nedanstående: Föreningens syfte
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merÖlycke rektorsområde Likabehandlingsplan
Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan för Förskola 2011 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 Läroplan förskolan... 3 FÖRSKOLANS MÅL... 3 VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? DEFINITIONER... 4 SÅ
Läs merAtt köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN
Att köpa HUND Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN Funderar du på att köpa valp? En hund är en ny vän och familjemedlem som kommer att finnas vid din sida i många år. Tänk på att det är stor
Läs merTunadalskyrkan 15 12 13 3 i advent Ep 2 Petr 1:19-21. Profetorden en lampa i mörkret
1 Tunadalskyrkan 15 12 13 3 i advent Ep 2 Petr 1:19-21 Profetorden en lampa i mörkret Advent och jul är den tid i kyrkoåret då gamla testamentets profetior sätts i fokus på ett speciellt sätt, och visar
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merAnna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Läs merTill dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merSamtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Läs merEn skola fri från mobbning och kränkningar
En skola fri från mobbning och kränkningar Elever har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskolan och skolan. Du som jobbar i skolan har ett ansvar att se till att alla barn
Läs merKampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.
EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett
Läs merDenna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:
Talesmannapolicy AcadeMedia Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering: Anställda på AcadeMedia som vill delta i
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merIdrotten och FN s barnkonvention
Idrotten och FN s barnkonvention Idrott och FN:s barnkonvention Idrott för barn och ungdomar upp till 18 år ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter. Idrotten
Läs merDen sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.
Den sammanvägda bilden av medarbetarundersökningen 2015 visar att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. Här finns hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang. Medarbetare känner
Läs merBortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering
Ds 2010:20 Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering Lättläst sammanfattning Integrationsoch jämställdhetsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merSmall talk kan avgöra om du får jobb
Small talk kan avgöra om du får jobb Publicerad 07.09.2013-12:04. Uppdaterad 07.09.2013-12:22 Bild: Yle/Kati Enkvist Förmågan att småprata med okända i professionella sammanhang blir allt viktigare. Så
Läs merKränkande särbehandling
1 (5) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Version: 1.0 Fastställd: KS 2016-05-31, 152 Uppdateras: 1. Nolltolerans för kränkande särbehandling 1.1 Vad är kränkande särbehandling? 1.2 Vissa beteenden är alltid
Läs merNaturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex
Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex Tensta Gymnasium vt-06 Antonis Papadopoulos NV3A Handledare: Per Anderhag Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte...
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merMR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merPersonlig säljstil PERSONLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR
Personlig säljstil Det finns viktiga egenskaper och färdigheter som du måste utveckla för att bli bra på att skapa långsiktiga kundrelationer. Här ä några av de färdigheter du måste utveckla för att bli
Läs merLikabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14
Likabehandlingspla n Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/2016 2015-12-14 Innehåll Kön sid. 2 Könsidentitet och uttryck sid. 3 Funktionshinder sid. 4 Etnicitet sid. 5 Religion och annan
Läs merTP #3. checklista - rättigheter och skyldigheter vid hyra. checklista: RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER VID HYRA HYRESAVTAL
TP #3 checklista - rättigheter och skyldigheter vid hyra Foto: Ivar Ekseth/TT checklista: RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER VID HYRA HYRESAVTAL Att ingå ett hyresavtal kommer, precis som vid ingående av andra
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merFAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:
HEJ! Vi fattar att facket kanske inte är det första du tänker på just nu. Men ganska snart kommer du att sluta gymnasiet, och då kan det vara väldigt bra att känna till att vi finns. Läs vidare så berättar
Läs merStrategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Läs merHar vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Läs merAtt se med Guds ögon!
Att se med Guds ögon! Av: Johannes Djerf Vad är det första du ser när du går ut genom ytterdörren på morgonen? Vad skulle du säga om du gick ut genom dörren och möttes av människor som stod redo att döda
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs mer