Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex

Transkript

1 Naturvetenskap, vad är det? Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex Tensta Gymnasium vt-06 Antonis Papadopoulos NV3A Handledare: Per Anderhag

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Material och Metod... 2 Resultat... 3 Har du gjort något experiment Vad tyckte du om det?... 3 Skulle du kunna tänka dig att bli vetenskapsman?... 4 Tycker du om NO?... 4 Vad vill dina föräldrar att du ska bli?... 5 Vad tror du man gör under en kemi/fysik/biologi lektion?... 5 Håller någon i din släkt på med NO (kemi, fysik, eller biologi)?...6 Vad betyder vetenskapen för dig?... 6 Vad gör en naturvetare tror du?... 7 Om du har några syskon, går någon av dem på det naturvetenskapliga programmet?... 7 Finns det flest kvinnor eller män inom vetenskapen tror du?... 8 Hur tror du att forskning inom naturvetenskapen ska påverka oss människor i framtiden?... 8 Är det bra med forskning?... 9 Vad tror du att framtidens forskare kommer att göra?... 9 Rita en naturvetare Diskussion Hur ser elever i årskurs sex på naturvetenskap? Hur mycket vet elever i årskurs sex om naturvetenskap, om forskare och naturvetare? Slutsatser Referenser

3 Bakgrund Jag kommer fortfarande ihåg hur det kändes att sluta sexan och börja sjuan. Eftersom de flesta grundskoleelever i den förort där jag växte upp går i högstadieskolan som finns där var man tvungen att redan då börja tänka på de olika program som fanns att välja mellan, t.ex. Europa-programmet eller Science-programmet, utan någon vidare information vad gäller de så kallade natur- och samhällsprogrammen och alla andra program man hade möjlighet att välja. Sex år senare sitter jag här och undrar om elever i årskurs sex fortfarande får för lite information angående de olika val de kan göra vad gäller deras framtid. Detta projekt handlar i stort om elevernas syn på naturvetenskap, hur mycket information de får av sina lärare om naturvetenskap, om forskare och naturvetare samt om hur föräldrar påverkar deras barn angående deras framtida val. Syfte Syftet med denna undersökning är att få svar på följande frågor: 1) Hur ser elever i årskurs sex på naturvetenskap? 2) Hur mycket vet elever i årskurs sex om naturvetenskap, om forskare och naturvetare? Material och Metod Enkäter (se bilaga 2) med 13 flervalsalternativ frågor som frågar om elevens syn på naturvetenskap och dens kunskaper angående naturvetenskapen, naturvetare och forskare samt en fråga där eleven ombes rita en naturvetare. Dator för sammanfattning och skapande av diagram. Två skolor besöktes där enkäter delades ut till sammanlagt 37 elever i årskurs sex. De flesta elever i de båda skolorna har utländsk bakgrund men där går även svenska elever fast dessa är inte så många i antal. Enkäterna besvarades av eleverna och lämnades sedan tillbaka så att svaren studerades, sammanfattades och diagram gjordes med hjälp av datorn. Skola A har en europaprofil, som inriktar sig på språk och kommunikation. Det är grundskola med årskurserna 1-6 samt en förskoleklass, har sammanlagt 370 elever och ligger i en förort till Stockholm, 11 km nordväst om centrum. Skola A har sammanlagt 17 elever i årskurs sex 9 flickor och 8 pojkar. Skola B har en naturvetenskaplig profil "Science". Det är en grundskola med årskurserna 1-6 samt en förskoleklass, har sammanlagt 346 elever och ligger i en förort till Stockholm, 11 km nordväst om centrum. Skola B har sammanlagt 20 elever i årskurs sex 9 flickor och 11 pojkar. 2

4 Resultat Två klasser undersöktes, en i Skola A och en i Skola B. Frågorna 3, 7, 8 och besvarar min första huvudfråga om hur elever i årskurs sex ser på naturvetenskap. Frågorna 1 och 5 besvarar min andra huvudfråga om hur mycket elever i årskurs sex vet om naturvetenskap, naturvetare och forskare. Frågorna 2, 4, 6 och 9 är hjälpfrågor för att göra det lättare för mig att dra mina slutsatser. 1) Har du gjort något experiment Vad tyckte du om det? Tabell 1: Visar vad eleverna tycker om dem experiment de har utfört 3

5 2) Skulle du kunna tänka dig att bli vetenskapsman? Tabell 2: Visar vad eleverna tycker om att bli vetenskapsmän i framtiden 3) Tycker du om NO? Tabell 3: Visar vad eleverna tycker om NO från en skala 1 till 5, där 1 = absolut inte och 5 = älskar det. 4

6 4) Vad vill dina föräldrar att du ska bli? Tabell 4: Visar om elevernas föräldrar låter sina barn bestämma om vad de ska bli eller inte. De flesta föräldrar vill att deras barn ska bli läkare, advokater, ekonomer eller något annat man kan tjäna pengar på 5) Vad tror du man gör under en kemi/fysik/biologi lektion? Tabell 5: Visar vad eleverna tror att man gör under en kemi, fysik och biologi lektion. PA = Skola A Pojkar FA = Skola A Flickor PB = Skola B Pojkar FB = Skola B Flickor 5

7 6) Håller någon i din släkt på med NO (kemi, fysik, eller biologi)? Tabell 6: Visar om någon släkting till eleverna håller på med NO, dvs. kemi, fysik eller biologi. De släktingar som håller på med NO är oftast läkare, sjuksköterskor/sjukskötare eller lärare i de olika ämnena 7) Vad betyder vetenskapen för dig? Tabell 7: Visar vad vetenskapen betyder för de olika eleverna 6

8 8) Vad gör en naturvetare tror du? Tabell 8: Visar elevernas olika åsikter vag gäller naturvetarnas arbete 9) Om du har några syskon, går någon av dem på det naturvetenskapliga programmet? Tabell 9: Visar hur många av elevernas syskon går eller har gått på det naturvetenskapliga Programmet. Det var bara en elev från varje klass som hade syskon 7

9 10) Finns det flest kvinnor eller män inom vetenskapen tror du? Tabell 10: Visar vad eleverna har svarat på frågan om det finns flest kvinnor eller män inom vetenskapen 11) Hur tror du att forskning inom naturvetenskapen (kemi, fysik, eller biologi) ska påverka oss människor i framtiden? Tabell 11: Visar vad elever tycker om hur forskning inom naturvetenskap ska påverka oss människor i framtiden 8

10 12) Är det bra med forskning? Tabell 12: Visar vad elever tycker om forskning 13) Vad tror du att framtidens forskare kommer att göra? Tabell 13: Visar vad eleverna tror att framtidens forskare kommer arbeta med 9

11 14) Rita en naturvetare. Tabell 14: Visar vad eleverna ritade när de tillbads rita en naturvetare 10

12 Diskussion Hur ser elever i årskurs sex på naturvetenskap? På frågan Tycker du om NO svarade 86,4% av alla de 37 elever som undersöktes att de gillar eller älskar NO. Skillnaden mellan de två skolorna är väldigt liten angående antal elever som gillar eller älskar NO. Intresset för NO i Skola B är ändå mindre jämfört med Skola A även om Skola B påstås ha en naturvetenskaplig profil. Det är lite olika för de olika könen och intresset som varje kön visar för NO varierar. I Skola A gillar större delen av eleverna NO. I Skola B däremot är det för det mesta flickorna som visar stort intresse och presterar mer. Eleverna verkar ganska förvirrande när det gäller vetenskapen och vad den betyder för dem. Nära hälften (48,6%) vet inte vad vetenskapen betyder för dem och antalet elever som tycker att vetenskapen betyder mycket är lika med antalet elever som tycker att vetenskapen inte betyder någonting, nämligen 18,9%. Det finns även elever som tycker att vetenskapen är viktig men att den inte betyder något för dem personligen men dessa är ganska få (13,5%). De flesta elever (73,0%) är eniga om att en naturvetare, experimenterar, forskar och uppfinner och då tänker de oftast på Einstein och ritar gubbar med glasögon och långt rufsigt hår (se bilaga 1). Större delen av eleverna (81,1%) tycker det är bra med forskning men 13,5% tar inte ställning. De som inte tycker att forskning är något bra är ganska få, endast 5,4%. När det gäller forskning inom naturvetenskapen och hur den kommer att påverka oss människor i framtiden, tycker 64,9% av eleverna att den kommer påverka oss positivt dvs. hjälpa oss på ett eller annat sätt. Några få elever (2,7%) tycker att den kommer påverka oss negativt, och så finns de som inte tar ställning till frågan (29,7%). På frågan om vad man kommer forska om i framtiden svarade mer än hälften (54,1%) att de inte har någon aning vilket är ganska konstigt eftersom 64,9% tyckte att forskning kommer hjälpa oss människor i framtiden. En liten del av eleverna (16,2%) tror att man kommer hitta nya mediciner och botemedel till sjukdomar som till exempel cancer eller AIDS, och en ännu mindre del (13,5%) tror att man kommer förbättra världen men vet dock inte på vilket sätt. Det är tydligt att de flesta elever (51,4%) tänker på män när de hör ordet naturvetare men det finns även elever som kan tänka sig att en naturvetare kan lika gärna vara kvinnlig. 18,9% ritade en kvinna (se bilaga 1), i form av en sjuksköterska. Några elever ritade annat som kemi salar med bord och olika tillbehör, eller skog och annat som har med naturen att göra just för att de hör ordet natur. En stor del av eleverna ritade ingen bild för att de inte kunde rita eller för att de inte tog ställning till frågan. Även detta verkar konstigt eftersom eleverna på en tidigare fråga om det finns flest kvinnor eller män inom vetenskapen svarade annat. Endast 24,3% svarade att det finns flest män men bilderna visar annat. Samma sak gäller för de andra alternativen, endast 8,1% svarade kvinnor. Här tyckte mer än hälften att det finns lika många kvinnor som män (51,4%). Detta kan väl bero på att eleverna har enklare för att rita en man istället för en kvinna och så fanns det de som sagt att de inte ritade någon bild för att de inte kan rita. Att man tänker mer på en man när man hör ordet naturvetare verkar ganska rimligt eftersom eleverna får oftast höra om manliga naturvetare som till exempel Einstein eller Darwin (fast denne vid senare år) och inte om kvinnliga det är faktiskt så att det finns fler mannliga naturvetare än kvinnliga om vilka man får läsa om i historia och de olika NO-ämnena. 11

13 Hur mycket vet elever i årskurs sex om naturvetenskap, om forskare och naturvetare? Av mina resultat får man en klar bild om att nästan alla elever (83,8%) har gjort något experiment och tyckte det var roligt, spännande och intressant. Få är de elever som inte tyckte samma sak, nämligen bara 2,7%. Kunskapen om vad man gör under respektive NO-ämne varierar kraftigt mellan eleverna i de båda skolorna. 72,9% av samtliga elever vet eller har en viss aning om vad man gör under en kemi lektion. Biologiundervisningen i Skola A verkar gå ganska bra då 88,2% av eleverna där vet vad man gör under en biologi lektion. I Skola B däremot vet endast hälften då resten inte har någon aning. Fysik är det enda NO-ämne där större delen av eleverna är ovetande om vad man gör under dess lektioner. I Skola A är det bara 23,5% som vet vad man gör under en fysiklektion och eleverna i Skola B, som påstås ha en naturvetenskaplig profil, som borde veta mer, har inte någon som helst aning om vad man gör under en fysiklektion och då handlar det om hela 75,0% av samtliga elever i Skola B. Det verkar som om Skola A som har en europaprofil som inriktar sig på språk och kommunikation, har en bättre undervisning i respektive NO-ämne eftersom eleverna där vet mycket mer om NO-ämnena än vad eleverna i Skola B gör. För två år sedan skrev Maria Lannvik Duregård en artikel 1 om hur bra grundskolan är ämne för ämne. Där skrev hon att elevernas kunskaper i kemi hade sjunkit och att eleverna tyckte att fysik och framförallt kemi var svåra ämnen enligt eleverna. Biologi var det enda NOämne som eleverna tyckte var viktigt och intressant där flickornas prestation och resultat var större än pojkarnas. Idag ser vi en viss skillnad då de flesta av eleverna tycker det är roligt att läsa NO. Tyvärr ser man idag att elever inte vet så mycket om fysik vilket kan bero på att de tycker att ämnet är för svårt att förstå, precis som Maria Lannvik Duregård skrev i sin artikel för två år sedan, och har därför svårt att hänga med. I sin avhandling 2 skriver Britt Lindahl att elevernas intresse för naturvetenskap avtar i grundskolans senare år. Hon menar att undervisningen måste genomföras på ett sådant sätt att den väcker elevernas nyfikenhet och lust att lära. Eleverna måste få en positiv upplevelse av NO så att de inte hamnar i ett läge där de upplever att det inte är roligt. Det är inte innehållet utan mer undervisningen som gör att de inte är lika intresserade av NO. Lärarna måste få eleverna att förstå meningen med att lära sig om naturen (varför man läser NO), varför man laborerar och vilken betydelse detta har i deras egna liv. Med andra ord måste undervisningen förändras så att eleverna upplever de olika NO-ämnena som roliga ämnen och inte svåra och trista. Idag ser vi att eleverna, de flesta i alla fall, tycker att NO är roligt. Att flera av eleverna inte vet vad man gör under en fysiklektion har nog med undervisningen att göra. Upplever man att ett ämne är tråkigt har man helt enkelt inte lust att läsa vilket i sin tur leder till att man inte hänger med. Hur mycket eleven lär sig är upp till läraren som undervisar eleven. Om eleven upplever ett ämne som tråkigt förvandlas ämnet så småningom till svårt och till slut tappar man intresset helt. Eleverna har viljan att lära sig och det visar de genom sina svar på mina frågor, det gäller bara att inte låta dem tappa intresset för NO. Det är helt och hållet upp till lärarna och deras undervisning sen är det också upp till eleven själv har man viljan klarar man av det mesta! 1 Maria Lannvik Duregård 2004; Så här bra är grundskolan ämne för ämne 2 Britt Lindahl 2003; Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet 12

14 Slutsatser Som det redan har nämnts är syftet med detta projekt att få svar på två frågor. Genom min undersökning och de resultat jag har fått, har jag dragit vissa slutsatser som jag har satt upp i punkter här nedan. Hur ser elever i årskurs sex på naturvetenskap? Elevernas attityder till naturvetenskap varierar Undervisningen i skolan väger mycket när det gäller elevers synsätt till naturvetenskap Elevernas bakgrund påverkar inte deras attityder till naturvetenskap Eleverna vid denna ålder verkar förvirrande när det gäller naturvetenskapen och vad den betyder för dem Eleverna vet på ett ungefär vad en naturvetare gör Forskning anses hjälpa oss människor i framtiden, framför allt inom medicinen då de flesta tror att botemedel till sjukdomar som AIDS och cancer kommer hittas De flesta elever har en manlig bild av en naturvetare Hur mycket vet elever i årskurs sex om naturvetenskap, om forskare och naturvetare? Kunskapen om vad man gör under respektive NO-ämne varierar kraftigt Alla elever har någon gång gjort ett experiment och tyckt att det var roligt, intressant och spännande Av alla NO-ämnen anses fysik vara svårast att förstå eftersom eleverna verkar inte veta så mycket om vad man gör under en fysiklektion De finns inte stora skillnader mellan de två könen när det gäller elevernas prestation till NO Elevernas attityder till naturvetenskap varierar kraftigt men elevernas bakgrund har inget med detta att göra. Det finns inte heller några större skillnader mellan pojkar och flickor. Undervisningen bestämmer elevernas synsätt på naturvetenskap då ämnet NO kan uppfattas som svårt och tråkigt om det inte väcker något intresse för eleverna. Det krävs en bättre och mer effektiv undervisning ifall eleverna vid denna ålder ska kunna förstå hur viktig NO är och varför den behövs i det vardagliga livet. Att det finns skolor med naturvetenskapliga profiler låter bra men i princip verkar det vara nonsens eftersom Skola B som påstås ha en sådan profil, ligger efter när det gäller fysikundervisningen då de flesta av eleverna inte har någon aning om vad man gör under en fysiklektion. När det gäller de andra två NO-ämnena går det inte heller så bra för Skola B jämfört med Skola A som inte har någon sådan profil utan snarare en europaprofil, som inriktar sig på språk och kommunikation. 13

15 Referenser Lindahl, Britt (2003): Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Statens skolverk, TIMSS (1996): Svenska 13-åringars kunskap i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Statens skolverk: Liber distribution Lannvik Duregård, Maria (2004): Så här bra är grundskolan ämne för ämne. Lärarnas tidning: Lärarförbundets Förla 14

16 Bilaga 1 - Teckningar

17 Bild 1: Gjord av en flicka i Skola A och föreställer en manlig naturvetare.

18 Bild 2: Gjord av en pojke i Skola A och föreställer en kvinnlig naturvetare

19 Bild 3: Gjord av en flicka i Skola B och föreställer ett bord i en kemi sal med en bägare, en mortel, en e-kolv och en byrett.

20 Bilaga 2 Enkät

21 Undersökning Antonis Papadopoulos, NV3a Tensta Gymnasium Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex Var vänlig läs noga igenom nedanstående text innan Ni fyller i frågeformulären. OBS! Ni besvarar frågorna anonymt. Jag går i NV3a i Tensta Gymnasium och har valt att göra en undersökning om attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex. Med det menas att jag vill se hur ni elever i årskurs sex ser på naturvetenskap. Det är ett projekt jag har valt att göra i Tensta gymnasium för att se hur Ni tänker kring ämnet samt hur väl informera grundskolornas elever är. Jag skulle uppskatta om ni var ärliga när ni svarar på frågorna för det underlättar mitt arbete och ger korrekta resultat. Tack för er medverkan Antonis Papadopoulos från NV3a i Tensta Gymnasium. Pojke Flicka Skolans namn:

22 1) Har du gjort något experiment? Ja Nej Vad tyckte du om det? Roligt, spännande och intressant Tråkigt och meningslöst Okej, bra Vet ej 2) Skulle du kunna tänka dig att bli vetenskapsman? Ja Nej Kanske 3) Tycker du om NO? Kryssa för den ruta som passar Dig, där 1 = absolut inte och 5 = älskar det ) Vad vill dina föräldrar att du ska bli? Jag bestämmer själv De vill att jag ska bli Vet ej 5) Vet du vad man gör under en: a) Kemi lektion? Ja Tror det Ingen aning b) Fysik lektion? Ja Tror det Ingen aning c) Biologi lektion? Ja Tror det Ingen aning 6) Håller någon i din släkt på med NO (biologi, fysik eller kemi)? Ja Nej Vet ej

23 7) Vad betyder vetenskapen för dig? Mycket Ingenting Inte mycket men viktig ändå Vet ej 8) Vad gör en naturvetare tror du? Forskar och experimenterar (naturen, universum, osv.), uppfinner saker Annat Vet ej 9) Om du har några syskon, går någon av dem på det naturvetenskapliga programmet? Ja Nej 10) Finns det flest kvinnor eller män inom vetenskapen tror du? Kvinnor Män Både och Vet ej 11) Hur tror du att forskning inom naturvetenskapen (biologi, fysik eller kemi) ska påverka oss människor i framtiden? Positivt Negativt Både och Vet ej 12) Är det bra med forskning? Ja Nej Vet ej 13) Vad tror du att framtidens forskare kommer att göra? Hitta nya mediciner till sjukdomar som aids, cancer osv. Förbättra världen Forska om olika saker, exempel Ingen aning

24 14) Rita en naturvetare