Några bortglömda begrepp. Några bortglömda begrepp. Förklaring och förståelse; positivism och hermeneutik;
|
|
- Simon Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förklaring och förståelse; positivism och hermeneutik; Graham Clark 1939: Flinta och krukskärvor har inga innebörder, har inga intressen; de är därför tillgängliga för vetenskaplig behandling på ett sätt som ingen skriftlig källa kan hoppas på. Förklaring och förståelse; positivism och hermeneutik; Robin Collingwood 1946: Arkeologiska data är produkter av mänskliga intentioner, och att det säger något om hur människorna som gjorde dem tänkte om livet. Naturen har inte några avsikter eller innebörder, och att därför finns en väsensskillnad mellan arkeologiska data och naturvetenskap. Några bortglömda begrepp Induktiv slutledning: Att dra slutsatser från något som är observerat till något som inte är observerat man generaliserar på basis av ett antal observationer. Några bortglömda begrepp Deduktiv slutledning: Förutsätter att premisserna är sanna, och att ur dessa premisser härleder (deducerar) man logiskt slutsatser som också förutsägs vara samma. Strukturalismen Den moderna strukturalismen utvecklades ur lingvistiken Företrädare inom lingvistiken: Ferdinand de Sassure ( ) Roman Jacobson ( ) Delens betydelse kommer från helheten; enskilda element är bestämda av bredare regelbundenheter Anti-historistisk och synkron Strukturalismen Stor betydelse inom samhälls- och humanvetenskaperna. Främsta förebilden inom detta fält är antropologen Claude Levi-Strauss (1908-) Utvecklades som en kritik mot Evolutionismen (människor har i alla tider haft samma förmåga att tänka det universella i människans sätt att strukturera tänkandet) Existensialismen (mot dess subjektcentrering: människan fullt autonom och självmedveten) 1
2 Efter Darwin var människan inte längre skapelsens krona. Efter Freud var människans medvetande inte längre personlighetens kärna. Och efter Levi- Strauss är människan inte längre ett aktivt skapande subjekt: hon flyttar bara på en viss rekvisita och detta sker på ett ytterst förutsägbart sätt (Thomas Gerholm i inledningen till Levi- Strauss bok Det vilda tänkandet, översatt till svenska och publicerad år 1984) Arkeologiska traditioner Bruce Trigger: 1: Klassisk arkeologi och fornkunskap 2: Kulturhistorisk arkeologi 3: Sovjetisk arkeologi 4: Funktionalistisk arkeologi 5: Neoevolutionistisk arkeologi 6: Postprocessuell arkeologi Arkeologiska traditioner Bjørnar Olsen: 1: Kulturarkeologi 2: 3: Postprocessuell arkeologi Arkeologiska traditioner Kenneth Dark Theoretical archaeology har inte samma indelning i olika traditioner. Boken är snarare disponerad utifrån olika temaområden, som i sin tur är indelade i olika underordnade problemfält. Men i inledningen framkommer att han i princip har samma indelning, om än något mer snårig, som Trigger. Arkeologiska traditioner Ola W Jensen & Håkan Karlsson: 1: 2: Post-processuell arkeologi Kulturarkeologi/Kulturhistorisk arkeologi Europeisk och Amerikansk arkeologi under perioden Utvecklades inom etnografisk och geografisk forskning Ersatte en typ av evolutionistisk arkeologi med Thomsen, Worsaae och Montelius. De delade in historien i olika utvecklingsstadier. Mot slutet av 1800-talet blev arkeologerna mer och mer medvetna om skillnaderna i materialet inte bara kunde bero på ålder 2
3 Kulturarkeologi/Kulturhistorisk arkeologi Stora skillnader regionala skillnader i materialen introduktion av nytt begrepp som fogades till den kronologiska indelningen uppkomsten av kulturbegreppet. Huvudprincip: ett likartat arkeologiskt material från en given tidsperiod inom ett avgränsat område definierades som en arkeologisk kultur. Baserade på likheter i materiell kultur vara bara möjliga om man hade att göra med ett folk med en gemensam livsform. Likheter i ett arkeologisk material resultat av inneboende andliga kvaliteter hos ett givet folk med gemensamt språk och gemensam identitet. Material kultur detsamma som etnisk enhet vilket enligt dåtidens förmenande var detsamma som ett folk eller en ras. Migrationer och diffussionism var helt centrala förklaringsvariabler för förändring. Kulturarkeologi/Kulturhistorisk arkeologi Teoretiskt ointresse outtalade normer för bedömning och värdering av materiell kultur. Metodisk grundval: induktiv slutledning (att nå fram till slutledning om det allmänna genom studier av det enskilda) och typologiskkronologisk metod. Migrationer och diffussionism var helt centrala förklaringsvariabler för förändring. Men i högsta grad evolutionistisk. Kulturbegreppet ett komplement. Evolutionen var en teoretisk grund för migration och diffussionism. Kan sammanfattas i fyra punkter: Funktionalistirskt och systemteoretiskt synsätt på samhälle och kultur Neo-evolutionistisk syn på samhället Logisk-positivistisk kunskaps- och förståelseteori Naturvetenskapligt forskningsideal Benämndes från början New Archaeology Formulerades första gången år 1959, men mest förknippas det med Lewis Binford. Under 1960-talet förskjutning från Europa till USA. Först under 1970-talet kom den processuella arkeologin att sätta sin prägel på europeisk arkeologi. Binford: Archaeology as Anthropology. Samhällen och kulturer analyserades efter mönster från biologiska organismer eller system, där samhällets olika delar utgjorde organ som var ömsesidigt och funktionellt beroende av varandra. Kulturen nära förbunden med den omgivande naturmiljön och ingick som en del av det totala ekosystemet. Två bärande bjälkar: Positivism Funktionalism. Logisk positivistisk kunskapsteori Målsättning: produktion av exakt, objektiv och testbar kunskap. Enligt positivistisk vetenskapsideal finns det en gemensam kunskapsmässig grund för alla vetenskaper, och förebilden fanns bland naturvetenskaperna. Vetenskap skall baseras på sinnesdata data som vi kan observera och mäta. Teorierna måste kunna testas mot sådana empiriska data. Målsättning: en objektiv och värdefri kunskap. 3
4 Funktionalism Samhällen och kulturer betraktades som funktionella system som styrdes av en inre logik. Logiken: de olika delarna måste vara i harmoni med varandra, och viktigast av allt de olika delarna av varandra måste vara i jämvikt med den omkringliggande naturen. Hur jämvikt skapades och upprätthölls förklaring till vad som skedde i dessa kulturer samhällsförändringar förklarades på samma sätt som frånvaro av jämvikt. I huvudsak ekologisk funktionalism Funktionalism Kulturbegreppet översattes till människans utomkroppsliga medel för anpassning. Kultur inte längre en nedärvd andlig ballast som karakteriserade ett folk eller etnisk grupp, utan ett funktionellt redskap som människan använder i sin anpassning till kulturmiljön. Skillnader, likheter och förändringar av materiell kultur konsekvenser av ekologisk anpassning. Bara genom att utarbeta generella modeller för hur kulturer och samhällen opererade kunde arkeologer förklara förhistoriska samhällen och förändringar i dessa Post-processuell arkeologi Post-processuell arkeologi Perspektiv Strukturmarxism Kontextualism Genus Poststrukturalism Kritisk arkeologi Interpretativ Marxism/strukturmarxism Strukturalism/romantisk hermeneutik/strukturmarxism Gender/feminism/konstruktivism/ strukturmarxism Poststrukturalism Influenser från Marxism/kritisk teori Filosofisk hermeneutik/fenomenologi Tid Kognitiv arkeologi Med beteckningen postprocessuell ville man inte bara signalera en distans till den processuella arkeologin, utan även antyda att det var ett passerat stadium. Utgör ingen enhetlig riktning med ett allenarådande teoretiskt perspektiv. Snarare en paraplybeteckning för olika riktningar inom arkeologin under inspiration av bland annat strukturalism, poststrukturalism, marxism, feministisk teori, kritisk teori och hermeneutik. Arkeologi inte bara en vetenskap om det förflutna utan i lika hög grad en politisk och social praktik i nutiden. Post-processuell arkeologi 1: Kritik av den processuella arkeologins funktionalistiska syn på materiell kultur och att detta direkt skulle återspegla mänskligt beteende. Den postprocessuella arkeologin betonar i högre utsträckning den materiella kulturens symboliska, kommunikativa aspekter. Materiell kultur kunde användas aktivt i i sociala strategier (inklusive manipulation) Post-processuell arkeologi 2: Reaktion mot de positivistiska vetenskapsidealen. Den postprocessuella arkeologin betonar istället att arkeologi är en tolkande vetenskap där det är omöjligt att uppnå absolut sanning. Mycket kritisk mot den positivistiska tesen om en värdefri, objektiv forskning. Arkeologin är inte en praktik utanför det nutida samhället, bortom de sociala och politiska värderingar. 4
5 Post-processuell arkeologi 3: Den processuella arkeologin hade i allt för liten grad tagit hänsyn till individens roll i samhället. Människan styrs av systemets behov. Den postprocessuella arkeologin avser att lägga större vikt vid individernas avsikter och motiv till sina handlingar Strukturmarxism Utveckling av historiematerialismen Ömsesidiga beroendeförhållanden mellan bas och överbyggnad Maurice Godelier: Det finns ingen klar institutionell skillnad mellan bas och överbyggnad. Ekonomi, religion och politik flyter ihop. Strukturen determinerande för de enskilda elementen Kulturella värderingar ideologi Kritisk arkeologi Inspiration från Frankfurtskolans Kritiska teori: Kritik av det positivistiska kunskaps- och vetenskapsidealet Allmän kulturkritik hur det kapitalistiska samhällets värderingar vidareförs med hjälp av olika vetenskapliga och kulturella aktiviteter. Arkeologins politiska roll i samhället Den arkeologiska kunskapens sociala och politiska funktion. Ett flertal dåtider disciplinens tolkningsföreträde. Kontextuell arkeologi Tingens betydelse är specifika och kontextberoende Bara genom att studera det lokala och specifika kulturhistoriska sammanhangen kan man förstå vilken betydelse den materiella kulturen hade i en dåtid. Individens handlingar styr relationerna mellan samhället och mänsklig kultur, samt den materiella kulturen Blandning av strukturalism och hermeneutik. Kontextuell arkeologi Tingens mening kan nås genom att se tingen i förhållande till varandra som en text Samhälle & kultur (inkl. ting & rum) = kommunikation och klassifikation = teckensystem rummet & tingen = tecken och symboler i kommunikation mellan olika individer/grupper. Avvikelser i det arkeologiska materialet av största vikt att studera. Kontextuell arkeologi Den materiella kulturens utsida och insida: Objektet studeras i förhållande till samhällets ekonomiska och sociala strukturer Utsida Tingens idémässiga och symboliska innehåll Insida Det går att få fram det förflutnas originalmening 5
6 Feminism och genusarkeologi Rötter inom en feministisk diskussion Har i stor utsträckning synliggjort kvinnans roll i det förflutna Feministisk arkeologi emancipatorisk eftersom ämnets diskurs varit/är manlig och i huvudsak befolkats av män Åtskillnad mellan socialt, kulturellt och biologiskt kön. Feminism och genusarkeologi Strukturalistiskt syn på genus: = ett system av skillnader = ett binärt motsatspar som kan appliceras i materiell kultur och rum. Rummet och tingen ett symboliskt schema, med vars hjälp man strukturerar och konstituerar sociala roller och vardagen Feminism och genusarkeologi Teman: Genusklassificeringar i det förflutna Appearence: att förstå skapande av genusidentitet, en individs fysiska konstellation. Performance theory: När individen hela tiden förhandlar om sin identitet/genus inom det rådande samhället Kritik mot strukturalismens subjektslösa tänkande MEN både en reaktion mot och en fortsättning av strukturalismen (fortsatt tankefigur kring språket men att detta skall upplösas) Inspiration även från hermeneutiken Kritik mot subjektet (gemensamt med strukturalismen) Språket och språkbruket konstruerar människans tänkande, upplevelser och handlande Språket metaforiskt och tvetydigt verkligheten är pluralistisk Kunskapen betraktas inte som värdeneutral denna är en produkt av den samtida sociopolitiska kontexten Kunskap inte kumulativ den är i ständig förändring Betoning på: författarskapets betydelse och strategier vid framställningar av denna (då också arkeologiska texter): Narration Retorik Den empiriska verkligheten bestämmer inte på något entydigt sätt den text som slutligen avrapporterar forskningsresultaten Omedvetet val av språk, metaforer och perspektiv 6
7 Produktionen av texter formger ämnets diskurs, de olika disciplinernas har oftast omedvetna regler om vad som anses vara väsentliga teorier, problem, metoder och språk. Textframställningarna styrs enligt antropologen James Clifford (1986) av: 1. Kontextuellt: avhängighet av en viss social miljö 2. Retoriskt: särskilda framställningssätt påverkar innehållet 3. Institutionellt: framställningen styrs av disciplinen och målgruppen 4. Politiskt: vem som helst får inte uttala sig 5. Historiskt: förhållandena ändras över tid Materiell kultur jämförs med text: Möter ständigt nya läsare. Distans från producent och tänkta konsumenter. Den materiella kulturen får mening, precis som en text, genom att bli läst men nya läsare nya kunskapshorisonter Ursprunglig mening omöjlig intresseförskjutning mot tolkning Politiskt användande av det förflutna Arkeologisk debatt kring kulturarvet Dekonstruera de stora berättelserna Som skall ersättas av mikrohistorier som är lokala, provisoriska och begränsade Fenomenologi Den subjektiva upplevelsen av världen/verkligheten Beskrivning av fenomenen/världen Frågan om sant eller falskt ointressant eftersom man arbetar med hur subjektet upplever världen Edmund Husserl ( ): universella regler för hur människan genom sina erfarenheter skapar sin verklighet Inom arkeologin är det främst det subjektiva erfarandet som stått i centrum inte reglerna för hur detta skapas. Fenomenologi Martin Heidegger ( ): Vi förstår världen och de ting som omger oss inte enbart genom att titta på dem utan genom att använda dem I-världen-varo den intima relationen mellan oss själva, tingen och betydelsesammanhanget, Äger rum mot bakgrund av vår tidslighet: vi befinner oss inte enbart i ett nu, nuet är relaterat till det vi har varit och det vi håller på att bli 7
8 Fenomenologi Maurice Merleau-Ponty ( ) Människan existerar genom sin egen kropp Syntes av medvetande och kropp: inte en objektivfysiologisk betydelse Kroppen blir på detta vis det inkarnerade subjektet alltid närvarande, ofrånkomlig och hela tiden deltagande i våra liv. Varseblivning: världen uppfattas som ett komplext nät av händelser och ting som människan med sin kropp känner sig som en del av. Subjektets upplevelser av sin omgivning styrs på ett avgörande sätt av hennes kroppsuppfattning Fenomenologi Maurice Merleau-Ponty ( ) Människan existerar genom sin egen kropp Syntes av medvetande och kropp: inte en objektivfysiologisk betydelse Kroppen blir på detta vis det inkarnerade subjektet alltid närvarande, ofrånkomlig och hela tiden deltagande i våra liv. Varseblivning: världen uppfattas som ett komplext nät av händelser och ting som människan med sin kropp känner sig som en del av. Subjektets upplevelser av sin omgivning styrs på ett avgörande sätt av hennes kroppsuppfattning Fenomenologi Speciellt använt inom Landskapsarkeologi (t.ex. Christopher Tilley: A Phenomenology of Landscape) Genusarkeologin (jfr Appearance & Performance) Tingens biografier historien i historien 8
VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift
VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merVetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier
Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa
Läs merMening. Anna Petronella Foultier
Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merEtnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida
Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merAgenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen
Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merForskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier
Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017 Några centrala grundbegrepp
Läs merINTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merVETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren
VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik 2017-01-20 Ulf Holmgren U Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merOrganisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
Läs merPoststrukturalism (giltigt för Foucault) Poststrukturalism. Poststrukturalism. Inspirerad av Sassure
(giltigt för ) Inspirerad av Sassure Språk: Langue & Parole Strukturer uppbyggda på distinktioner: bl.a. genom motsatspar (binära oppositioner) Strukturer aldrig slutgiltiga; samma ord kan sättas in i
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merVissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.
Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merForskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi
Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar Mikael Nygård Åbo Akademi Vetenskaplig forskning kopplas vanligen med processer varigenom vi söker
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merAtt studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat
Religionshistoria? Att studera religion - Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar - Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt - Förstå hur religion interagerar med
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merMarcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Tolkande vetenskaper - Hermeneutik - Hermeneutik Hermeneutik: studiet av vad förståelse är, och hur vi bör gå tillväga för att uppnå förståelse. Hermeneutiken har sin historiska
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merIntroduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner
Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merDet förflutna människan i ett långtidsperspektiv
en helt annan värld Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv fyra generationer per århundrade en rad: 1000 år, 40 generationer Ismannen ca 3 300 f.kr. För ca 100 000 år sedan spred hon sig till
Läs merFOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser
Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merINTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska
Läs merFörklaringar och orsaker
Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merPoststrukturalism och diskursanalys
Poststrukturalism och diskursanalys Strukturalism Strukturalismen utgår från att språk sociala relationer normer föreställningar myter och berättelser etc., etc. alla bygger på en grundläggande struktur
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merIdentitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling i förskolan. Uppsala universitet Oscar Björk
Språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan Uppsala universitet Oscar Björk Oscar.bjork@edu.uu.se Vad är språk? - Funktionellt i relation till våra sociala syften - Sociosemiotik (Systemisk-funktionell
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merKommunikationens krockkuddar i vården. Mirella Forsberg Ahlcrona.
Kommunikationens krockkuddar i vården Mirella Forsberg Ahlcrona mirella.forsberg.ahlcrona@his.se Patientnämndens verksamhet och arbetsuppgifter Problemområde 1 Vård- och behandlingsfrågor Problemområde
Läs meri ~ l steins förstlingsverk, Tractatus Logico-Philosophicus från 1921, som exempel. Att jag väljer just detta exempel är i viss mån en tillfällighet. Filosofins historia ar en av de humanvetenskapliga
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merRenita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU
Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs mer- Är strategin Guds? - Strategins värld :
- Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merVad menar vi med säkerhetskultur?
Vad menar vi med säkerhetskultur? Marianne Törner Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet marianne.torner@amm.gu.se www.amm.gu.se 1 Den
Läs merTema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.
Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer
Läs merMetod. Narrativ analys och diskursanalys
Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merSAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merMellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori
Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merIdentitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Läs merKursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Läs merDelkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen
SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens
Läs merUtformning av resultatdiskussion
Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs mer