Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner"

Stina Eliasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

2 Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt perspektiv Religion är studieobjektet Avgränsar sig mot andra religionsämnen och andra samhällsvetenskaper

3 Sociologi studiet av människor tillsammans Sociologin studerar hur människor fungerar tillsammans på samhällsnivå eller i grupper från globala strukturer till interaktion mellan individer. Funnits som ämne i ungefär 150 år klassikerna fortfarande viktiga Bredd av teorier och metoder men ändå en tydlig ämnestradition

4 Varför? Sociologins viktigaste fråga Sociologin söker förklaringar till varför samhället/grupper ser ut som de gör och varför människor beter sig som de gör. Egenskapsförklaringar Relationsförklaringar System/strukturförklaringar

5 Individer eller strukturer? Strukturperspektiv sociologi uppifrån Utgår från samhället eller större grupper som helhet Söker förklaringar i strukturer materiella, moraliska, normativa Riskerar att generalisera och att underskatta individens agens och kontext Aktörsperspektiv sociologi nerifrån Utgår från individen och de små relationerna Söker förklaringar i hur individer agerar, betonar människans val och rationella handlande Riskerar att underskatta maktperspektiv och strukturernas betydelse

6 Konflikt eller konsensus? Konfliktperspektiv Utgår från de grundläggande konflikter som finns i samhället mellan grupper, intressen, individer Betonar konflikternas och maktkampers betydelse för utvecklingen ekonomiska intressen, kön, etnicitet, drifter mm Exempel: Marx, Freud, feministisk teori Konsensusperspektiv Utgår från det som håller samman människor och samhällen Betonar kohesion, sammanhållning, sammanjämkningar för att förstå hur samhället som helhet kan hållas samman Exempel: Durkheim, Parsons

7 Socialkonstruktionism Sociologer ser verkligheten som socialt konstruerad Sociala ordningar är inte naturgivna eller eviga utan konstrueras/förhandlas av människor tillsammans. Det innebär att de är möjliga att förändra. Att något är socialt konstruerat betyder inte att det inte är verkligt!

8 Vad är religion? Hur skulle du definiera eller förklara vad religion är?

9 Vad menar vi med religion? Olika typer av religionsdefinitioner Substantiella vad religion ÄR Funktionella vad religion GÖR Vilken definition som används avgör vad som kan och bör studeras.

10 Substantiella religionsdefinitioner En substantiell religionsdefinition avgränsar religion utifrån vad religion är. Inkluderar ofta trosföreställningar eller uppfattningar, deltagande i riter/praxis eller kontakt med något övernaturligt eller heligt. Ligger ofta nära vardagsuppfattning om religion och religiösa organisationers egen uppfattning. Riskerar att bli för snäv och att bli etnocentrisk (=utgå från den egna kulturens föreställningar).

11 Exempel på substantiella religionsdefinitioner Tro på gudomliga väsen en sondering mellan en empirisk och en överempirisk transcendent verklighet En institution som består av kulturellt präglad interaktion med kulturellt postulerade övermänskliga väsen (Furseth & Repstad s 29-30)

12 Exempel: Lagen om trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Lag (1998:1593) om trossamfund 2

13 Funktionella religionsdefinitioner En funktionell religionsdefinition avgränsar religion utifrån vad religion gör, dess funktioner för individ och samhälle/grupp. Når ofta utanför det som traditionellt uppfattas som religion, eller organiserad och textuell religion. Riskerar att bli alltför vid och i slutändan meningslös allting är religion.

14 Exempel på funktionella religionsdefinitioner Den mänskliga organismens överskridande av sin biologiska natur (T Luckmann) Religion är en uppsättning symboliska föreställningar och handlingar genom vilka människor får ett förhållande till sina yttersta existensvillkor. (R Bellah)

15 Exempel: Clark & Hoover We posit an anthropological definition of religion: religion as the site of the synthesis and symbolism of culturally meaningful belief systems. / / Religion, we propose, is not limited to what happens in a sacred realm, traditionally conceived, but is that part of culture that persuasively presents a plausible myth of the ordering of existence. / / Religion is explicitly concerned with both ontological and experiential dimensions of existence with being and meaning. Religion provides meaning for individual existence by grounding it in a larger, cosmic framework of significance. (Clark & Hoover)

16 Religionens dimensioner Olika dimensioner av religiöst liv (ex: N Smart enl Bromander) Läromässig och filosofisk dimension Praktisk och rituell Narrativ och mytisk Erfarenhetsmässig och emotionell Etisk och rättslig Social och institutionell Materiell och estetisk

17 Vilken sorts religion undersöks? Officiell eller icke-officiell religion? Organiserad eller privat religion? Textuell eller levd religion? Officiella representanter (präster, imamer, ledare) eller vanliga människors religion? Medier och kultur?

18 Några religionssociologiska forskningsinriktningar i Uppsala Religion, välfärd och värderingar The impact of religion religionen som samhällsfaktor Media, religion och kultur Religion och genus religionens politiska betydelse Ungdomar, identitet och religion

19 Snabbenkät Skriv på ett papper några meningar om följande ämnen. Lämna in anonymt till Marta när du lämnar salen. 2) Det här ser jag mest fram emot att läsa om på kursen 3) Det här verkar svårt att förstå eller kommer att kräva mycket av mig 4) Det här verkar saknas i kursen

Relevanta dokument

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet