Mening. Anna Petronella Foultier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mening. Anna Petronella Foultier"

Transkript

1 Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier

2 Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin?

3 Klassisk uppfattning (Aristoteles): Universum sfäriskt, människan står i centrum och har förmåga att nå eviga sanningar. Teleologisk världsbild. De supralunära och sublunära sfärerna styrs av olika lagar. Axiomatiskt vetenskapsideal.

4 Axiomatiskt vetenskapsideal: Absolut säkra utgångspunkter som övriga påståenden kan härledas från.

5 Den nya tiden (fr talet): Observation Matematisering Teknologisk utveckling Mekanisering av naturen

6 Nicolaus Copernicus ( ) Den kopernikanska revolutionen

7 Tidigmodern uppfattning (Descartes, ): Vetenskapen (scientia) måste utgöra en enhet, och struktureras som ett system, med absolut säkra utgångspunkter (axiom). Dualistisk metafysik.

8 Auguste Comte, positivismens fader

9 Vetandets tre stadier enligt Comte: Det teologiska (fiktiva) stadiet Det metafysiska (abstrakta) stadiet Det positiva (vetenskapliga) stadiet: Utgå från det positivt givna, från observerbara fakta. Använd experiment snarare än spekulation. Testa hypoteser mot verkligheten.

10 Comte klassificerar vetenskaperna rationellt: ju högre upp, desto mer konkret. De högre ordningarna beroende av de lägre.

11 Dilthey ( ) Naturvetenskaper och humanvetenskaper (Geisteswissenschaften) använder sig av radikalt skilda metoder. Naturvetenskaper Humanvetenskaper Förklaring Naturen är vetenskapernas föremål. Skeenden betraktas som särskilda fall av universella lagar. De är skilda från vetenskapsmannen själv. Förståelse Föremålen har frambringats av människan själv. Föremålen förstås i sitt konkreta sammanhang. Vetenskapsmannen är indragen i studiet och kan komma att förändras av det.

12 Logisk positivism ( talen) Gemensam grundval för vetenskaperna, principiellt samma metod. Tydlig distinktion mellan observationssatser och teoretiska satser (logiska sanningar samt universella lagar). Alla utsagor ska kunna reduceras till sådana som handlar om observation/sinnesdata. Wienkretsen ( ) Metafysik är nonsens. Kännetecknas av framstegstro.

13 Holistisk uppfattning (Quine): Vetenskapen är ett system av övertygelser som möter erfarenheten i ytterkanterna. Ju längre in i systemet desto mer teoretiska är övertygelserna, och desto mer motståndskraftiga mot revidering.

14 Andra samtida uppfattningar: Kuhn: normalvetenskaper motsvarar naturvetenskaperna de ägnar sig, inom ramen för ett paradigm, åt problem-lösning ( puzzle solving ). Kulturvetenskaperna är förparadigmatiska. Möjligen kan delar av dem aldrig uppnå tillräcklig stabilitet för normalvetenskap. Alla vetenskaper använder hypotetisk-deduktiv metod även hermeneutisk metod är en form av sådan. Inom kulturvetenskaper spelar mänsklig subjektivitet, intentionalitet och mening en grundläggande roll, medan naturvetenskaperna studerar fenomen som inte har mening. Carlshamre: kulturvetenskaper behandlar intentionalitet av högre ordningar. Subjektivitet och begrepp används inte bara utan studeras själva.

15 Intentionalitet av flera ordningar (inbäddad, nested, intentionalitet)

16 Naturlig mening kausal relation mellan tecken och mening

17 Icke-naturliga tecken Intention Konvention System

18 Gester Naturlig eller icke-naturlig mening?

19

20

21 Föremål manipulativ mening?

22 Föremål manipulativ mening? Tvetydighet mellan mening och funktion

23 Kommunikation Avsikten är att påverka och att denna avsikt uppfattas som sådan av åhöraren/-na

24

25 Tvetydighet mellan manipulation och kommunikation?

26 Mening i konsten

27 Mening i varseblivningen

28 Språklig mening Hur kan vissa godtyckliga företeelser i världen mena el. avse andra företeelser? Konvention? Gemensam mänsklig aktivitet?

29 Vad är mening? apple äpple pomme enhörning Saknar mening? Fiktivt föremål?

30 Distinktion mellan mening/intension och betydelse/extension/referens. apple äpple pomme [mening] unicorn enhörning etc.

31 Fenomenologin Edmund Husserl

32 Positivism: De positiva vetenskaperna naturvetenskaperna förebild: samma metod ska användas i all vetenskap. Empiri/observation (sinnesdata) utgångspunkt Antimetafysik, framgångstro Medvetandet är en naturföreteelse bland andra och ska studeras med samma metoder Naturalism: Medvetandelivet betraktas som en naturföreteelse bland andra som ska studeras med samma metoder Elementarism, mekanism Arvet från romantiken: Filosofin blott livsåskådningslära

33 Husserl: Filosofin måste bedrivas som en sträng vetenskap, ännu mer rigoröst än andra vetenskaper. Medvetandet väsentligt annorlunda än naturens realiteter eftersom det kännetecknas av intentionalitet. Intentionalitet betyder först och främst riktadhet.

34 naturlig inställning Jag är ett naturligt ting bland andra naturting i en existerande värld Det varseblivna, konkreta föremålet Varseblivningen en passiv process, mina sinnesorgan träffas av molekyler från omvärlden

35 Generaltesen Världen och tingen i den existerar på ett oproblematiskt sätt inställning på det empiriska medvetandet (introspektion)

36 generaltesen epoché/fenomenologisk reduktion fenomenologisk inställning intentionalitet inställning på det rena medvetandet (reflexion) fattande av föremålet: aktivitet föremålet givet: passivitet (hyle)

37 Naturlig inställning Vad är det? Epoché: Hur framträder det?

38 Jag själv och mitt själsliv betraktade som naturliga företeelser sätts också inom parentes noema noesis noetiska processer reella delar av medvetandet noemat immanent, men ej en reell del av medvetandet

39 Varseblivningsföremålet visar sig alltid i avskuggningar

40 Föremålet har en yttre horisont

41 och en inre horisont

42 Varseblivningen mer än förnimmelser: horisonterna medpresenteras

43 Varseblivningens aktivitet: samma hyle, olika erfarenhet har-ankan Neckers kub

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Tolkning. Anna Petronella Foultier

Tolkning. Anna Petronella Foultier Vetenskaplighet och forskningsetik Tolkning Anna Petronella Foultier Mening och tolkning: Finns det en f0rm v tolkning som motsvarar varje typ av mening? Naturlig mening Mening i varseblivningen Lingvistisk

Läs mer

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012 Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

VETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren

VETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik 2017-01-20 Ulf Holmgren U Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap

Läs mer

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Kunskapssyn och vetenskapsperspektiv

Kunskapssyn och vetenskapsperspektiv BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Kunskapssyn och vetenskapsperspektiv Vetenskapernas praktiska funktion Kunskapsintressen Teknisktinstrumentellt Hermeneutiskttolkande

Läs mer

Tillbaka till saken själv

Tillbaka till saken själv Tillbaka till saken själv Fenomenologi läran om hur saker visar sig Torsten Lundberg 1870 lät Vatikanen upphöja sitt kyrkliga överhuvud genom att fastställa dogmen om påvens ofelbarhet. Något som gjorde

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras

Läs mer

Föreläsning Vetenskapsteori I. Henrik Fürst

Föreläsning Vetenskapsteori I. Henrik Fürst Föreläsning Vetenskapsteori I Henrik Fürst Upplägg för föreläsningarna i vetenskapsteori Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi?

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Är kunskap = vetenskap?

Är kunskap = vetenskap? Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat Religionshistoria? Att studera religion - Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar - Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt - Förstå hur religion interagerar med

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Steiner och strävan efter en gränsöverskridande kunskap

Steiner och strävan efter en gränsöverskridande kunskap Steiner och strävan efter en gränsöverskridande kunskap Detta är den sjätte artikeln i vår serie om Steiner i ett idéhistoriskt perspektiv (bilden ovan föreställer honom kring 1910- talet). Denna artikel,

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Moore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet

Moore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet Moore s bevis för yttervärldens existens Helge Malmgren Göteborgs Universitet Disposition! Kants problem och skandalen för filosofin! Begreppet yttervärld hos Moore och Kant! Moore s bevis, som han ser

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1 Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning.

Läs mer

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Tro inom naturvetenskap

Tro inom naturvetenskap Tro inom naturvetenskap Vetenskap och tro. Värdeladdning och dialektisk spänning. Vetande och åsikt? Bra dåligt? Vetenskap som förädlad tro? Vetenskap före tro? Allt vetande vilar och börjar ytterst på

Läs mer

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning.

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I. 21.11 Vetenskapliga förklaringar II. 28.11 Tolkning

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

ENHET FLERFALD ALLHET

ENHET FLERFALD ALLHET BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,

Läs mer

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens

Läs mer

Språkliga uttrycks mening

Språkliga uttrycks mening Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1.

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1. PM från Jan Willner Statsvetenskap D momentet vetenskapsteori VT 2008 I planeringen syftar GG till Gilje, Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar, i vilken skall läsas samtliga kapitel utom det sista.

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte

Läs mer

Kulturvetenskapliga traditioner. Paradigmets faser. Paradigmets faser. Paradigmets faser. Paradigmets faser

Kulturvetenskapliga traditioner. Paradigmets faser. Paradigmets faser. Paradigmets faser. Paradigmets faser Kulturvetenskapliga traditioner Historicism Diffussionism Neo-evolutionism Handlingsteori Postmodernism Thomas Kuhn, De vetenskapliga revolutionerna från år 1962 Vetenskap ingen jämn kunskapstillväxt,

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism

FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Anders Odenstedt FOR0001F Vetenskapsteori för doktorander Föreläsning 1 Logisk positivism I PP Termen positivism skapades av den

Läs mer

Vad är forskning? Varför forska?

Vad är forskning? Varför forska? Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).

Läs mer

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Tolkande vetenskaper - Hermeneutik - FTEA12:4 Vetenskapsteori Tolkande vetenskaper - Hermeneutik - Hermeneutik Hermeneutik: studiet av vad förståelse är, och hur vi bör gå tillväga för att uppnå förståelse. Hermeneutiken har sin historiska

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion. Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion. Världens fasor För Demea innebär

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 1(8) Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Texten på dessa sidor syftar till att disponera och vägleda läsningen av den för momentet anvisade kurslitteraturen.

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Descartes och talets vetenskapliga revolution

Descartes och talets vetenskapliga revolution Descartes och 1600- talets vetenskapliga revolution 1600- talets filosofiska och vetenskapliga scenförändring illustreras väl av Pierre- Louis Dumesnils målning, ur vilken detaljen ovan föreställer bland

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Svar till A. Tollands kommentarer till artikeln Att förstå betraktelser utifrån en ny teori

Svar till A. Tollands kommentarer till artikeln Att förstå betraktelser utifrån en ny teori Jan Scheffel Svar till A. Tollands kommentarer till artikeln Att förstå betraktelser utifrån en ny teori I min artikel Att förstå betraktelser utifrån en ny teori (FT 31:4 Nov 2010) vill jag visa att det

Läs mer

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Tingens och tankarnas ordning

Tingens och tankarnas ordning 1 Ur: Filosofisk tidskrift, 2009, nr 4 Tingens och tankarnas ordning Några funderingar kring Spinoza av Staffan Carlshamre "Idéernas ordning och sammanhang är densamma som tingens ordning och sammanhang."

Läs mer

Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete

Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete Att vetenskapa Att vetenskapliggöra hur? Att systematiskt studera världen utifrån empiriska data Generalisera, klassificera, diskriminera Testa, pröva, ifrågasätta Förmedla, granska Upprepa Skapandet av

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017 Några centrala grundbegrepp

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

Utopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet!

Utopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet! FOTNOTER TILL PLATON BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Det klassiska

Läs mer

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. F8 del 2 Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Orientering om vetenskapliga metoder i humaniora De två världarna Naturvetenskap Humanism Varför finns uppdelningen?

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Några vetenskapsteoretiska riktningar (Positivism) (Kritisk rationalism) Paradigmteorin Hermeneutik Socialkonstruktivism

Läs mer

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella

Läs mer

Fakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Fakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Några vetenskapsteoretiska riktningar Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! (Positivism) (Kritisk rationalism) Paradigmteorin Hermeneutik Socialkonstruktivism

Läs mer

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén,

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Quine. Ett exempel på en analytisk sann sats som ofta används, bl a i Two Dogmas är:

Quine. Ett exempel på en analytisk sann sats som ofta används, bl a i Two Dogmas är: Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

Intentionalitet Mattias Högström 1

Intentionalitet Mattias Högström 1 Intentionalitet 10-09-20 Mattias Högström 1 Innehåll 1. Vad är Intentionalitet? 2. Referensproblemet 3. Problemet med icke-existerande referenter 4. Lokalitet vs. Intentionalitet 5. Ett modernt (materialistiskt,

Läs mer

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1 DVA215

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Medvetandet och inter-teoretisk reduktion

Medvetandet och inter-teoretisk reduktion Uppsala universitet Filosofiska institutionen Medvetandet och inter-teoretisk reduktion Andreas Gustafsson C-uppsats VT-19 Handledare: Andreas Stokke Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fysikalism...4 2.1 Superveniens...5

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 5, maj 2014 Maj är en energi 3månad i ett energi 7år. Men först lite om filosofin bakom Numerologi.

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 5, maj 2014 Maj är en energi 3månad i ett energi 7år. Men först lite om filosofin bakom Numerologi. NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 5, maj 2014 Maj är en energi 3månad i ett energi 7år. Men först lite om filosofin bakom Numerologi. Hej! Varmt välkomna alla nya så väl som gamla prenumeranter. Det är så glädjande

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer