Föreläsning Vetenskapsteori I. Henrik Fürst

Transkript

1 Föreläsning Vetenskapsteori I Henrik Fürst

2 Upplägg för föreläsningarna i vetenskapsteori Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi? Den logiska positivismen Den kritiska rationalismen Paradigm och vetenskapliga revolutioner Föreläsning 2 Förklaringstyper Att göra slutledningar Hypotesprövning Föreläsning 3 Hermeneutik: förståelse och mening Metodologisk individualism och kollektivism Rationalitet Värdefrihet och vetenskapens etos Vetenskap, personlighet och samhälle 2

3 Vad är vetenskapsfilosofi? Vetenskapsteori/Vetenskapsfilosofi Det systematiska studiet av vetenskapliga aktiviteter och kunskaper studerar de förutsättningar som de empiriska (erfarenhetsbaserade) vetenskaperna vilar på. Är ett tänkande över hur vetenskapligt arbete går till. Resulterar i en lära om vetenskapernas metoder och teoribildning. Studerar vetenskaperna utifrån (meta). Grundar sig i huvudsak på logik. Vetenskapssociologi Vetenskapen i samhället studerar den roll som vetenskapen har i samhället. Studerar vetenskaperna utifrån (meta). Empirisk (erfarenhetsbaserad). Vetenskapshistoria Vetenskapens idéhistoria studerar hur forskning har bedrivits genom tiderna. Studerar vetenskaperna utifrån (meta). Empirisk (erfarenhetsbaserad). 3 Liknelse: skilj mellan att spela schack, fotboll, etc, (inifrån) och att studera hur det går till, dess regler och teorier (utifrån).

4 Ontologi Några grundläggande vetenskapsfilosofiska begrepp Läran om det som är eller existerar. Populärt studieämne i klassisk filosofi. Går inte att bevisa, enligt dagens filosofer. Vad existerar (överhuvudtaget)? Epistemologi (Kunskapsteori) Metodologi Läran om hur vi tillägnar oss och motiverar kunskapen Kriterier för kunskap Vad kan vi veta om det som existerar? Läran om vetenskapliga metoder och deras allmänna kunskapsvärde. Hur ska vi få kunskap om det vi kan veta (om det som existerar)? 4

5 Villkor och krav för vetenskaplighet Vilka är de villkor som en observation eller experiment bör uppfylla för att betraktas som vetenskapliga? Vilka krav bör vi ställa på vetenskapliga experiment eller vetenskapliga observationer? Förslag på vetenskapsfilosofiska krav på erfarenhetsvetenskaperna: 1. Påståenden ska kunna prövas mot erfarenheten. 2. Undersökningar ska kunna vara repeterbara. 3. Intersubjektivitet. Samma undersökning ska kunna genomföras av olika forskare och samma resultat ska nås. Oklarare krav för samhällsvetenskapen än för naturvetenskapen. Forskning är inte värdefri? 5

6 Den logiska positivismen Wienkretsen (uppstod på 1920-talet). Tre centrala figurer: 1. Moritz Schlick ( ) tro på det naturvetenskapliga idealet 2. Rudolf Carnap ( ) tro på det naturvetenskapliga idealet 3. Otto Neurath ( ) 6

7 Den logiska positivismen: vetenskapsideal Vetenskapsideal Intresse för grunden för vetenskapliga aktiviteter, framförallt matematik, fysik och logik. Strävan efter en enhetsvetenskap: all vetenskap utgör en enhet och de ska grunda sig på fysikens språk. Även sociologin. Jämför August Comte i sociologin: hela samhället ska studeras som en levande organism. Biologi som utgångspunkt. 7

8 Den logiska positivismen: demarkationslinjen Demakrationslinje mellan vetenskap och ickevetenskap. Enligt den logiska positivismen ska filosofin som aktivitet klargöra den egentliga betydelsen av våra påståenden. Filosofin ska därmed förtydliga och ta bort det som inte hör hemma inom vetenskapen (icke-vetenskap såsom pseudovetenskap) Demarkationslinjen skulle därför fungera som 8 ett rengöringsverktyg.

9 Den logiska positivismen De menade att vetenskapen och filosofin bör bestå av kognitivt meningsfulla påståenden. De som går att verifiera eller falsifiera. Två typer av kognitivt meningsfulla satser: 1. Analytiska utsagor Utsagors sanning eller falskhet visas genom logik och analys av språket Ex. Alla ungkarlar är ogifta, En ungkarl är inte en ogift man 2. Syntetiska utsagor Utsagors sanning eller falskhet avgörs genom erfarenheten. Ex. Fredrik Reinfeldt är Sveriges statsminister, Fredrik Reinfeldt är inte Sveriges statsminister Kognitivt meningslösa satser: 1. Utsagor som varken är analytiska eller syntetiska = pseudovetenskap. De går ej att verifiera eller falsifiera. Demarkationslinje mellan kognitivt meningslösa och kognitivt meningsfulla satser. 9

10 Den logiska positivismen: verifikationsprincipen Verifikationsprincipen som kriterium för vetenskaplig kunskap som avgörs mot erfarenheten. Vetenskapliga satser är enbart meningsfulla om de kan vara sanna (verifieras) eller visas vara falska (falsifikation) med hjälp av erfarenheten. Med andra ord kognitivt meningsfulla satser. De behöver inte vara sanna nu, men det behövs en metod för att visa att de kan vara sanna eller falska. Ex. Under 1920-talet påstods det att det fanns fot höga berg på baksidan av månen. Detta kunde kontrolleras om någon åkte bakom månen och tittade efter. 10

11 Den logiska positivismen: problem Några problem som uppstod med verifikationsprincipen Tar inte bara bort (icke-vetenskapliga) metafysiska påståenden som inte kan prövas, utan tar bort vetenskapliga påståenden. All-utsagor kan inte slutligt helt verifieras. Vi kan bara verifiera ett ändligt antal fenomen. När är det möjligt att sluta göra observationer? Hur många observationer behövs för att kunna tala om en vetenskaplig lag? Ex. alla svanar är vita vad händer om man hittar en svart svan? Ex. koppar leder ström, testar och testar, utan att slutgiltigt kunna verifiera det. Finns alltid en möjlighet att nästa test visar att koppar inte leder ström. 11

12 Den kritiska rationalismen Central figur: Karl Popper ( ) Rationalitet förutsätter att vi är mottagliga för kritik: Jag kan ha fel och du kan ha rätt och med gemensamma ansträngningar kan vi komma närmare sanningen Kritiserade den logiska positivismen. Utgick från demarkationsproblemet hos den logiska positivismen. Det vill säga de kriterium som ska avgöra om en sats är sann (verifierad) eller falsk (falsifierad). Kritiserade verifikationsprincipen. Kritisk till totala teorier som inte kan falsifieras, men verifieras av alla möjliga data Ex. Marxism och historisk utveckling som klasskamp och psykoanalys och den sublimerade sexdriften som grund för handlande 12

13 Den kritiska rationalismen: falsifikationsprincipen Falsifikationsprincipen En teori eller en sats vetenskapliga status beror på om den kan prövas eller inte och om det finns en metod för att falsifiera den. Ställa upp kriterier för att visa hur en teori eller sats kan bevisas vara falsk. Psykoanalysens teori om sexdrift är för bred och kan inte visas vara falsk. Behålla observationssatser tills vidare (decisionism) Observationssatser betraktas som falska eller sanna tills vidare. Vi kan falsifiera teorin att alla träbord är gjorda av ek med hjälp av observationssatser som vi håller för sanna: att bord kan vara gjorda av gran, björk och så vidare. 13

14 Den kritiska rationalismen: förväntningshorisont Popper kritisk mot den logiska positivismens idé om att verkligheten kan observeras direkt (naiv empiricm) Förväntningshorisont Forskaren har teorier och förväntningar om problemet som den försöker lösa. Det är förväntningar och teorier som styr forskningen. 14

15 Trial-and-error Falsifierbarhet Den kritiska rationalismen: vetenskapliga framsteg Pröva sig fram (gissningar och vederläggningar). Kopplat till falsifikationsprincipen. Hålla fast vi hypoteser och teorier fram tills att de kan förkastas. Utöver att teorier och satser ska kunna gå att falsifieras, ska de också formuleras på ett sådant sätt att de på lättast möjliga sätt kan falsifieras. Kunskapstillväxt genom feleliminering Kunskapstillväxt sker genom att falsifiera felaktiga hypoteser och teorier. Då närmar vi oss sanningen genom att i alla fall veta vad som inte är sant. Vi kan inte veta att vi närmar oss sanningen men vi kan hoppas det. 15

16 Den kritiska rationalismen: samhällsvetenskaperna Talade sig varm för en metodologisk enhet inom vetenskapen Vetenskapen ska använda sig av samma metoder. Fast med särskilda metodregler för samhällsvetenskapen. Kritisk till historicism Tanken att historiens och samhällets utveckling följer vissa bestämda lagar. Exempelvis Marx tanke om vissa historiska stadier. Det går inte att falsifiera. Likaså Comtes tankar om historiska och samhälleliga stadier. Alternativet är att studera konkreta situationer. Inte lika många variabler som i universella och allmänna lagar. Talade sig varm för social ingenjörskonst Planerad samhällelig förändring och förbättring i små steg (piecemal 16 social engineering) snarare än revolutioner (utopian social engineering).

17 Den kritiska rationalismen: Imre Lakatos Imre Lakatos ( ) Vetenskapliga forskningsprogram 1. hård kärna av grundläggande antaganden av teorier 2. en strategi för att möta motexempel (heuristik) 3. skyddande bälte av hjälphypoteser runt kärnan 17

18 Paradigm och vetenskapliga revolutioner: Thomas Kuhn Central figur Thomas Kuhn ( ) Centralt verk The Structure of Scientific Revolutions (1962) Ifrågasätter ackumulation (framväxt, samling och lagring) av kunskap Utgångspunkt i vetenskapshistoria hur forskare har arbetat. 18

19 Paradigm och vetenskapliga revolutioner: vetenskap och utveckling Kritisk mot den logiska positivismen och Poppers syn på vetenskap och utveckling Vetenskap ej kumulativ eller evolutionär utveckling. Vetenskap sker genom revolutioner eller språng. 19

20 Paradigm och vetenskapliga revolutioner: paradigm Paradigm Ett allmänt erkänt vetenskapligt resultat som under en tid ger en grupp forskare klart definierade problem och legitima problemlösningar. Består av: (1) symboliska generaliseringar, (2) metafysiska antaganden, (3) värderingar, (4) förebilder(/paradigm). 20

21 Paradigm och vetenskapliga revolutioner: symboliska generaliseringar och metafysiska antaganden 1. Symboliska generaliseringar Tar sig formen och ser ut som lagar, men är egentligen generaliseringar som inte är prövbara. Ex. Rational choice-teorins antagande: människan är rationell och strävar efter att maximera sin nytta. 2. Metafysiska antaganden Ontologiska antaganden om hur verkligheten (samhället, naturen etc.) verkligen är. Dessa prövas inte, utan antas vara sanna av forskarna. 21

22 Paradigm och vetenskapliga revolutioner 3. Värderingar Vad som anses vara acceptabla teorier och metoder. Ytterligare något som forskare i paradigmet inte reflekterar över. 4. Förebilder(/paradigm) Konkreta problemlösningar, visar hur forskningen egentligen går till i praktiken. Snävare definition av paradigm. Framgångsrika forskares tillvägagångssätt imiteras av andra inom samma paradigm. 22

23 Paradigm och vetenskapliga revolutioner: normalvetenskap och vetenskaplig utveckling Normalvetenskap När dessa fyra aspekter av paradigm är i görningen så råder normalvetenskap. Detta karaktäriseras av pusselläggning (puzzlesolving). Reflekteras ej över. Vetenskaplig utveckling Paradigm avlöser varandra genom vetenskapliga revolutioner. Anomalier uppstår (pusselbitar passar inte). Forskare börjar tvivla. Ex. geocentrisk heliocentrisk världsbild. 23

24 24

25 Paradigm och vetenskapliga revolutioner 25

26 Paradigm och vetenskapliga revolutioner: paradigm i sociologin Paradigm och sociologin Sociologin är i ständig kris. Flera parallella paradigm och traditioner. Ingen konsensus (enighet) kring ett paradigm. Två viktiga paradigm i sociologin Faktaparadigmet (metodologisk kollektivism) Helheten är något mer än summan av delarna. Samhälleliga makrofenomen, som gruppbildning, kan inte enbart förstås utifrån antaganden om individen. Utgår från helheten. (ex. Emilé Durkheim, Auguste Comte, Karl Marx) Handlingsparadigmet (metodologisk individualism) Samhället kan bara förstås genom enskilda individers handlingar. Samhälleliga makrofenomen, som gruppbildning, kan bara förstås genom enskilda individers handlingar. Utgår från individer för att förstå helheten. (ex. Max Weber) 26

27 Vetenskapsfilosofisk anarkism: Feyerabend Paul Feyerabend ( ) Det bör inte finnas universella metodregler och stränga demarkationskriterier som kan skilja vetenskap från icke-vetenskap. Anything goes! 27

28 Läs följande artikel till nästa föreläsning Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv Reflektera över följande: 1. Vilken typ av förklaring baserar sig artikeln på? 2. Vad är det för kunskap som förmedlas i artikeln? 3. Är artikelns resultat trovärdiga? Ni behöver inte svara skriftligt på något. Utan enbart reflektera över artikeln utifrån frågorna. Ta gärna med er artikeln till nästa föreläsning. 28

29 Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv En grupp hälsoforskare, som arbetar med stöd av WHO, går till rasande angrepp mot Europas krispolitik. Den kostar människoliv och vållar spridning av farliga sjukdomar medan politikerna struntar i konsekvenserna, anser de. Människor mår allt sämre och fler tar livet av sig på grund av arbetslöshet i krispolitikens spår, anser gruppen European Observatory on Health Systems and Policies, och tar Grekland som exempel i en artikel i senaste numret av den medicinska tidskriften Lancet. Vi spårar ursprunget till den ekonomiska krisen i Europa och regeringarnas gensvar, undersöker effekterna på hälsovårdssystem och återblickar på tidigare ekonomiska nedgångar för att förutsäga konsekvenserna av den pågående, skriver de. Spridning av livshotande infektioner ökar till följd av Greklands drastiska budgetnedskärningar, skriver forskarna under ledning av professor Martin McKee vid London School of Hygiene and Tropical. Hans grupp har stöd av FN-organet WHO. Vi jämför sedan våra förutsägelser med tillgängliga bevis för krisers effekter på hälsan. En lång, nedåtgående trend i Greklands självmordsstatistik har brutits efter 2007 på grund av budgetnedskärningar och växande arbetslöshet, skriver gruppen som oroar sig för bland annat hiv- och malariautbrott. Fortsättning 29

30 Hälsoexperter: Sjuk ekonomi tar liv Krisen visar sig till och med i trafiksäkerheten, konstaterar forskarna som påpekar att även Portugal och Spanien gjort strikta finanspolitiska åtstramningar. Deras ekonomier fortsätter att gå tillbaka och trycket på deras sjukvårdssystem växer. Men politikerna tar inte hänsyn till den här utvecklingen och låter besparingarna gå ut över hälsovård och arbetstillfällen, skriver forskarna och varnar för vad som kan hända Cypern som i måndags ingick ett låneavtal med stränga villkor. De visar upp Island som kontrast till Sydeuropas åtstramningar: Islänningarna avvisade nedskärningar och landets finanskris förefaller ha haft liten eller ingen effekt på folkhälsan. TT-Reuter 30