Kunskapsteori och genus. 22 februari Fysik och genus, SU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsteori och genus. 22 februari Fysik och genus, SU"

Transkript

1 Kunskapsteori och genus 22 februari Fysik och genus, SU

2

3 Centrala begrepp (1):

4 Centrala begrepp (1): Ontologi talar om vad verkligheten är, hur den är beskaffad

5 Centrala begrepp (1): Ontologi talar om vad verkligheten är, hur den är beskaffad Epistemologi kunskapsteori. Talar om hur vi bäst kan få kunskap om den ontologiska verkligheten

6 Centrala begrepp (1): Ontologi talar om vad verkligheten är, hur den är beskaffad Epistemologi kunskapsteori. Talar om hur vi bäst kan få kunskap om den ontologiska verkligheten Metodologi det perspektiv eller förhållningssätt som knyter samman ontologi och epistemologi

7 Centrala begrepp (1): Ontologi talar om vad verkligheten är, hur den är beskaffad Epistemologi kunskapsteori. Talar om hur vi bäst kan få kunskap om den ontologiska verkligheten Metodologi det perspektiv eller förhållningssätt som knyter samman ontologi och epistemologi Metod tekniker för att inhämta kunskap

8 Centrala begrepp (2): Konstruktivism vetenskapligt perspektiv: verkligheten och kunskap om den är inte objektivt existerande, utan en produkt av social praktik och diskurs (här finns också svag och stark konstruktivism). Realism - vetenskapligt perspektiv: det finns en objektivt existerande verklighet, och forskarens uppgift att nå så nära den verkligheten som möjligt.

9 Centrala begrepp (3): Relativism - förnekar alla absoluta värden (värderelativism) och/eller all absolut kunskap (kunskapsrelativism). Empirism perspektiv enligt vilket endast det som kan bevisas empiriskt, erfarenhetsmässigt, är tillförlitligt. Empirin styr teorin.

10 Ett metaperspektiv Hur produceras föreställningar om kön och genus (och relaterade maktordningar) i vetenskapen? Hur kan man alternativt skapa kunskap om kön och genus som inte reproducerar förtryckande genusideologier?

11 Vetenskapsfilosofi och sociologi före fem. STS Svarade på frågan om hur ska vetenskap göras? Ex. Mertons vetenskapliga normer CUDOS : *Allmän (tillgänglighet och utbyte) *Universalism *Distans utan egenintresse *Skeptisism

12 Och hur görs den, egentligen? The structure of scientific revolution (Kuhn, 1962) Vetenskapliga framsteg icke-linjära Normalvetenskap Paradigm Anomalier

13 Faktakonstruktion Laboratory life (Latour & Woolgar 1979) The manufacture of knowledge (Karin Knorr-Cetina 1981) Undersöker vetenskaplig kunskapsproduktion med ett antropologiskt/etnometodologiskt angreppssätt Kunskap något som görs fokus på praktik, kultur, teknik & diskurs Modalitet ett faktas karriärväg, hur etableras

14 Vetenskapen snedvriden Sex/gender distinktionen Hubbard, Oakley, Keller, Longino The symbolic work of gender (Keller) naturen som kvinnan som ska domineras och avtäckas (hemligheter)

15 Feministisk vetenskapskritik på flera nivåer: Women in science Gender in the cultures of science Gender in scientific knowledge (efter Has feminism changed science? av Londa Schiebinger) Men hur hänger dessa ihop?

16 Feministisk kunskapsteori: Syftar till bättre, i betydelsen mindre sexistisk, kunskap Skiljer sig i fråga om hur Skala från liberal till ståndpunktsteori till postmodern feministisk/genusteori och även i hur kunskap om genus ska nås

17 Liberal (feministisk empiricism): Strävar efter jämn representation av könen, både som objekt och subjekt Korrigerar snedvriden forskning (sk bias ) Lämnar vetenskapsideal intakta, verkar inom rådande paradigm

18 Ståndpunkts-epistemologi (1): Smith och Harding Kritiserar kunskapens grundpremisser: separationen mellan objekt och subjekt, rationalitet som könsneutralt osv. Strävar mot stark objektivitet

19 Ståndpunkts-epistemologi (2): Ökad reflexivitet Utgå från marginalen Positionering inte personlig utan kollektiv Bibehåller tron på vetenskapen som priviligierad tillgång till kunskap

20 Dorothy Smith Mansvärld och kvinnovärld, där sociologin utgår från den ena En exkluderande och självuppfyllande cirkel som sociologen inte förmår transcendera. Lösningen ett skifte av perspektiv, att utgå från kvinnors erfarenheter.

21 Evelyn Fox Keller Feministisk forskning kan bidra till en mer objektiv vetenskap. Skiljer mellan den objektiva strävan och den objektiva illusionen Synliggöra de processer genom vilka vissa perspektiv (t ex dominans av naturen) får tolkningsföreträde, lyfta fram alternativ tolkningar ex Barbara McKlintock

22 Sandra Harding Stark objektivitet mot sexism, rasism etc. Marginalen snarare än centrum i fokus Ökad reflexivitet kring alla moment i forskningsprocessen Mot empirism och relativism

23 Postmodern/radikal vetenskapsteori (1): Haraway främsta namnet Radikalt ifrågasättande av vetenskap som kunskapsform (objektivitet, rationalism osv) Relativiserar vetenskap som en kultur, en kunskapsform bland andra

24 Postmodern/radikal vetenskapsteori (2): Ifrågasätter också gränser mellan ämnen, mellan objekt/subjekt, natur/kultur, maskin/ människa osv. Återuppfinner, återtar contested concepts som t ex objektivitet, vittne, seendet som metafor

25 Donna Haraway Objektivitet med litet o, förkroppsligad objektivitet Situerad kunskap leder till ökad genomskinlighet, mer demokratisk vetenskap Motverkar God-trick och oansvarighet Material-semiotic actors Apparatus of bodily production

26 STS och feminist science studies Fokus på fakta- och kunskapsproduktion Studier av naturvetenskap Skepticism Bibehållen uppdelning i natur- och kulturvetenskap

27 Kritik av feministisk STS: Alltför starkt fokus på språkliga-diskursiva processer Materia/natur också aktörer (ex miljöstudier) Lärdomar från naturvetenskapen. Ex bakterier (Hird), bin (Halberstam), kvantmekanik (Barad)

28 Bortom vetenskapsstudier: Myra Hird: The Origins of Sociable Life: Evolution After Science Studies (2009) Celia Roberts: Messengers of Sex: hormones, biomedicine and feminism (2007) Karen Barad: Meeting the universe halfway. Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning (2007)

29 Karen Barad Mot representationalism Performativitet (Butler) intra-action Fenomen (Bohr) Agential cut Mellan konstruktivism och realism: Agential realism

30 Black holes v=uyi1srot8dy Hur fungerar genus här på ett symboliskt plan?

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning.

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I. 21.11 Vetenskapliga förklaringar II. 28.11 Tolkning

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

Kursinformation. Barbro Åsman, kursansvarig, Fysiska institutionen, Stockholms universitet

Kursinformation. Barbro Åsman, kursansvarig, Fysiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Kursen Fysik och genus VT 2012 Kursinformation Lärare Barbro Åsman, kursansvarig, Fysiska institutionen, Stockholms universitet bar@physto.su.se Anita Hussénius, Föreståndare för

Läs mer

Recension. M argareta Hallberg: Kunskap och kön. En studie av fem inistisk vetenskapsteori. Göteborg: Daidalos, 1992.

Recension. M argareta Hallberg: Kunskap och kön. En studie av fem inistisk vetenskapsteori. Göteborg: Daidalos, 1992. Recension M argareta Hallberg: Kunskap och kön. En studie av fem inistisk vetenskapsteori. Göteborg: Daidalos, 1992. Det mesta förändras snabbt nu för tiden. Det gäller inte bara inom mode och politik,

Läs mer

Bild: Glenjones dreamstime.com

Bild: Glenjones dreamstime.com Bild: Glenjones dreamstime.com Hur kan kroppen och det fysiska hjälpa oss lärare att arbeta transdisciplinärt? Vad har mellanrummen för betydelse och hur kan de stimulera oss feministiska pedagoger att

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig

Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig KURSPLAN Fastställd datum Reviderad datum Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig forskarkurs, 7,5 poäng Research Traditions, Research Ethichs and Theory of Science,

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

SCHEMA. Schema Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, ht 2010

SCHEMA. Schema Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, ht 2010 SCHEMA Schema Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, ht 2010 Tis 28/9 Litteratur: Latour, Kompendium: Bloor, Kuhn, Collins Sal: D143 10.00-10.30: Kursintroduktion (HT) 10. 30-13.00

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113

CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113 CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113 Kursansvarig: Dalunde Undervisande lärare: Dalunde och Michell Zethson tildadalunde@gmail.com michell.zethson@konstfack.se Kursbeskrivning: I denna kurs kommer

Läs mer

Kapitel 1. Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar grundläggande vetenskapsteori

Kapitel 1. Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar grundläggande vetenskapsteori kapitel vetenskapsteori version augusti 2012, sida 1 av 23, 2013-10-30 11:14:00 Kapitel 1. Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar grundläggande vetenskapsteori Gunilla Priebe och Catharina

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon Underströmmar Stabila underströmmar som rör sig på djupet och är grunden för allt ovanför Skilj från tillfälliga

Läs mer

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar

Läs mer

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp. Identitet Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp. Olika identitetsbegrepp: Självidentitet Social identitet Kulturell identitet

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LIB130 Quadrivium: Människan och naturen, 30 högskolepoäng Quadrivium: Man and Nature, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1.

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1. PM från Jan Willner Statsvetenskap D momentet vetenskapsteori VT 2008 I planeringen syftar GG till Gilje, Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar, i vilken skall läsas samtliga kapitel utom det sista.

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Föreläsning Vetenskapsteori I. Henrik Fürst

Föreläsning Vetenskapsteori I. Henrik Fürst Föreläsning Vetenskapsteori I Henrik Fürst Upplägg för föreläsningarna i vetenskapsteori Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi?

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Hemtentamen - Delkurs 1, Genusvetenskap som forskningsfält, Kandidatkursen

Hemtentamen - Delkurs 1, Genusvetenskap som forskningsfält, Kandidatkursen Hemtentamen - Delkurs 1, Genusvetenskap som forskningsfält, Kandidatkursen Vanessa Sevedag Jag har under kursen arbetat med Malena Gustavsons genusvetenskapliga avhandling Blandade känslor- bisexuella

Läs mer

Ramverk, relativism, sociala fakta och sociala konstruktioner

Ramverk, relativism, sociala fakta och sociala konstruktioner Ramverk, relativism, sociala fakta och sociala konstruktioner Den inbjudna (L Invitée), 1943 Pyrrhus och Cineas (Pyrrhus et Cinéas), 1944 För en tvetydighetens moral (Pour une morale de l ambiguïté), 1947

Läs mer

Presentation av Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten. Avhandlingen och genusforskning

Presentation av Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten. Avhandlingen och genusforskning Presentation av Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten. Jag har valt att behandla avhandlingen Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten

Läs mer

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 1(8) Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Texten på dessa sidor syftar till att disponera och vägleda läsningen av den för momentet anvisade kurslitteraturen.

Läs mer

729G27. Ansats, antaganden och angreppssätt. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS

729G27. Ansats, antaganden och angreppssätt. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS 729G27 Ansats, antaganden och angreppssätt Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Lite inför seminariet Filosofiska antaganden och forskningsansatsen Metoder 2 Några ord inför seminariet

Läs mer

Vetenskaplig metodik

Vetenskaplig metodik Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen

Läs mer

7. Kunskapssociologin och kvinnoperspektivet

7. Kunskapssociologin och kvinnoperspektivet 7. Kunskapssociologin och kvinnoperspektivet Läsning: Sandra Harding (1991): Whose Science? Whose Knowledge? Thinking from Women s Lives. Milton Keynes: Open University Press, ss. 138-163 (kap. 6) - Den

Läs mer

Schema. Forskningstraditioner, vetenskapsteori och forskningsetik HT 2012. 10.00-10.30 Kursintroduktion (Marie Carlson och Cathrin Wasshede)

Schema. Forskningstraditioner, vetenskapsteori och forskningsetik HT 2012. 10.00-10.30 Kursintroduktion (Marie Carlson och Cathrin Wasshede) Schema Forskningstraditioner, vetenskapsteori och forskningsetik HT 2012 (Alla salar ligger på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Övre Husargatan 25) Onsdag 19 september Litteratur: Bulterman-Bos,

Läs mer

Naturvetenskapens kultur

Naturvetenskapens kultur Naturvetenskapens kultur Malin Ideland The culture of no culture. Det är vad vetenskapshistorikern Donna Haraway kallar naturvetenskapens sätt att betrakta och förmedla kunskaper (1997). Med detta menar

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

1) genom att åskådliggöra sambandet mellan kulturella företeelser och patriarkatet (samt motståndet mot det)

1) genom att åskådliggöra sambandet mellan kulturella företeelser och patriarkatet (samt motståndet mot det) - Till KS har den feministiska forskningen främst bidragit på två olika sätt: 1) genom att åskådliggöra sambandet mellan kulturella företeelser och patriarkatet (samt motståndet mot det) - en del utgångspunkter

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Några vetenskapsteoretiska riktningar (Positivism) (Kritisk rationalism) Paradigmteorin Hermeneutik Socialkonstruktivism

Läs mer

Vi formas av det samhälle vi växer upp i.

Vi formas av det samhälle vi växer upp i. Vi formas av det samhälle vi växer upp i. Det gäller naturligtvis även alla män. Men de maskulinitetsnormer som hängt med under de senaste århundradena är inte alltid positiva. De kan till och med vara

Läs mer

Att återupprätta äran. Språk, subjekt och sexuellt våld i äldre tid Monika Edgren

Att återupprätta äran. Språk, subjekt och sexuellt våld i äldre tid Monika Edgren Vad kan poststrukturalistisk analys tillföra studier av sexuellt våld i äldre tid? Monika Edgren granskar ett svenskt våldtäktsmål från 1821 och finner hur både förövarens och offrets positioner konstrueras

Läs mer

Fakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Fakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Några vetenskapsteoretiska riktningar Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! (Positivism) (Kritisk rationalism) Paradigmteorin Hermeneutik Socialkonstruktivism

Läs mer

Bild: Tintin Blackwell

Bild: Tintin Blackwell Bild: Tintin Blackwell Hur ska kvinnliga akademiker som skriver feminism bli tagna på vetenskapligt allvar utan att riskera att texten förknippas för mycket med dem som personer? Det är dags att skapa

Läs mer

Christoffer Johansson

Christoffer Johansson Jag har läst Cathrin Wasshedes avhandling Passionerad Politik - Om motstånd mot heteronormativ könsmakt (2010). Wasshede vill i sin avhandling, som titeln avslöjar, undersöka hur motstånd görs mot en heteronormativ

Läs mer

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN Högskolan i Skövde den 16 aug 2013 Anette Lundin Bild 1 UPPLÄGG 9:00-9:30 Föreläsning 30 min 9:30-10:00 Rast (ni får med er en diskussionsfråga) 10:00-10:45

Läs mer

Genusteorier och internationella perspektiv

Genusteorier och internationella perspektiv Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp, avancerad nivå)

Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp, avancerad nivå) Välkommen till kursen Vetenskapsteori Philosophy of Social Science (7,5 hp, avancerad nivå) Höstterminen 2012 Kursansvarig lärare: Klas Roth klas.roth@edu.su.se Lärare: Corrado Matta corrado.matta@edu.su.se

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Kursbeskrivning Vt. 2018

Kursbeskrivning Vt. 2018 Kursbeskrivning Vt. 2018 Konst-, design-, och konsthantverkshistoria 1. Del 2. konsthantverk, 3,5 hp Kurskod: KHH001 INNEHÅLL Introduktion R Schema med beskrivningar av de olika momenten T Lästips Kursansvarig

Läs mer

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.

Läs mer

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Klimatdebatten behöver feministiska förklaringar

Klimatdebatten behöver feministiska förklaringar Klimatdebatten behöver feministiska förklaringar En feministisk, intersektionell objektivitetsanalys av Uppsalas kommunpolitikers uttalanden i klimatfrågan om Ärna flygplats Jenny Jakobsson Höstterminen

Läs mer

Mening. Anna Petronella Foultier

Mening. Anna Petronella Foultier Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk

Läs mer

Kvinnorna IT-förlorare?

Kvinnorna IT-förlorare? Uppsala Universitet Centrum för Genusvetenskap Kvinnorna IT-förlorare? En diskursanalys av mediernas konstruktioner av teknik och kön i informationssamhället Sverige Ester Lindsmyr Magisteruppsats i Genusvetenskap

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

För ett kommun- fullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 2015

För ett kommun- fullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 2015 För ett kommunfullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 15 Vi i Vänsterpartiet vill arbeta medvetet och långsiktigt med jämställdhet. Könsmaktsordningen i vårt samhälle tar sig många

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Relativism och realism i feministisk vetenskapsfilosofi

Relativism och realism i feministisk vetenskapsfilosofi 54 RITA FOSS-FRIDLIZIUS Relativism och realism i feministisk vetenskapsfilosofi Den feministiska vetenskapsfilosofiska diskussionen har länge rört sig kring kunskapsteorin och kring polerna objektivism

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Recension. Seigfried, Charlene Haddock (1996): Pragmatism and Feminism: Reweaving the Social Fabric. Chicago: University of Chicago Press. 342 s.

Recension. Seigfried, Charlene Haddock (1996): Pragmatism and Feminism: Reweaving the Social Fabric. Chicago: University of Chicago Press. 342 s. UTBILDNING & DEMOKRATI 2000, VOL 9, NR 3, S 111-117 Recension Seigfried, Charlene Haddock (1996): Pragmatism and Feminism: Reweaving the Social Fabric. Chicago: University of Chicago Press. 342 s. Charlene

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

ATT BLI MATTEMÄNNISKA

ATT BLI MATTEMÄNNISKA Matematiska undervisningspraktiker, skolklimat, identitet och kön i för-skola och skola Inge Johansson, Ann-Christin Kjellman och Anna Palmer, Stockholms universitet Inledning Projektet som bedrivits under

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social

Läs mer

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp Social Work Ma, Ethnicity, Gender and Power 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:

Läs mer

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola

Läs mer

Metod & vetenskapsteori

Metod & vetenskapsteori Metod & vetenskapsteori På agendan Vad menas med vetenskap & vetenskapsteori? Påverkar dina grundläggande föreställningar undersökningen och dess resultat? Vetenskapligt tänkande Arbnor & Bjerkes uppdelning

Läs mer

Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig

Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig Forskningstraditioner, forskningsetik och vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig forskarkurs, 5 poäng Research Traditions, Research Ethichs and Theory of Science, Graduate PhD course in Educational Science,

Läs mer