Hemtentamen - Delkurs 1, Genusvetenskap som forskningsfält, Kandidatkursen
|
|
- Viktoria Marianne Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hemtentamen - Delkurs 1, Genusvetenskap som forskningsfält, Kandidatkursen Vanessa Sevedag Jag har under kursen arbetat med Malena Gustavsons genusvetenskapliga avhandling Blandade känslor- bisexuella kvinnors praktik och politik från Jag valde avhandlingen av två anledningar, dels för att jag ville läsa en avhandling som använde sig av intervju som metod och behandlade genus och sexualitet och dels för att jag upplever att jag har en kunskapslucka vad det gäller förståelsen för bisexualitet ur ett vetenskapligt perspektiv. Jag anser att dessa faktorer gör avhandlingen relevant för mitt och Christoffers framtida uppsatsskrivande då vi har för avsikt att undersöka hur politiker arbetar med frågor som specifikt berör HBT-personer och hur de förhåller sig till olika kategorier, samt till sin egen positionering. Gustavson har i avhandlingen intervjuat unga, bisexuella kvinnor uppvuxna i Sverige 1 om hur de uppfattar bisexualitet och förhåller sig till olika normer, maktordningar och föreställningar om kön/genus och sexualitet 2. Gustavson vill med arbetet lyfta fram bisexuella berättelser och bredda förståelsen för bisexualitet. Hon vill även utveckla bisexualitet som analytisk kategori, vilket jag kommer att återkomma till. Dessutom är Gustavson intresserad av spänningarna som uppstår i gränserna mellan olika sexualiteter, mellan poly och mono, kön och genus och materialitet och diskurs 3. En utgångspunkt och bakgrund till ämnesvalet för avhandlingen är att bisexualitet är ett relativt outforskat område inom (genus)vetenskapen och ofta har blivit hänvisad till att pendla mellan homo- och heterosexualitet 4. Inte heller inom queerteori har bisexualiteten belysts som komplex och/eller autonom, skriver Gustavson 5. Således upplever jag att det finns en kritisk inställning till delar av den tidigare forskningen och teoribildningen kring sexualitet, samtidigt som queerteori är mycket framträdande bland teorierna Gustavson använder i arbetet och i formandet av sina analysverktyg. Hon påpekar dock att det finns queer- och feministiska forskare i USA och Storbritannien som studerat bisexualitet på ett mer mångfacetterat sätt och ut ett bisexuellt perspektiv 6. 1 Gustavson, 2006, s Gustavson, s. 17, 24 3 Gustavson, s Gustavson, s.27 5 Gustavson, s Gustavson, s. 22 1
2 2 Vanessa Sevedag Trots att Gustavson skriver att hon intresserar sig för bisexualitetens mångfald har hon valt att uteslutande intervjua kvinnor som benämner sig bisexuella. Detta val motiverar hon med att kvinnors njutning och sexualitet sällan skildras som en aktiv och autonom sexualitet/sexuella praktiker och att dessa föreställningar om kön och sexualitet skapar ramar, vilka kvinnor(na) måste förhålla sig till 7. I sammanfattningen av avhandlingen skriver Gustavson att det i informanternas berättelser finns ett motstånd mot polariserade förställningar om kön/genus och sexualitet 8 samt att de upplever att fixerade kategorier motverkar bisexuella uttryck och tolkningar av kropp och njutning 9. Hon menar att bisexualiteten kan skapa en mer flytande förståelse för sexualitet och kön genom sina praktiker och sin obestämbarhet 10. Det är på detta sätt jag läser Gustavson, när hon talar om att bisexualiteten kan användas analytiskt. Genom sin otydlighet blir även gränsera för olika kön/genus och olika sexualiteter vaga, vilket skapar ett bredare tolkningsutrymme för deras innebörd. Avhandlingen har ett tydligt maktperspektiv, något som jag vill hävda är något som förenar de allra flesta genusvetenskapliga studier och teoretiker. Gustavson vill studera maktrelationer och dess effekter på informanternas liv, med fokus på hierarkiska kön/genusordningar och sexualiteter och sexuella praktiker. Hon betonar att makt enligt hennes förståelse inte endast verkar vertikalt, utan även horisontellt och hänvisar till Foucaults maktbegrepp 11. Det är emellertid inte endast i sin teoretisering Gustavson behandlar makt. Även i själva forskningsprocessen är det något hon reflekterat över och diskuterar i sitt teori- och metodkaptil. Såväl i sitt val av informanter (kvinnor, med olika religiös och etnisk bakgrund) som gällande hennes egen makt som forskare 12. Hon placerar sin avhandling tydligt som feministisk och queerteoretisk, såväl uttalat som genom sitt val av teoretiker 13. Hon har dock även använt sig av teorier/analysverktyg från andra discipliner som etnologi 14, något som inte torde ses som ovanligt inom ett samhällsvetenskapligt ämne som knyter an till så många olika områden. Något som dock kanske kan sägas vara utmärkande för genusvetenskapliga undersökningar är med den 7 Gustavson, s Gustavson, s Gustavson, s Gustavson, s Gustavson, s Gustavson, s Gustavson, s Gustavson, s. 29
3 tydlighet många forskare och studenter positionerar sig i sina arbeten, så även Gustavson, något som jag menar inte är lika vanligt inom exempelvis statsvetenskapen, trots att undersökningarna ibland kan ha många likheter och snarlika epistemologiska och ontologiska antaganden 15. Varför feministiska forskare och genusvetare positionerar sig kan troligen kopplas till ämnets bakgrund som vetenskapskritisk 16 samt till den vetenskapsteoretiska diskussionen inom ämnet där bland andra Donna Haraway diskuterat objektivitet och betydelsen forskaren har för kunskapsproduktionen. Hon menar att forskaren måste ta ansvar för den forskning hen producerar och vilka föreställningar som (re)produceras. Haraway kritiserar forskare som förefaller betrakta världen och förmålet för sin studie som om de befann sig utanför, som om de inte vore en del av världen. Detta allseende kallar hon godtrick eller gudstricket 17. Samtidigt problematiserar hon alternativen till detta sätt att bedriva forskning. Att se underifrån är långt ifrån enkelt och det riskerar dessutom att romantisera dessa berättelser och därmed göra sig skyldig till samma gudstrick som objektivistisk kunskap kan kritiseras för 18. Gustavson tar själv upp Haraway då hon resonerar kring sin positionering och avhandlingens politiska syfte. Gustavson menar att hon genom sin tydlighet med avhandlingens syfte och hennes egen positionering, som bisexuell kvinna som på många sätt identifierar sig med sina informanter, situerar kunskapen och därmed frångår den problematiska synen på forskning och forskare som objektiva 19. Gustavsons syn på kunskapsproduktion och forskarens ansvar blir kanske mest framträdande då Gustavson beskriver sitt tillvägagångssätt och hur hon inkluderat informanterna i sitt arbete. Gustavson skriver om sin makt som forskare, men har också försökt att hantera sin makt genom att ge sina informanter möjlighet att läsa och redigera transkriberat material, för att de ska få möjlighet att korrigera det som de uppfattar som feltolkningar och stryka delar de ej vill ska analyseras i avhandlingen 20. Detta exempel rör förvisso metod, men utgångspunkten är tydligt kopplad till hur Gustavson ser på kunskapsproduktion och forskarens ansvar för vilken kunskap som skapas, samt hur densamme förhåller sig till maktrelationen mellan forskare och informanter under forskningsprocessen. 15 Jfr. Hollis, 2002 (exemeplvis s. 38) 16 Lykke, 2009, s. 19; Jfr. Harding, Haraway, 1991, s ; Lykke, s Haraway, s Gustavson, s Gustavson, s
4 Samtidigt som Haraway talar om att vi inte kan se utifrån, utan att vi alltid ser ur ett Vanessa Sevedag perspektiv, menar hon att det är svårt att positionera sig själv då jaget inte är tydligt för oss själva 21. Jag upplever dock inte att Gustavson problematiserar detta explicit då hon talar om sin egen positionering, utan främst lyfter fram dels att hon ofta känner igen sig i, och identifierar sig med, informanterna och vilka problem detta kan medföra, såsom risken att inte ta upp berättelser som frångår hennes egen förståelse för bisexualitet 22. Hon lyfter dock fram att hon inte ser identitet som enhetligt, utan som tillfälliga och motsägelsefulla berättelser och att hon inte söker något enhetligt jag eller en autentisk identitet i sin studie 23. Hon tar även upp Haraways kritik att representation av grupper/kategorier riskerar att essentialisera dem 24. Gustavson skriver i ett annat sammanhang att det visserligen är problematiskt att tala om kategorier, men att undvika att tala om dem är mer problematiskt eftersom bisexuella praktiker då inte skrivs in i kunskapsproduktionen 25. Jag tolkar dock inte Gustavson som att hennes syfte med att lyfta fram bisexualiteten är att befästa föreställningar om kategorin, snarare att problematisera kring hur bisexualitet, och även homo- och heterosexualitet analyserats inom vetenskapen och portreteras i vardagen, och därmed bredda förståelsen för kön/genus och sexualitet och därmed luckra upp gränserna mellan kategorier och vad dessa kan innebära 26. Som jag tidigare nämnt använder sig Gustavson till stor del av teoretiker som kan kopplas till queerteori och poststrukturalismen 27, vilket också hennes syn på identitet och jaget antyder. Samtidigt använder hon begrepp som erfarenhet och synliggöra, vilket skulle kunna kopplas samman med en mer feministisk empiristisk eller ståndpunktsfeministisk hållning 28. Gustavsons tidigare resonemang kring att tala i termer av bisexuella och hennes tolkning av begreppet erfarenhet, visar dock på en väsentligt annorlunda förståelse för dessa begrepp: Erfarenhet representerar inte den essentiella sanningen om en individ, utan kan istället betraktas som ett sätt att förhålla sig till omvärlden. 29 Här menar hon, med hänvisning till Visweswaran, att det snarare är ett sätt att begripliggöra sig själv inom den dominerande 21 Haraway, s Gustavson, s. 33, Jfr. Haraway, s.90, Lykke, s Gustavson, s. 30, 33, Jfr. Haraway, s Gustavson s Gunstavson, s. 30, Jfr. McCall, 2005, s. 1783, Jfr. Gustavson, s Såsom, Foucault, Derrida, Butler, Rosenberg, Scott etc. (Gustavson, s ) 28 Jfr. Lykke, s. 130, Gustavson, s.31 4
5 diskursen/berättelsen 30. Gustavsons resonemang kring begreppen gör att de snarare placeras in i en poststrukturalistisk förståelse av kunskapsproduktion, enligt vilken objektiv kunskap eller sanning ej kan nås 31. Gustavson förklarar sin förståelse för kön genom Butler och Scott, vilken kan sammanfattas som att kön inte är en naturlig kategori utan uppstår genom de betydelser vi lägger på kroppen, dvs. att kön kan ses som kultur snarare än natur 32. Denna glidande betydelse av kön (och genus) använder hon i sin avhandling, vilket gör att jag inte uppfattar någon tydlig distinktion mellan begreppen kön och genus, då hon menar att kön är en kulturell genusfantasi om kroppens materialitet 33. Även i sin grundläggande förståelse för sexualiteter utgår hon från Butlers heterosexuella matris, vilken hon senare problematiserar genom Hemmings begrepp middle ground eller mellangrund, som Gustavson väljer att översätta det. Med detta menar hon att bisexualiteten antingen blir placerad mellan hetero- och homosexualitet eller som en utopi av gränslöst begär, båda vilka Gustavson menar att Hemmings ser som problematiska, då den ena inte erkänner bisexualiteten och den andra riskerar att förbise maktrelationer och uteslutning inom ramen för bisexualitet 34. Här kopplas utveckling av biteori samman med hur vi kan få en breddad förståelse för kön/genus och sexualitet. Bisexualiteten ses som tillfälliga praktiker medan hetero- och homosexualitet naturliggörs som motsatspar. Detta kopplar Hemmings (Gustavson?) samman med en heteronormativ struktur och förståelse av kön. Genom biteoretiska perspektiv kan då våra tolkningar av sexuella praktiker dekonstrueras och vi kan få förståelse för hur sexualiteter och kön konstrueras 35. Gustavson lyfter även fram preformance och könsparodier i sin studie och använder sig är av Magdalena Petersson och Butler för att förstå dessa. Gustavson lyfter fram hur dessa iklädnader ifrågasätter könets och heterosexualitetens naturlighet och förlöjligar den heterosexuella genusordningen. Även här poängterar Gustavson Hemmings kritik om att 30 Gustavson, s Ambjörnsson, 2006, s Gustavson, s Gustavsson, s Gustavson, s Gustavson, s
6 bisexualiteten inte inkluderas i förståelsen av preformance vilket leder till att den binära könsuppdelningen och den heterosexuella-homosexuella dikotomin kvarstår 36. Här blir det tydligt att Gustavsons avhandling undersöker intersektionen mellan kön/genus och sexualitet (och, som jag tolkar det, om dessa över huvud taget kan skiljas från varandra). Å ena sidan förefaller hon utgå från teoretiker som vill dekonstruera kategorierna, å andra sidan vill hon lyfta fram bisexualitet eftersom hon menar att bisexualiteten annars osynliggörs. Förhållandet till kategorier i avhandlingen är således något splittrat, vilket skulle kunna ses som en variant av McCalls intrakategoriella approach, där en använder kategorier strategiskt, men samtidigt ställer sig kritisk till dem 37. McCall menar även att detta sätt att analysera intersektionellt är nära sammankopplat med, och ofta har använts för, djupgående kvalitativa studier av en begränsad grupp 38, vilket stämmer väl in på Gustavsons intervjustudie. Genom McCalls förklaring av ett intrakategoriellt tillvägagångssätt blir Gustavsons tillsynes motsägelsefulla förhållningssätt till kategorier begripligt: som ett sätt att få förståelse för vilka konsekvenser normativa föreställningar om kön/genus och sexualitet får för de som befinner sig mellan dikotomierna. Samtidigt kan hennes tillvägagångssätt innebära svårigheter att lyfta studien till ett mer generellt perspektiv 39. Syftet med studien kräver, som jag ser det, förvisso en kvalitativ metod, men genom att utesluta bisexuella män och de som inte vill identifiera sig som varken kvinna eller man finns en risk att bisexualitetens mångfald och dess potential att sudda ut de skarpa gränderna mellan män och kvinnor går förlorad. Även hur hon kommit i kontakt med sina informanter, genom egna kontakter och snöbolssmetoden 40, gör att bilden av bisexualitet riskerar att bli begränsad och snedvriden då bisexuella som kanske aldrig rört sig i dessa kretsar och lever helt andra liv inte kan nås. Hon skriver exempelvis att de flesta har varit engagerade på något sätt i gayrörelsen och att många av dem var feminister 41. Med andra ord tror jag att det finns en risk att studien kan överdriva bisexuella kvinnors medvetna motstånd mot maktordningar och vilja att vara gränsöverskridande, då min egen erfarenhet är att många bisexuella lever mer eller mindre helt inom den heterosexuella normen (i sina praktiker). Detta är en sida av hur bisexuella förhåller sig till maktordningar och reproducerar kunskap som då går förlorad, och därmed menar jag att den heterosexuella normens inverkan och makt över våra praktiker inte 36 Gustavson, s McCall, s McCall, s Jfr. McCalls interkategoriella perspektiv. McCall, s Gustavson, s Gustavson, s. 27 6
7 nödvändigtvis blir så framträdande som det skulle kunna ha blivit i Gustavsons empiriska material. Var kan då Gustavson placeras in i den/de feministiska och genusvetenskapliga berättelsen/- erna? För mig är detta långt ifrån självklart. Gustavson kan förvisso placeras som poststrukturalistisk och queerteoretisk genom sin förståelse för kön och sexualitet. Liksom Hemmings beskriver progress-narrativ tar Gustavson avstånd från essentialism, och framhåller kön/genus komplexitet 42. Gustavsons koppling till det Hemmings benämner progress understryks av hennes teoretiska diskussion genom valet av teoretiker som Butler, Scott, Derrida, Foucault med flera. Genom at främst förhålla sig till dessa skrivs andra förhållningssätt och epistemologiska utgångspunkter inte in som möjliga alternativ och därmed kan avhandlingen anses befinna sig inom en progressdiskurs, där poststrukturalismen och queerteorin utgör en självklar grund för den genusvetenskapliga forskningen 43. Gustavsons problematisering av hur queerteorin använts och diskuteras i förhållande till sexualiteter, kan, lite hårddraget, läsas som en kritik av att det inte är tillräckligt queer, på så sätt att ett fokus på homosexualitet heterosexualitet återskapar föreställningen om två binära kön och därmed essentialiserar kön och bekräftar den heterosexuella ordningen. Min analys av Gustavsons avhandling låter nu som att den klart och tydligt kan placeras in i någon form av progress-narrativ. Detta är jag emellertid inte säker på är en korrekt beskrivning av hennes avhandling. Samtidigt som Gustavson utgår från queerteori och poststrukturalism ställer hon sig, som jag tidigare nämnt, kritisk till att helt frångå diskussionen om kategorier. Hon talar om att synliggöra, och nämner även könsmaktsordningen 44 som en bakgrund till att hon vill fokusera på bisexuella kvinnor. Gustavson använder sig således av kateorier trots att hon inte vill essentialisera, på grund av att hon tar hänsyn till maktordningar som hon menar existerar idag (när avhandlingen skrevs). Detta är som mest framträdande då hon diskuterar valet i förhållande till sexualitet och njutning, där hon menar att kvinnors sexualitet blivit lidande på grund av manlig överordning och föreställningar som gör att kvinnor har snävare gränser för att uttrycka sin sexualitet och njutning. Gustavson betonar dock att hon inte menar att kvinnor därmed alltid måste vara offer för strukturen 45. Här vill alltså Gustavson tala om just kvinnor som en grupp och (med 42 Hemmings, 2011, s , Jfr. Hemmings, s Gustavson, s Gustavson, s.28 7
8 viss reservation) som utsatta för ett strukturellt förtryck, något som står i motsats till ett progress-narrativ 46. Även när det gäller andra progress-narrativa drag upplever jag att Gustavson avviker. Hemmings tar exempelvis upp att det ofta inom progress talas om att vi alla vet hur det är 47, på ett sätt som jag inte upplever att Gustavson talar om queerteori och feministisk forskning. Det är förvisso en mycket stor hjälp att vara påläst inom ämnet, då en försöker förstå hur Gustavson resonerar, men hon skriver inte i termer av att läsaren vet vad hon diskuterar. Var kan då Gustavson placeras? Medan hon inte verkar passa fullt in i progress-narrativet är hon tydligt anknuten till de teoretiker och teorier som lyfts fram inom progress. Gustavson kan klart inte placeras inom loss-narrativet, som kritiserar progress-narrativet, poststrukturalismen och queerteori för att innebära feminismens död och ett slut på politisk aktivism genom en akademisering av feminismen 48. Kanske är det istället i förhållande till return-narrativet som Gustavson kan diskuteras. Jag har nämnt att Gustavson, trots sin inriktning på queerteori och en mer poststrukturalistisk förståelse för kunskapsproduktion, använder begrepp och vissa analyser som kan kopplas till tidigare feministisk forskning. Kanske kan detta förstås genom Hemmings return-narrativ där feministiska forskare och teoretiker velat försöka förena progress och loss för att kunna blicka framåt och utveckla det teoretiska ramverket. Medan de är kritiska till vad de menar är poststrukturalismens och queerteorins avpolitisering av feminismen och en alltför långtgående abstraktion av det materiella, vill de samtidigt ta vara på det vi lärt oss genom såväl progress som loss 49. När jag skriver att Gustavson kan förstås genom return-narrativet, vill jag tydliggöra att jag inte menar att Gustavson bör placeras inom det. Return-narrativets skarpa kritiken av queerteori, personifierad genom Butler, som något förföriskt som leder feminister bort från det verkliga och politiska 50 menar jag gör det omöjligt. Gustavson är tydlig med sitt politiska syfte med avhandlingen, och vill uppnå det genom en queerteoretisk analys. Med andra ord verkar hon inte se samma motsägelse mellan queer och politik som return-narrativet. Snarare bör kanske Gustavsons avhandling ses som ett sätt att försöka förena feminismen och 46 Hemmings, s , Hemmings, s Hemmings, s Hemmings, s , Hemmings, s
9 queerteorin, det empiriska och teoretiska, som ofta förefaller ha portreterats som motsatser 51. Kanske kan avhandlingen även läsas som en förhandling mellan de abstrakta föreställningarna och diskurserna och de konkreta, högst materiella konsekvenserna. 51 Hemmings, s
10 Litteraturlista Ambjörnsson, Fanny, 2006, Vad är queer?, Natur & Kultur, Stockholm Gustavson, Malena, 2006, Blandade Känslor Bisexualla kvinnors praktik och politik, Kabusa Böcker, Göteborg Haraway, Donna, 1991, Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective i Harding, Sandra, 2004, The Feminist Standpoint Theory Reader Intellectual and Political Controversies, Routledge, New York & London Harding, Sandra, 2004, The Feminist Standpoint Theory Reader Intellectual and Political Controversies, Routledge, New York & London Hemmings, Clare, 2011, Why Stories Matter The Political Grammar of Feminist Theory, Duke University Press, Durham & London Hollis, Martin, 2002, The Philosophy of Social Science An Introduction, Cambridge University Press, Cambridge Lykke, Nina, 2009, Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Liber, Stockholm McCall, Leslie, 2005, The complexity of intersectionality. SIGNS, 30: 3, s
Christoffer Johansson
Jag har läst Cathrin Wasshedes avhandling Passionerad Politik - Om motstånd mot heteronormativ könsmakt (2010). Wasshede vill i sin avhandling, som titeln avslöjar, undersöka hur motstånd görs mot en heteronormativ
Läs merPresentation av Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten. Avhandlingen och genusforskning
Presentation av Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten. Jag har valt att behandla avhandlingen Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualiteten
Läs merLars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?
Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,
Läs merFrida Dahlqvist
1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas
Läs merMellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori
Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera
Läs merRenita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU
Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under
Läs merGenusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning
Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande
Läs merFeminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism
Läs merRóisín Ryan-Flood. KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna
Róisín Ryan-Flood KANSKE ÄR DET fler än jag som haft känslan av att regnbågsfamiljerna ploppar upp som svampar ur marken och att alla lesbiska kvinnor runt omkring mig skaffar barn. I Róisín Ryan-Floods
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merIdentitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.
Identitet Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp. Olika identitetsbegrepp: Självidentitet Social identitet Kulturell identitet
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Behind straight curtains 1. Glidningar i språket 1. Till synes heteronormativ men med queera läckage 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Behind straight curtains 1 Glidningar i språket 1 Till synes heteronormativ men med queera läckage 2 Destabilisering genom performativ 4 Om materia och feministisk nutidshistoria
Läs merVissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.
Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis
Läs merRöster ur en rörelse
Röster ur en rörelse Sörberg, Anna Maria (red.) Över regnbågen: röster ur en rörelse: Historier om kärlek och kamp. Stockholm: Atlas 2010 (190 sidor) ÖVER REGNBÅGEN: RÖSTER UR EN RÖRELSE sammanställdes
Läs merLäroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
Läs merVi skickar här rapportering av HBT-kvällen och användande av beviljade medel enligt överenskommelse.
Göteborg 7 juni, 2006 Rapport från HBT-kvällen den 11 oktober 2005 Vi skickar här rapportering av HBT-kvällen och användande av beviljade medel enligt överenskommelse. Vänliga hälsningar Caroline Öhman
Läs merGNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen för
Läs merHBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö
HBTQ och hälsa Skolverkets konferens i Malmö 20170828 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Folkhälsomyndighetens hbtquppdrag En av fem hbtq-strategiska myndigheter Uppföljning av hälsan
Läs merMångfald i Västra Götalandsregionen
Mångfald i Västra Götalandsregionen Individuell uppgift i Kritisk jämlikhets- och mångfaldsforskning vt 2008 Institutionen för genusvetenskap Elin Grelsson 1. Inledning Jag har valt att studera mångfaldsarbetet
Läs merÖka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.
Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa
Läs merPeter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken
Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merHbt-policy för Stockholms läns landsting.
Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18
Läs merCRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113
CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113 Kursansvarig: Dalunde Undervisande lärare: Dalunde och Michell Zethson tildadalunde@gmail.com michell.zethson@konstfack.se Kursbeskrivning: I denna kurs kommer
Läs merskolan ett heterosexuellt rum?
150 skolan ett heterosexuellt rum? thomas wimark De senaste åren har det dykt upp fler och fler arbeten inom kulturgeografi som använder sig av queerteori och jag vill i denna artikel behandla två saker.
Läs merKunskapsteori och genus. 22 februari Fysik och genus, SU
Kunskapsteori och genus 22 februari Fysik och genus, SU Centrala begrepp (1): Centrala begrepp (1): Ontologi talar om vad verkligheten är, hur den är beskaffad Centrala begrepp (1): Ontologi talar om
Läs merGenusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp Gender Studies BA (A), Feminist Theory and Intersectional Power Analysis A2, 15 credits Allmänna
Läs merHetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist
Läs merRut och Noomi. RUTS BOK I Gamla testamentet är på många sätt gränsöverskridande.
Rut och Noomi Malin Ekström, Allvarsam parodi och möjlighetens melankoli: en queerteoretisk analys av Ruts bok, diss. Teologiska institutionen, Uppsala 2011 (208 sidor) RUTS BOK I Gamla testamentet är
Läs merNågra tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson
Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande
Läs merHeteronormativitet i högre utbildning
Heteronormativitet i högre utbildning Förutsättningar och begränsningar för normkritisk högskolepedagogik Malin Sandberg (malin.sandberg@svenska.gu.se) Doktorand i nordiska språk Institutionen för svenska
Läs merSGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå
Läs merSocialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp Social Work Ma, Ethnicity, Gender and Power 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)
Läs merRemissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld
2018-10-17 Socialdepartementet S2018/03375/FS Remissvar SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt beteende- återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld RFSL (Riksförbundet för homosexuellas,
Läs merNär man lekte pappa skulle man sätta sig på trehjulingen och cykla iväg
När man lekte pappa skulle man sätta sig på trehjulingen och cykla iväg En kvalitativ studie om hur homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs Socionomprogrammet
Läs merSGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå
Läs merA. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap
Dnr U2017/92 Samhällsvetenskapliga fakulteten A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap (Bachelor of Science Programme in Gender Studies) Omfattning: 180 högskolepoäng Nivå: Grundnivå Programkod:
Läs merGNVA22, Genusvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA22, Genusvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen
Läs merF i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta
Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären
Läs merBild 1 Värdegrund och likabehandling. Bild 2. Bild 3 En skola för alla
Bild 1 Värdegrund och likabehandling Introduktionsföreläsning Karin Hjälmeskog Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet 2013 Bild 2 Jag vet inte Vilka erfarenheter
Läs merBRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR
BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.
Läs merStirrandets kulturella koreografi
Dreger, Alice Domurat, One of us: conjoined twins and the future of normal. Cambridge and Massachusetts: Harvard University Press 2004 (198 sidor) Garland-Thomson, Rosemarie, Staring: how we look. Oxford:
Läs merIdentitet - vilka är du?
Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är
Läs merIntersektionaliteti socialt arbete. Föreläsningar och Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap
Intersektionaliteti socialt arbete Föreläsningar 2013-01-10 och 01-11 Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap Disposition Vad är teori? Att läsa en vetenskaplig artikel (IMRAD)
Läs merLika rättigheter och möjligheter
Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.
Läs merKunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke
Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Som medarbetare i Region Gotland har vi i uppdrag att bemöta brukare, kunder, klienter, patienter och kollegor utifrån värdegrunden delaktighet,
Läs merIdentitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Läs merGNVK01, delkurs 1 Avslutande hemuppgift
GNVK01, delkurs 1 Avslutande hemuppgift Denise Malmberg: Skammens röda blomma? Menstruation och den menstruerande kvinnan i svensk tradition 1 Innehållsförteckning Presentation av avhandlingen och motivering
Läs merHandlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun
PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun
Läs merGenusvetenskap - Kursbeskrivningar
Genusvetenskap - Kursbeskrivningar Normkritisk och feministisk pedagogik, 5 sp Kursen ger en introduktion till normkritisk pedagogik och feministisk pedagogik. Kursen vill skapa en plattform för kritiskt
Läs merRiktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016
Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merSkapat den. Stockholm 2005-11-28. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Skapat den Stockholm 2005-11-28 Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights
Läs merTitel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)
Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract
Läs merKursplan. Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för samhällsstudier
Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för samhällsstudier 1GV100 Genusvetenskaplig fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies, Level 2, 30 credits Huvudområde Genusvetenskap Ämnesgrupp
Läs merMaterialets syfte 00 INTRODUKTION
Okej? Lärarmaterial Materialets syfte Det här materialet är till för dig som är lärare och vill använda Okej?-filmerna i din undervisning. Det är också till för dig som på något sätt är ledare och vill
Läs merVad förmedlar bilderboken? En analys av barnlitteratur ur ett intersektionellt perspektiv.
Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi Vad förmedlar bilderboken? En analys av barnlitteratur ur ett intersektionellt perspektiv. Ida Josefsson Juni 2009 Examensarbete, 15 högskolepoäng Didaktik
Läs merOMFÖRHANDLING AV MALLARNAS BETYDELSE - En analys av subjektspositionen tjej
UMEÅ UNIVERSITET Umeå centrum för genusstudier OMFÖRHANDLING AV MALLARNAS BETYDELSE - En analys av subjektspositionen tjej Lova Öberg Genusvetenskap: Makt och kön C Höstterminen: 2012 Handledare: Linda
Läs merPraktiskt likabehandlingsarbete i skolan
Praktiskt likabehandlingsarbete i skolan Diskrimineringsbyrån Uppsala Kostnadsfri rådgivning, stöd och medling i diskrimineringsärenden Förebygger diskriminering genom information, utbildning och opinionsbildning
Läs merEN SEXUALUNDERVISNING FÖR HELA KLASSRUMMET UNGA FEMINISTERS SEXUALUNDERVISNINGSHANDBOK
EN SEXUALUNDERVISNING FÖR HELA KLASSRUMMET UNGA FEMINISTERS SEXUALUNDERVISNINGSHANDBOK EN SEXUALUNDERVISNING FÖR HELA KLASSRUMMET En sexualundervisning för hela klassrummet Unga Feministers sexualundervisningshandbok
Läs merBild: Tintin Blackwell
Bild: Tintin Blackwell Hur ska kvinnliga akademiker som skriver feminism bli tagna på vetenskapligt allvar utan att riskera att texten förknippas för mycket med dem som personer? Det är dags att skapa
Läs merAlkohol, unga och sexuellt risktagande
Alkohol, unga och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Bredström, Anna (2008) Safe
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merMakt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017
Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar
Läs merIdentitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merHemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson
Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson 2. Gör en jämförelse mellan Vansinnets historia och första delen av Sexualitetens historia i avseende på innehåll, tematik och skisserade utvecklingslinjer
Läs merYttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som
Läs merJämställdhet i språkundervisning
Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merGranskat likabehandlingsplaner. Citat figurerar exempel. Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan.
Copyright SFQ Granskat likabehandlingsplaner Citat figurerar exempel Ramat in normer Cis- Hetero- 33 berättelser om dessa normers verkan Handlingsplan Fokus på normer Norm = idéer, idealisering, stereotypa
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merSociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp
1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp Sociology Ba (B), Leadership and Organization in Risk and Crisis, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merRFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det
1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan
Läs merFörklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Läs meren regnbågsbrokig grupp
en regnbågsbrokig grupp En studie om riksdagspolitikers komplicerade förhållningssätt till hbt som grupp Vanessa Sevedag Christoffer Johansson GNVK01 Centrum för Genusvetenskap Lunds Universitet Handledare:
Läs merSYNS MAN SÅ FINNS MAN
SYNS MAN SÅ FINNS MAN EN KVALITATIV TEXTANALYS OM KONSTRUKTIONEN AV KÖN OCH SEXUALITET INOM RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS VERKSAMHET Evelina Zakrisson Ruotimaa Kandidatuppsats, 15 hp, Statsvetenskap C, Vårterminen
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merRFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,
Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?
Läs merSociologi GR (A), Sociologi och Genus, 30 hp
1 (7) Kursplan för: Sociologi GR (A), Sociologi och Genus, 30 hp Sociology BA (A), Sociology and gender, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merKursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merSOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMP25, Social Sciences: Gender, Class, Ethnicity and Sexuality, 15 högskolepoäng Social Sciences: Gender, Class, Ethnicity and Sexuality, 15 credits Avancerad nivå / Second
Läs merINTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merBild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com
Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter
Läs merGenusteorier och internationella perspektiv
Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade
Läs merGNVK01 Thini Bergman Nedergaard Dk 1 Hemtentamen
Sammanfattning: Anna Adenijis avhandling Inte den typ som gifter sig? - feministiska samtal om äktenskapsmotstånd (2008) undersöker frågan om äktenskapsmotstånd i det svenska samhället, samt inom media
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE
INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs mer