GNVK01, delkurs 1 Avslutande hemuppgift

Transkript

1 GNVK01, delkurs 1 Avslutande hemuppgift Denise Malmberg: Skammens röda blomma? Menstruation och den menstruerande kvinnan i svensk tradition 1

2 Innehållsförteckning Presentation av avhandlingen och motivering till mitt val s. 3 På vilket sätts skrivs avhandlingen in i genusforskningen? s. 4 Författarens vetenskapsteoretiska utgångspunkter samt positionering s. 6 Avhandlingens teoretiska referenser: Teorier och centrala begrepp s. 9 Referenser s. 13 2

3 Presentation av den valda avhandlingen och motivering av mitt val Eftersom jag kommer att skriva en uppsats om menstruation valde jag att läsa en avhandling som behandlat samma ämne. Genom att läsa Denise Malmbergs (1991) etnologiska studie kan jag sätta mig in i hur menstruation förståtts och värderats i en tidigare svensk historisk kontext, vilket är viktigt då dessa föreställningar, precis som Malmberg skriver, traderas vidare in i vår tid (Malmberg 1991:24). Vidare får jag även insikter i vilka frågor som tas (och inte tas) upp i studiet av menstruation, något som är bra att känna till inför mitt kommande frågeställningsformulerande. Vi fick i uppgift att välja en ny avhandling men jag hade svårt att hitta en nyare än Denise Malmbergs Skammens blomma? Menstruation och den menstruerande kvinnan i svensk tradition från år Att studien är över tjugo år gammal och ganska ensam i sitt slag säger emellertid något om vilken vikt som lagts vid att undersöka kvinnors förhållande till menstruation. Innan jag går in på en närmare analys vill jag först översiktligt redogöra för det syfte, de frågeställningar och de perspektiv som Malmberg har utgått från i sin undersökning. Skammens röda blomma? är Malmbergs doktorsavhandling avlagd vid Etnologiska institutionen, Uppsala universitet. Syftet med studien var att gestalta och tolka hur menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk kultur uppfattas och konkretiseras i traditionsmönster inom det senare allmogesamhället och tidiga insdustrisamhället (1991:10). Som grund för sin analys har Malmberg huvudsakligen undersökt vetenskapliga skrifter och folklivsskildringar, uppteckningsmaterial hämtat ur svenska traditionsarkiv samt gjort en kompletterande insamling bestående av djupintervjuer med och brevsvar från kvinnor i olika generationer. Nyinsamlingen motiverades med att det till stor del saknades forskning om menstruation inom Malmbergs ämne, hon önskade dessutom kartlägga kvinnornas egna erfarenheter, insikter och kunskaper (1991:13 18). Den bristande forskningen om menstruation inom etnologin har lett till att Malmberg även vänt sig till studier med andra disciplinära ingångar; främst etnografiska och antropologiska studier, men också psykologisk forskning och olika medicinska förklaringsmodeller till menstruation blir föremål för Malmbergs analys (1991:23f). Malmberg har utgått från två huvudfrågeställningar. Dessa har inriktat avhandlingen till att undersöka (1) vilka kulturella innebörder och betydelser som attribuerats till menstruation och den menstruerande kvinnan, samt (2) hur kulturell innebörd och betydele kan relateras till uppfattningen av kvinnlighet 3

4 (1991:10). Vid analysen tematiserades frågeställningarna till praktiska aspekter, biologisk funktion, tradering och upplysning, rituellt beteende samt normerat beteende. Inom dessa teman rymdes underfrågor som bland annat: Hur skyddade sig kvinnorna under sina blödningsdagar?... Hur har man uppfattat menstruationens roll och funktion i det kvinnliga kroppssystemet?... Har den menstruerande kvinnans beteende reglerats och kontrollerats genom exempelvis olika föreskrifter och/eller förbud? (1991:11). I studien anlägger Malmberg ett köns och aktörsperspektiv. Vad detta innebär ska jag gå in på senare men vill ändå passa på att nämna det här. Vidare använder sig Malmberg av kön som analysverktyg och beskriver sin förståelse som nära knuten till den genusvetenskapliga (eller kvinnovetenskapliga, som hon skriver) uppdelningen av biologiskt respektive socialt kön. Hon problematiserar hur kulturen tidigare ansetts könsneutral, vilket lett till att informanterna huvudsakligen utgjorts av män, även i frågor som för många är uppenbart närmare knutna till kvinnor. I sin egen undersökning vänder sig Malmberg därför till enbart kvinnliga informanter. Malmberg teoretiserar kring menstruation utifrån begrepp som bland annat tabu, förbud, orenhet, sjuklighet, övernaturlighet och makt. Både detta och det jag tagit upp i det ovanstående ska jag nu gå djupare in på. I det följande kommer jag att reflektera över hur Malmbergs studie kan skrivas in i genusforskningen, vilka vetenskapsteoretiska utgångspunkter hon har, vilka begrepp och teorier som används samt styrkor och svagheter med dessa. På vilket sätt skrivs avhandlingen in i genusforskningen? Jag har titulerat Malmberg som etnolog men hon har även kopplingar till kvinnoforskning. Detta märks (bortsett från att hon i förordet tackar sin handledare på Centrum för Kvinnoforskning i Uppsala) på hur hon presenterar sitt forskningsämne. Malmberg inleder sin avhandling med att beskriva hur en av hennes informanter upplevde sin första blödning i mitten av 1920 talet. Menstruerandet (både den första och de följande) beskrivs framför allt vara omgärdat av rädsla sprungen ur okunskap, men också fyllt av skam och hemlighållande (1991:7). Skamkänslorna och okunskapen härleder Malmberg till förbud och tabun, vilka hon placerar i en patriarkal ordning där det finns en maktrelation mellan könen. Jag har redan 4

5 nämnt att Malmberg följer den klassiska genusvetenskapliga uppdelningen av kön/genus, dock benämner hon det i termer av könsbestämmande/empiriskt kön (1991:12f). Vad gäller kunskapsproduktionen, vilken jag ska fördjupa mig närmare i under nästa stycke, förklarar Malmberg att värderingar och normer kring menstruation har växt fram ur diskurser och teoretiska resonemang, vilka huvudsakligen fördes av män för män (1991:24). I Malmbergs förståelse av den patriarkala ordningen är kvinnor agerande personer och aktiva kulturskapare inom ramen för denna maktstruktur (1991:13). Genom att vända sig direkt till kvinnliga informanter gör Malmberg som flera av författarna i The Feminist Standpoint Theory Reader (2004) (red. Sandra Harding) förordar; hon förflyttar kunskapsproduktionen från traditionell (manlig) vetenskap till (folkliga/kvinnliga) levda erfarenheter. Bland annat kritiserar Dorothy E. Smith sociologin för att vara allt för formad av och inriktad på mäns erfarenheter (2004:21 33). Det är samma kritik som Malmberg för, om än inte lika explicit, mot hennes ämne, etnologin. Malmberg har en genomgående medvetenhet kring kön som maktfaktor men jag saknar en intersektionell analys. Vikten av en sådan anstats framförs av bland annat Kathy Davis (2008), Leslie McCall (2005) och Chandra Talpade Mohany (2002). Dessa beskriver hur Black feminists, lesbiska feminister och tredjevärldenfeminister under 1980 och 1990 talen krävde en breddad förståelse av kön som analysredskap, för att verkligen förstå frågor om makt måste klass, etnicitet och sexualitet inbegripas i analysen, menades det. Malmberg skriver inget explicit om etnicitet. Hon har för avsikt att undersöka svensk tradition, men jag kan inte låta bli att undra om hon menar att det inte skulle finnas inbördes skillnader i etnicitet inom den svenska traditionen. Det enda Malmberg uttryckligen förklarar är hur hon står i frågan om eventuella socioekonomiska skillnader. I samband med kapitlet om avgränsningar skriver hon att hon inte ämnar göra en undersökning av hur människor i olika sådan grupper förhåller sig till menstruation. Detta beror bland annat på att det finns mycket lite nedtecknat om dylika förhållanden under den aktuella perioden (1991:16). Inte heller tar Malmberg upp vilken syn hon har på vilka effekter sexualitet (i benämningen olika sexuella läggningar) skulle kunna ha för förståelsen av menstruation. Däremot beskriver hon hur kvinnor omgärdats av förbud kring att ha samlag under sina blödningsperioder, eftersom detta ansågs föra över smittor till männen (1991:29, 43 48). Malmbergs heteronormativitet är beklagansvärd men 5

6 inte särskilt förvånande, dels eftersom homosexualitet i sig var tabuerat under den period som hon undersöker, dels för att vetenskaoen i stort är inställd på heterosexualitet som det normala och naturliga. I Genusforskning En guide till feministisk teori, metodologi och skrift (2009) skriver Nina Lykke om den kritik som förts av först lesbiska feminister och senare också av queerfeminister mot heteronormativitet och heterocentrism (Lykke 2009:115). Malmberg vinner poänger på att kritisera likställandet vid mannen som norm och kvinnan som avvikande, samtidigt råkar hon dock konstruera en alltför enhetlig bild av kvinnan, vilket jag menar inte borde talas om i singular. Vad undersöker Malmberg då? Jo, vad hon kallar grupperingar; individens civilstatus, ålder och kön (Malmberg 1991:16). Kön har jag redan gått in på, ålder är en relevant markör eftersom det är en historisk genomgång som görs och civilstatusens funktion tycker jag inte framgår i avhandlingen. Att Malmberg varken skriver om klass, etnicitet eller sexualitet kan kopplas samman med att intersektionalitet som analysredskap växte fram ungefär samtidigt som Malmberg färdigställde sin avhandling. Det var således inte ett lika vedertaget perspektiv som idag, vilket givetvis kan vara en bidragande orsak till bristen på en sådan analys. Hade Malmberg gjort sin avhandling idag hade hon troligen varit tvungen att ta ställning till intersektionalitet på ett helt annat sätt. Menstruation kan visserligen förklaras som något som alla (eller åtminstone de flesta) kvinnor har, samtidigt kan det finnas skillnader i hur den hanteras. Vidare är Malmbergs tämligen oproblematiserad förståelse av Kvinnan ett återkommande tema i avhandlingen, mer om detta under nästa avsnitt om de vetenskapsteoretiska utångspunkerna. Författarens vetenskapsteoretiska utgångspunkter och positionering Malmberg förklarar den professionella kunskapsproduktionen som framväxt ur en blandning av vetenskapliga studier och religiösa uppfattningar, kort sagt: Resonemang förda av män för män. Vidare har dessa män tillhört en fackmannaelit, skriver Malmberg, I detta ligger underförstått att den professionella traditionen är bestämd av kön och social tillhörighet (1991:24). De studier som gjorts kring menstruation och den menstruerande kvinnan har haft sitt fokus inställt på hur detta fungerat på en officiell nivå och inte i hushållen. 6

7 Malmberg talar också om den empiriska verifierbarhet som den professionella traditionen ansetts uppfylla kraven på. Implicit läggs i detta ett värde av högre tillförlitlighet, vilket lett till att dess kunskap klassificerats som vederhäftig, skriver hon och fortsätter med att göra en jämförelse med den status den folkliga traditionen har, eller snarare inte har (1991:24). I motsats till den professionella traditionen har den folkliga traditionen fått litet eller inget gehör. Detta, skriver Malmberg, beror på hur den folklig tradition kopplats samman med människors tro på magi och övernaturlighet. Då folklivsskildringar har underordnats den professionella kunskapstraditionen, har de förra inte bara setts som ogiltiga och icke verifierbara, utan också som motsatsen till kultiverade. Malmberg anmärker på detta och menar att den folkliga respektive den vetenskapliga traditionen har påverkan på varandra och att det varken går eller är önskvärt att särskilja dessa helt och hållet, båda måste ses som auktoritativa källor, hävdar hon. Denna invändning från Malmbergs sida är inte förvånande. Som tillhörande den etnologiska disciplinen är det hennes uppgift att undersöka människors levda erfarenheter. I sin studie tar hon således fasta på den folkliga traditionen, men menar samtidigt att även de vetenskapliga uppfattningarna är av vikt eftersom dessa fått en normerande funktion och förs vidare in i våra dagar. Malmberg avslutar kapitlet med att skriva att i dessa värderingar reflekteras och manifesteras djupgående värderingar om kvinnan (1991:24). Jag har redan varit inne på hennes brist på intersektionell analys, här vill jag mer ingående problematisera användandet av kvinnan i singular bestämd form. Precis som Malmberg själv tar upp att vetenskapen traditionellt utformats av män och att dessa bidrar till hur senare generationer forskare kommer att förstå ett fenomen, bidrar också hon till vetenskapsproduktion genom sin avhandling. Hur hon talar om menstruation och vad hon kommer fram till påverkar det senare studiet av samma ämne. Genom att skriva om Kvinnan skapas en enhetlig och universell bild av vad det innebär att vara kvinna. Om detts skriver bland annat Lykke. Lykke förklarar hur begreppet 'Kvinna' i århundraden tryckts ned över empiriska kvinnor som en både biologiskt och deterministisk och kulturellt essentialiserande definition och klassifikation (Lykke 2009:92). Hon refererar till Rosi Braidotti som menar att klassifikationen 'Kvinnan' inte bara osynliggör den mångfald som utgörs av kvinnor, utan dessutom skriver in dessa i ett universellt underordningsförhållande till termen 'Man', vilket i sin tur bidrar till det dualistiska tänkandet Man/Kvinna (2009:92). Redan i underrubriken till Malmbergs avhandling, Menstruation och den menstruerande kvinnan..., går det 7

8 att utläsa den essentialisering som hon (måhända omedvetet) skapar. Detta kan också ses som ett analytiskt knep i stil med Webers idealtyp, en modell som Susan Hekman (2004) lyfter fram poängen med. Hekman beskriver denna som ett redskap eller koncept baserat på generaliseringar. En idealtyp är dock varken ett ideal i begreppets vanliga bemärkelse, eller en spegling av verkligheten. Vidare skriver Hekman: the purpose of ideal types is to provide a means of comparison with concrete reality to reveal the significance of that reality (Hekman 2004:237). Även om Malmberg inte uttryckligen använder sig av denna modell kan hennes benämning den menstruerande kvinnan förstås som en sådan Weberiansk idealtyp. Detta sätt att skriva och förenkla verkligheten möter dock stort motstånd bland många. I The Feminist Standpoint Theory Reader kritiseras Hekmans förslag bland annat av Smith som menar att idealtyper sliper bort alla individuella skillnader och, tvärtemot sitt syfte, osynliggör de levda erfarenheterna. Dessutom, skriver Smith, gör användandet av idealtyper att fokus flyttas från informanternas erfarenheter till forskarens, den utomstående observatörens, tolkningar av dessa (Smith 2004:267). Detta leder mig in på Malmbergs forskarroll. Malmberg positionerar sig själv och sin avhandling som hemmahörande inom den etnologiska disciplinen med starkt fokus på köns och aktörsperspektiv. Vidare skriver hon att undersökningen kommer sträcka sig över flera discipliner, utan att göra tydliga gränsdragningar. De områden som nämns är antroplogi, psykologi och medicin (Malmberg 1991:23f). Jag kan emellertid inte finna någon form av självreflektion kring Malmbergs roll som kunskapsproducent, inte heller talar hon om eventuellt egna erfarenheter kring menstruation. Dock framkommer det på ett ställe tidigt i avhandlingen hur en del av Malmbergs förförståelse av menstruation ser ut. Under rubriken Utgångspunkter, förklarar Malmberg att menstruation är det synliga tecknet på kvinnors reproduktiva förmåga samt att Det angår därför alla kvinnor i fertil ålder (1991:8). Jag vill invända mot detta då alla kvinnor faktiskt inte menstruerar, det kan beror på medicinska anledningar eller på användande av hormonpiller. Malmbergs förklaring av menstruation som något som angår alla kvinnor bidrar till en essentialiserad och normerad kvinnokropp. Inte heller berör Malmberg sin egen kroppslighet, vilket gör att hon framstår som en utomstående betraktare, fri både från kropp och kroppsliga funktioner. Detta gör att Malmberg ställer sig på en plats 8

9 där hon tycks kunna utföra vad Donna Haraway kallar the God trick, of seeing everything from nowhere (Haraway 2004:86). Detta är dock en illusion, menar Haraway, det är omöjligt att vara utomstående då forskaren alltid befinner sig i den kontext denne undersöker, denne är alltid i monstrets mage. Haraway poängterar vikten av forskares positionering, just för att all kunskap är kontextbunden, eller situerad. För att nå objektivitet är knepet inte att påstå sig vara neutral, utan tvärtom. Haraway skriver: only partial perspective promises objective vision (2004:87). Det Malmberg vill undersöka är den diskursen kring menstruation och den menstruerande kvinnan i svensk tradition, men i sitt ordval och sina antaganden skapar hon samtidigt en generaliserad bild av den menstruerande Kvinna. Avhandlingens teoretiska referenser: Teorier och centrala begrepp Vad kan författaren se, alternativt inte se med hjälp av dessa teorier? Hur förhåller sig det teoretiska ramverket och begreppen till författarens vetenskapsteoretiska utgångspunkter? Malmberg har en kritisk ansats till tidigare forskning kring menstruation, något som hon bland annat påpekar i samband med sitt användande av kön och aktörsperspektv. Detta, skriver hon, har gjort att hon varit tvungen att utveckla ( ) egna analysredskap: i problemformuleringar, underfrågor och den innebördsliga definieringen av vissa begrepp (Malmberg 1991:13). Malmberg har inte använt sig av heltäckande teorier, vilket märks på hur avhandligen sträcker sig över flera discipliner. Genom att göra detta ämnar hon vända sig bort från den tidigare teoretiseringen av menstruation, vilken präglats av uppfattningar av blodet (liksom kvinnan i förhållande till mannen) som något avvikande, orent och rentav farligt. Till detta intar Malmberg en kritisk ställning, liksom antropologiska kvinnoforskare. Malmberg skriver: Genom att framställa fruktan eller rädsla som det normativa, menade kritikerna att de negativa konnotationerna kommit att bli till en underliggande premiss i tolkningsprocessen kring menstruationen och den menstruerande kvinnan (1991:30). Det är min uppfattning att det är i försöket att komma bort från den negativa synen på och tabueringen av menstruation som Malmberg istället lyfter fram blodets maktpotential, exemplvis heter avhandlingens andra kapitel Den röda makten (57 110). 9

10 Malmberg motsätter sig hur den den traditionella vetenskapsproduktionen utgått från män som aktiva kulturskapare och kvinnor som passiva mottagare och tillämpare. Hon riktar också kritik till hur såväl forskare som informanter tidigare utgjorts av män. Menstruationen är ett specifikt kvinnligt fenomen, skriver Malmberg och menar att det därför vore självklart att vända sig till kvinnliga informanter, vilket hon gör i sin undersökning (1991:31). Här vill jag inflika med att även om det endast är vissa kroppar som producerar menstruation, är produktionen av diskursen en desto större process; alla som tillhör en kultur är kulturskapare. Det är dessutom problematiskt att i efterhand tillskriva en grupp ett aktörskap, hur mycket kan vi egentligen veta om vilken inverkan allmogesamhällets kvinnor hade på förståelsen av menstruation? En liknande diskussison kan härledas till Joan Scotts (1990) recension Family violence av Linda Gordons bok Heroes of Their Own Lives: The Politics and History of Family Violence (1988). I sin bok behandlar Gordon socialarbetares hantering av familjerelaterat våld, med fokus på mammornas bidragande till att förändra det sociala arbetet. Detta kritiseras av Scott, som menar att Gordon inte tillräckligt analyserar kvinnornas eventuella agentskap, utan endast framför fragmentariska beskrivningar av kvinnornas deltagande (Scott 1990: ). I Gordons svar till Scott går diskussionen över till att handla om deras olika teoretiska ingångar, vilka Gordon förstår som så fundamentalt olika att det är omöjligt att förhålla sig till den andras text utan att först gå igenom dessa. Redan i förståelsen av könsmaktsordningen går åsikterna isär, skriver Gordon. Scotts syn förklarar hon som gender as 'difference', marked by the otherness and absolute silencing of women, medan hennes egen förstålse beskrivs som a subordination maintained against resistance, in which women have by no means always defined themselves as other, in which women face and take choices and action despite constriction (Gordon 1990:852). Aktörskap är ingen enkel fråga och det är inte heller min mening att i denna text fastställa hur det bör betraktas. Vad jag vill visa på här är vilka effekter skillnader i teoretisk ingång kan ha för forskningen. En allt för stor tilltro till kvinnors handlingsutrymme kan ge en falsk bild av faktiska omständigheter, samtidigt som en underskattning av kvinnors agentskap är allt annat än emancipatoriskt. Liksom jag tolkar Malmbergs användning av aktörsperspektivet som ett sätt att väga upp mot den tidigare forskningen om menstruation där kvinnor knappt ens tillfrågats, kan jag skönja ett annat tecken 10

11 på hur hon tillskriver menstruationen och den menstruerande kvinnan en maktpotential. När Malmberg skriver om de folkliga uppfattningar av menstruationsblodets tar hon upp tron på dess övernaturliga krafter. Detta yttrar sig bland annat i att blodet ansågs ha läkande effekter och kunde användas som botemedel mot sjukdomar och krämpor både hos djur och människor. Malmberg beskriver att det även fanns en rädsla för att menstruerande kvinnor skulle nyttja blodet för att vända en karls kärlek till sig (Malmberg 1991:87, 91). Denna rädsla tillsammans med blodets sexuella laddning bidrog, liksom synen på menstruationen som något orent, till uppförandet av tabuering och förbud, menar Malmberg (1991:98). Det är två olika ingångar, men de leder ändå till samma syn på menstruation och den menstruerande kvinnan; som något/någon som bör kontrolleras. Detta är också en av Malmbergs slutsatser. I avhandlingens sista kapitel, med samma namn som avhandlingens titel, Skammens röda blomma?, sammanfattas de manifesta uttrycksformer och latenta innebörder som Malmberg kommit fram till i sin analys. Hon skriver om vilket symbolvärde den röda blodfläcken ges. Den blir ett skamtecken genom att vara en synlig markering på att kvinnan brister i kontrollen av sin kropp (1991:197). Vidare skriver hon om hur blodet kopplas till både liv och död. Avslutningsvis skriver Malmberg: Menstruation är dock ingen sjukdom, och den gör inte kvinnor till vare sig onormala eller underlägsna varelser. Det finns därför inget skäl till att vidmakthålla en känsla av skam för detta blod kvinnornas egna alldeles speciella blommor (1991:198). Dessa ord finner jag anmärkningsvärda. Efter att ha gjort en genomgång av hur menstruation uppfattats i svensk tradition och presenterat de konsekvenser i form av förbud och tabun som skapats för att kontrollera och reglera kvinnokroppen (som jämfört med den normerande manskroppen betraktas som avvikande, sjuklig och onormal), väljer Malmberg alltså att avsluta på detta sätt. Hon har säkert goda intentioner när hon försöker inhysa en känsla av stolthet, skammens motsats. Det är inte detta jag vänder mig emot, utan de allra sista orden; kvinnors egna alldeles speciella blommor. För är det inte just detta särskiljande som är roten till problemet? Även om speciell har en positivare ton än annorlunda bidrar de till samma sak; olikskapande. Det går inte att komma ifrån att den finns en typ av kropp (den med livmoder) som producerar menstruation, och en typ av kropp som inte gör det (den utan livmoder), ett sådant osynliggörande skulle inte heller lösa problemet med att menstruation ses som skamligt/sjukligt/avvikande. Dock undrar 11

12 jag om valet verkligen står mellan två alternativ, att antingen skämmas över blodet eller också hylla det. I avhandlingens inledning skriver Malmberg om hur några av hennes äldre informanter som lämnat den fertila perioden bakom sig talade om menstruation: Ett problem var dock att speciellt de äldre kvinnorna ansåg sig ha en uppfattning om menstruation som något så vardagligt och självklart, att det enligt de själva inte fanns mycket om ens något att förmedla vidare (1991:15). Att informanterna säger sig ha en neutral inställning till sin menstruation är givetvis inte särskilt fruktsamt för Malmbergs undersökning, men den aspekten måste tas med i beräkningarna. För vissa, jag skulle till och med vilja påstå att det gäller många, kvinnor är menstruation säkert inget som kräver någon större reflektion, det bara händer. Istället utgår Malmberg från att eftersom menstruation omgärdats av tabun och regleringar borde rimligtvis de menstruerande kvinnorna också finna sin menstruation vara ett ämne värt att debattera. Angående Malmbergs sista ord, skulle jag vilja fråga henne om problemet verkligen ligger i kvinnors eventuella känsla av skam över sin menstruation, eller om det snarare ligger i den omkringrådande kulturens roll i skapandet och påförandet av denna skam. Visserligen upprätthålls kulturen i sin tur av aktiva kulturskapare, för att använda Malmbergs ord, men de normer och värderingar som ligger till grund för förståelsen av mensdiskursen påverkas av mer än bara de nu levande menstruerande kvinnor. Eftersom Malmberg själv varit inne på hur också blodets maktpotential lett till sanktioner, skulle jag även vilja ha svar på om den lämpligaste lösningen vore att hylla och höja statusen hos menstruationsblodet, eller om det inte vore bättre att sikta mot ett mål där menstruation är något ointressant. Lika ointressant som könstillhörighet skulle vara i ett samhälle utan en könsmaktsordning. 12

13 Referenser Davies, Kathy (2008). Intersectionality as buzzword A sociology of science perspective on what makes a feminist theory successful. I: Feminist Theory, Vol 9. Nr. 67, s Gordon, Linda (1990) Response to Scott. I: Signs: Journal of Women in Culture & Society. Vol 15, Nr. 4, s Haraway, Donna (2004). Situated Knowledege: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective, s I: Harding, Sandra (2004). The Feminist Standpoint Theory Reader: Intellectual & Political Controversies (red.) London: Routledge. Hekman, Susan (2004) Truth and Method: Feminist Standpoint Theory Revisited, s I: Harding, Sandra (2004). The Feminist Standpoint Theory Reader: Intellectual & Political Controversies (red.) London: Routledge. Lykke, Nina (2009). Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm: Liber. Malmberg, Denise (1991) Skammens röda blomma? Menstruation och den menstruerande kvinnan i svensk tradition. Uppsala: Etnologiska institutionen. McCall, Leslie (2005) The complexity of intersectionality. I: Signs: Journal of Women in Culture & Society, Vol 30. Nr. 3, s Mohanty, Chandra Talpade (2003) 'Under Western Eyes' Revisited: Feminist Solidarity through Anticapitalist Struggles. I: Signs: Journal of Women in Culture & Society, Vol. 28, Nr. 2, s

14 Smith, Dorothy E. (2004). Women's Perspective as a Radical Critique of Sociology, s I: Harding, Sandra (2004). The Feminist Standpoint Theory Reader: Intellectual & Political Controversies (red.) London: Routledge. Smith, Dorothy E. (2004). Comment on Hekman's Truth and Method: Feminist Standpoint Therory Revisited, s I: Harding, Sandra (2004). The Feminist Standpoint Theory Reader: Intellectual & Political Controversies (red.) London: Routledge. Scott, Joan W (1990). Family violence. I: Signs: Journal of Women in Culture & Society, Vol 15, Nr. 4, s