Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Transkript

1 Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar att diskutera avsnittsvis, kommer de olika grupperna istället att få ansvara för att närmare diskutera olika frågeställningar (uppgifter A-C, se nedan), som alltså var och en besvaras med hjälp av boken som helhet. Var och en skall dessutom vara förberedd med vidare frågor eller kommentarer till övriga gruppers frågeställningar för att kunna delta aktivt i diskussionen på samtliga frågeområden. A-grupperna presenterar uppgift A. B-grupperna presenterar uppgift B. C-grupperna presenterar uppgift C. Samtliga grupper skall dessutom fundera på uppgift D. Innan seminariet träffas ni gruppvis och går igenom, problematiserar och diskuterar de uppgifter (de specifika frågeställningar) som ni har tilldelats. På seminariet får varje grupp 10 minuter på sig att redovisa hur de har resonerat. Precis som tidigare är det viktigt att ni håller tiden. Där det är tillämpligt får ni gärna ta med valfria bilder som illustrerar era resonemang. Därefter diskuterar vi 10 minuter i helgrupp. Sist diskuterar vi gemensamt uppgift D. Till de uppgifter som andra grupper fått sig tilldelade förbereder varje grupp frågor, kommentarer och diskussionsunderlag. En kort skriftlig sammanfattning av redovisningen för den egna uppgiften, några stolpar till uppgift D, samt frågor/kommentarer till de andra gruppernas uppgifter lämnas in vid seminariet (ungefär en sida). Vid seminariet råder obligatorisk närvaro. Den som inte kan delta i seminariet lämnar en redovisning och presentation av uppgiften (två sidor) och formulerar två-tre frågor till övriga gruppers uppgifter. Lycka till! Linda Örulv

2 Uppgifter: A) I Appendix 1 har jag punktat upp några kritiska invändningar mot Bergers och Luckmanns teori. Vidare har jag i Appendix 2, punkt för punkt, listat några svar som förekommer i diskussionen kring teorin. Läs och fundera kring kritiken och svaren. Hur allvarlig är kritiken? Räcker svaren till, och är de övertygande? Är det genom forskning möjligt att motverka missförhållanden eller på andra sätt "förbättra" samhället med hjälp av en teori som inte tar ställning moraliskt och som inte uttalar sig vare sig om hur saker och ting "verkligen" är eller hur de bör vara? Hur i så fall? Ställ gärna egna kritiska frågor! Praktisk tillämpning: Vilken nytta kan insikter från den här typen av forskning bidra med för den som vill påverka människor genom en folkupplysningskampanj eller liknande? B) Lyckas teorin förklara hur samhället både vidmakthålls och ändå faktiskt förändras? Hur förklaras vidmakthållande respektive förändring? Vilken roll spelar kommunikationen här? Vilken roll kan man tänka sig att bilder har i detta, och hur kan teorin vidareutvecklas på det området? Läggs tonvikten mer vid någon av aspekterna vidmakthållande och förändring än vid den andra? Vilken i så fall? Diskutera uppgiften både på ett teoretiskt plan och med utgångspunkt i något eller flera konkreta exempel såsom folkupplysningskampanj, reklam och politisk propaganda. C) Fundera över hur vi (enligt Berger och Luckmann) konstruerar olika grupper av människor, t.ex. hur vi ser på arbetslösa eller människor med vissa sjukdomar eller handikapp! Hur skapar vi begränsningar och/eller möjligheter genom våra kategoriseringar? Hur skiljer sig detta mellan kulturer, och hur kan det förklaras utifrån Bergers och Luckmanns teori? Koppla detta till ett praktiskt tillämpningsområde (eller flera) inom grafisk design och medierad kommunikation! D) Sedan Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi skrevs (amerikanska originalet 1966) har förutsättningarna för medierad kommunikation förändrats avsevärt. Fundera över vilka delar av teorin som eventuellt skulle behöva modifieras med utgångspunkt i aktuell tid, och i så fall hur. Utgå gärna från några specifika exempel. Alternativt kan ni ju hävda ståndpunkten att teorin i stort eller rakt av fortfarande är applicerbar. Argumentera i så fall för den ståndpunkten, också här med utgångspunkt i specifika exempel.

3 Appendix 1 Kritik mot teorin 1) Relevans/nytta/resursfördelning? Borde vi inte satsa alla våra krafter och resurser på att göra något åt olika missförhållanden sociala problem eller sjukdomar istället för att titta på hur de definieras? 2) Moralisk feghet Det är lite suspekt med en teori som vägrar ta ställning till rätt och fel. Varför inte bekänna färg? Är inte vissa saker fel? Borde vi inte utgå från det och försöka motverka dem? 3) Okritisk hållning till sant och falskt Om nu människors kunskaper t.ex. om sociala problem eller sjukdomar skiftar så mycket och ändras över tid, borde vi inte försöka ta reda på vilka kunskaper som är de rätta? Kanske beror skillnaderna på att vissa kunskaper är rätt och andra fel?

4 Appendix 2 Vad teorin kan bidra med svar på kritiken (punkt 1) - Komplement och nyansering Den här forskningen är inte tänkt att ersätta den forskning som syftar till att hitta orsaker till och lösningar på missförhållanden. Däremot kan den nyansera våra bilder av t.ex. sociala problem och sjukdomar och sätta in dem i ett historiskt och kulturellt sammanhang: - Kritiskt förhållningssätt till vilka problem som lyfts fram och ej Vad som är t.ex. ett socialt problem eller en sjukdom är inte givet, och det kan finnas starka politiska och ekonomiska intressen som gör att man blundar för vissa missförhållanden. Sund skepsis till de problem som förs upp på agendan. Varför just den här problematiken just nu? Varför just den här vinklingen? Vilka intressen ligger bakom? - Ord spelar roll (och bilder!) Hur vi definierar och benämner olika företeelser spelar faktiskt stor roll. Ord är inte neutrala utan belamrade med hela sjok av innebörder. Vilka ord vi väljer får konsekvenser för hur det blir möjligt att tänka kring de företeelser och grupper av människor som vi pratar om. Fundera vidare över hur detta kan appliceras på bildmaterial! - Reflektion kring kulturell oro blottar kontraproduktiva mönster Genom att granska vilka problem som förs upp på agendan, hur diskussionerna ser ut och vad folk oroar sig för, kan man se kontraproduktiva mönster: som att man fokuserar på det mest förfärliga och extrema och blir blind för sådant som faktiskt är lätt att göra något åt, eller att man ligger steget efter och lägger alla krishanteringsresurser som kan mobiliseras på sådana katastrofer som just har inträffat (även om de är extremt ovanliga), eller vissa sjukdomar som man tror kan bilda en ny pandemi, medan man missar att ha en bredare beredskap, eller att man tar fasta på känsloargument istället för logiska slutsatser.

5 Vad teorin kan bidra med svar på kritiken (punkt 2) - Varningsflagga för ytterligheter och ensidiga typifieringar Den här forskningen kan inte tala om vad som är rätt eller fel, men kan peka på riskerna när sociala problemkonstruktioner svänger mot vissa ytterlighetsförhållanden förklaringsmodeller som ensidigt gagnar vissa typer av intressen och som bygger på vissa specifika typifikationer av människor. - Vägledande kunskap på moraliska områden Även om den här forskningen inte tar sin utgångspunkt i vissa värdemässiga ställningstaganden, som att ojämlikhet är fel, så kan den peka på hur ojämlikheten görs. Det ger kunskap för dem som vill motverka den. Vad teorin kan bidra med svar på kritiken (punkt 3) - Mening istället för fakta nödvändigt för att förstå sociala fenomen Att de olika männen på gatan tar olika saker för givna kan inte reduceras till att de inte är tillräckligt insatta. Det handlar nämligen inte alls bara om faktakunskaper som kan vara rätt eller fel, utan det handlar om den sortens kunskaper som gör världen begriplig. Det handlar om att kunna placera in sig själv i den och om att fungera tillsammans med andra i den. - Kunskap om konstruktionsprocessen hur en fjäder blir en höna Även om den här forskningen i sig inte syftar till att tala om hur det är egentligen, så kan den ge kunskap om hur det går till när konstruktionerna liksom skenar iväg och får egna liv i form av masshysteri. (fritt efter Berger & Luckmann, 1966, och Loseke, 2003.)