Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Transkript

1 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning och lärarutbildning under ungefär ett decennium. I kapitlet visar jag kopplingar mellan kunskapsmönster och ställer upp olika modeller för lärares professionalitet för att möjliggöra en närmare undersökning av dessa företeelser i de följande kapitlen. Jag granskar och beskriver hur viktigt kunskapsinnehållet är när det gäller uppfattningen av professionell status i västvärlden. Kapitel 2: Utbildning som praktisk syssla Detta kapitel undersöker den vitt spridda uppfattningen i England att praktisk hantverkskunskap är den mest väsentliga kunskapsformen för lärare. Denna uppsats skrevs vid mitten av 1990-talet, innan den nya labourregeringen tillträdde 1997, men regeringens policy har knappast ändrat kurs; snarare har den pågående undanträngningen av pedagogikforskningen accelererat. Själva retoriken har visserligen mildrats, men det syns mycket få tecken på att praktikens tolkningsföreträde framför teorin har lett till en ny balans där teori och praktik utgör två sidor av samma mynt. Av den anledningen beskriver jag ingående det praktiska perspektivet, varefter jag presenterar ett urval kritiska åsikter beträffande denna ståndpunkt. Kapitel 3: Att representera, beskriva och återupprätta lärarna Detta kapitel granskar den växande rörelse som handlar om att arbeta med lärares berättelser och narrativer i syfte att utveckla deras praktiska kunnande. Just vid den tidpunkt då lärarnas röst började efterfrågas och lyftas fram med stor iver, blev deras arbete teknifierat och inskränkt. Samtidigt som rörelsen i allt högre grad ger erkännande åt lärarnas kunskap blir den allt mindre lovande för forskning och reflektion. Lärarens arbete blir mer intensivt genom fler och fler påbud och krav uppifrån som gör intrång i lärarens värld och successivt krymper utrymmet för reflektion och forskning. Berättelser och narrativer kan därför råka bilda en koalition 1

2 med de krafter som syftar till att avskilja läraren från kunskap om politiska och mikropolitiska perspektiv, från teori och från större kännedom om mönstren för inflytande och makt. Således behöver de nya metoder som utnyttjar lärarnas berättelser som utgångspunkt omfatta större historiska och politiska diskurser. Kapitel 4: Så långt har berättelsen kommit: den personliga kunskapen och politiken I detta kapitel, som skrevs 1994, betraktas tillämpningen av olika berättargenrer i ett större socialt sammanhang. Att konstruera berättelser i normativt propagandistiskt syfte är numera en vanlig teknik i medierna. Rent allmänt handlar detta kapitel om att visa hur narrativa genrer både kan användas för att demokratisera och utvidga våra uppfattningar och för att inskränka och trivialisera dem. Exempel hämtas från studier av medierna för att visa hur berättandet kan ingå i en nedtystningsprocess. Jag hävdar sedan att vi måste vara uppmärksamma på denna fara när vi använder berättelser inom den pedagogiska forskningen. Det motgift som föreslås är att utvidga en berättelse om handling inom en kontextteori. Övergången från levnadsberättelse till livshistoria innebär ett sätt att sätta in berättelserna i ett större sammanhang för att därmed undvika risken för begränsning och trivialisering. Kapitel 5: Att utveckla lärares livs- och yrkeshistorier I detta kapitel presenteras i detalj poängen med att använda livshistorier för att studera lärarnas arbete. En rad logiska skäl definieras och motiveras. Dessutom framläggs en mängd kontextuella och tematiska data för att visa hur livshistorier kan bidra till utforskandet av vissa viktiga underliggande teman i lärarens arbete. Vi visar i synnerhet hur arbete med livshistorier kan omvandla vår syn på speciella frågor, så som utbrändhet och avhopp från yrket. De styrande har sin egen ensidiga tolkning av problemen, som när de skärskådas genom en livshistorieansats ger ett annorlunda perspektiv och skapar helt nya insikter. 2

3 Del 2 Vad är professionell kunskap? Kapitel 6: Introduktion: Pedagogisk förändring Detta kapitel introducerar begreppet pedagogisk förändring. Aktuella förändringsteorier skärskådas. Jag menar att dessa är historiskt inadekvata och torftiga när det gäller förståelsen av lärarnas övertygelser och ambitioner. Metoder som använder sig av livshistorier kan ge betydande nya insikter med avseende på lärarnas egna uppfattningar. Kapitel 7: Bejakande av förändring Detta kapitel utgår från Spencers longitudinella undersökning Förändring över tid i nordamerikanska skolor. Individuell förändring måste ges en mer betydande roll i utvecklandet av teorin om pedagogisk förändring. Här åskådliggör en fallstudie om förändringsbenägenheten betydelsen av lärarens personliga övertygelse och uppfattning av sitt uppdrag i undervisningspraktiken. Kapitel 8: Personliga uppdrag och professionell utveckling Detta kapitel utvidgar analysen av personlig övertygelse och uppdrag när det gäller den pedagogiska förändringsprocessen. Särskilda avsnitt ägnas åt minnet av hur organisationen fungerade tidigare, mentorskap och de nyckelfrågor som gäller hur man behåller arbetskraften och hur man rekryterar lärare. Här visar sig bristen på personliga perspektiv innebära ett oerhört felgrepp när det gäller förändring och initiativ till och teorier kring reformer. Kapitel 9: Pedagogisk förändring intern, extern och personlig Detta kapitel granskar förändringens teorier och metoder genom att lokalisera dem historiskt under andra hälften av 1900-talet. Nya förändringsmodeller utvecklas och utsikterna till förändring undersöks. 3

4 Kapitel 10: Pedagogikforskaren som offentlig intellektuell I detta kapitel utreds förhållandet mellan offentligt intellektuellt arbete och pedagogikforskningen. Kapitlet utgår från en föreläsning till minne av Lawrence Stenhouse inför British Educational Research Association Conference i York Statuskrisen när det gäller förändringsmönstren inom lärarutbildningen beskrivs genom en historisk fallstudie av vad som hände med forskningen kring lärarutbildningen under perioden från 1960-talet och framåt (en studie från Centre for Applied Research in Education utvecklas för att lägga fram välgrundade bevis på denna förändring). Den avslutande delen liksom nästa kapitel riktar blicken mot framtiden och mot en ny moralisk ordning inom skolundervisningen. Kapitel 11: Pedagogisk förändring och professionalitetens kris 1 I det avslutande kapitlet undersöks effekterna av yrkeskunskapens status beträffande uppfattningen av läraryrket som profession. Den koppling som görs är att om lärarna skall kunna fortsätta att betraktas som professionella måste de både ha en viss mängd professionell kunskap och samtidigt skickligt utveckla det konkreta undervisandets etiska och moraliska dimensioner. En stor del av de pågående förändringarna inom undervisningen hotar ställningen för lärarnas yrkeskunskap och undergräver därigenom lärarprofessionaliteten. Det här är ytterst betydelsefullt för framtidens undervisning och speciellt för den moraliska grund som undervisandets konst utgår från. Som synes följer bokens kapitel en bestämd linje i resonemanget kring professionell kunskap och pedagogisk forskning. De första kapitlen behandlar pedagogikens olika svårigheter när den tillämpas på praktiska sammanhang. De lyfter fram en del av dessa och analyserar bildningens brister men motsätter sig en fullständig flykt till den praktiska fundamentalismen. Det krävs visserligen nya typer av yrkeskunskap och forskning men absolut inte sådana som helt utesluter det teoretiska och kontextuella. 1 Med Andy Hargreaves 4

5 Därefter behandlas de nya genrerna med lärares narrativer och berättelser. Vi pekar dels på den potential som finns i framtiden för att skapa nya samband och dels på hur intresset för kontext och teori tycks ha abdikerat. Vad som krävs, vilket jag försöker illustrera i del två, är en professionell kunskap som välkomnar de nya formerna för nätverk men även utforskar skolpraktikens kontextuella parametrar och teoretiska implikationer. Här beträder vi ny mark, och ett antal exempel visar hur olika sätt att gå tillväga skulle kunna smälta samman och få till stånd nya och fruktbara metoder. * Om inget annat anges är citaten i boken översatta till svenska av Inger Lindelöf. 5