Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Transkript

1 Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

2 Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt i pragmatismen och fortsätter i verksamhet knuten till tillverkning och framställning. Praktisk kunskapsform. Fronesis tar fasta på människans handlingar i kunskapen, kunskapen är knuten till människans etiska och politiska liv. Praktisk kunskapsform.

3 Fronesis består i förmågan att möta konkreta situationer med lyhördhet och fantasi.... ha en god uppfattning om de konkreta och komplexa detaljer som ingår i en situation.... att ha en rådighet i att välja de handlingar som är bäst i en situation. (Kunskapsfilosofi, Tre kunskapsformer i historisk belysning, Gustafsson, 2001)

4 Praktisk klokhet vinnes genom egen, långvarig, praktisk livserfarenhet. Användning av regler kan vara bra för den som saknar egen erfarenhet. Det är då, i själva tillämpningen som klokhet visar sig. Fronesis är något varje människa kan förvärva.

5 Fronesis är en kunskap som bärs i kroppen. Det är en i människan integrerad kunskap som visar sig i sin tillämpning i praktiska och konkreta situationer.

6 Sambandet mellan episteme och fronesis Fronesis är praktiskt och inriktat mot handling. Episteme är den teoretiska, abstrakta och generella kunskapen. Episteme som kunskap kräver att vi ska kunna lägga fram bevis. Episteme kan läras ut i läroböcker och genom undervisning, men hur lär man någon att bli en god människa? (Gadamer, i Gustafsson, 2001) exemplet jurister och skönlitteratur

7 Det etiskt goda livet kan inte bara förstås utifrån de konkreta fallen, även det abstrakta och allmänna måste förstås. En ALP-observatör kan se sina kollegor i konkreta fall och med hjälp av t. ex. den systemiska teorin förstå på ett abstrakt och allmänt sätt och därmed sätta ord på den praktiska klokhet lärare ofta inte tänker på att de har.

8 Delaktighet och inflytande

9 källor Social delaktighet i teori och praktik. Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet (2013) Eva Melin Delaktighet i skolans vardagsarbete (2009) Helene Elvstrand Tänka rätt-tänka fritt (2013) Anna-Karin Wyndhamn

10 barn naturlig enkel omoralisk asocial i väntan på en personlighet ska bli vuxen bildad komplex moralisk social utvecklad personlighet är Figur 1. The dominant framework (Wyness, 2006, s. 119).

11 delaktighetsperspektiv Delaktighet i rollen som medborgare. Barnets delaktighet som rådgivare eller konsulter i offentligt beslutsfattande. Delaktighet i kontrollen av det egna livet. Barnets delaktighet i beslut rörande viktiga händelser i dess liv. Delaktighet i vardagslivet. Social delaktighet ger en upplevelse av tillhörighet och gemenskap. Individuell delaktighet ger en upplevelse av att behärska och engageras av en aktivitet. (Melin, 2013)

12 Formell och informell delaktighet.

13 Delaktighet i rollen som medborgare

14 Harts (1997) delaktighetsstege

15 Social delaktighet

16 Social delaktighet i skolan innebär en närvaro av positiv social kontakt och interaktion mellan elever. att eleven är accepterad av de andra i gruppen. att den sociala relationen har den karaktären att den kan kallas kamratskap. att varje elev upplever sig som accepterad. Social delaktighet föreligger när en individ kan gå in i en samhandling och vara accepterad på en arena som inte begränsas av sociala och fysiska barriärer (Janson et al, 2007).

17 Individuell delaktighet

18 (Elvstrand, 2009)

19 En del barn har lättare att göra sin röst hörd än andra. (Elvstrand, 2009) Vid val till exempelvis elevråd är det viktigt att ställa sig frågan vilka barns/elevers perspektiv som nås.

20 Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet Melin (2013) Två olika barnperspektiv: snarlika med snarlika behov olika med olika behov

21 olika syn på barnens roller Barnet som subjekt eller aktör. Föremål för påverkan eller någon man söker dialog och konsensus med.

22 Delaktighet i skolans vardagsarbete Elvstrand (2009) Eleverna har framför allt inflytande över aktiviteter som inte är lika fasta som lektionerna. Eleverna lyfter fram de formella beslutsarenorna. De är viktiga för eleverna. Då elever får kunskap om sina rättigheter kräver de att dessa ska efterföljas.

23 Tänka rätt tänka fritt Wyndhamn (2013) Skolan har till uppgift att......förmedla, förankra och överföra värden som vårt samhällsliv vilar på......och......främja elevernas kritiska tänkande och egna ställningstagande i olika livs- och värderingsfrågor.

24 I en ordningsdiskurs är eleven underordnad lärare och skolledning. Skolans värdegrund används för att visa på elevernas brister eller luckor. Eleverna distanseras från kritisk diskussion eller ställningstagande i relation till kunskapsinnehållet i en reproduktionsdiskurs. När eleverna uppmanas till kritisk reflektion är det mot politik, sammanhang och maktförhållanden utanför skolan.

25 Intervjustudie med elever i årskurs 2, Studiens frågor: 5, 8 och på gymnasiet Hur uppfattar eleverna i studien att deras delaktighet och inflytande ser ut? Vad uttrycker eleverna i studien att de vill ha inflytande över?

26 Bakgrund och syfte Göteborgsregionens årliga kvalitetsenkät. Fördjupa kunskapen om vad svaren står för när det gäller delaktighet och inflytande, och bemötande.

27 Att bestämma 1. VAD ELEVERNA VILL HA INFLYTANDE ÖVER Praktiska omständigheter Kompisrelationer Planeringa av sitt arbete 2. VAD ELEVERNA UPPLEVER ATT DE FÅR HA INFLYTANDE ÖVER Regler Arbetsformer 3. KLASS- OCH ELEVRÅD 4. HUR ELEVERNAS INITIATIV UPPFATTAS 5. NÄR ELEVERNA INTE VILL VARA DELAKTIGA

28 Sammanfattning Att bestämma De yngre eleverna (åk 2 och åk 5) vill bestämma om konkreta saker nära dem själva. De yngsta eleverna (åk 2) inte ser konsekvenserna av sina önskningar. De är här och nu och styrs av lust. De äldre eleverna (åk 8 och gy) vill ha inflytande över faktorer som påverkar deras arbetssituation och möjligheter att göra bra resultat och få bra betyg. Alla elever i studien vill ha inflytande över hur man ska arbeta i skolan, men vad man ska arbeta med tycker eleverna att lärarna ska bestämma över. De vet detta bäst och dessutom måste man följa läroplanen. Eleverna i grundskolan (åk 2, 5 och 8) uttrycker att skolmat och toaletter är viktiga frågor som det pratas mycket om och som det aldrig händer något med. Eleverna på gymnasiet uttrycker att det inte är någon idé att försöka påverka. Man har gått så länge i skolan och lärt sig att det inte lönar sig och man skulle kunna få sämre betyg om man ligger på gränsen mellan två betygssteg och är en elev som ifrågasätter.

29 Att trivas 1. ATT FÅ VARA MED 2. STÖK 3. KONFLIKTER

30 Sammanfattning Att trivas Eleverna trivs och känner sig trygga. När elevgrupperna i början och i slutet av intervjun får frågan om de tycker att de går på en bra skola, där de har bra kompisar och bra lärare svarar alla grupperna ja. Detta gör de både i början av intervjun och efter en timmes samtal. Alla elevgrupperna säger att de känner sig trygga i skolan och att de har flera kamrater att vara med. Det förekommer kränkningar mellan eleverna även under lektionstid (åk 5, 8 och gy). I vissa fall tolkar eleverna det som att lärarna låter det passera, de verkar ha gett upp, i några fall ger eleverna uttryck för att lärarna skäller på alla, även de som inte är inblandade. Eleverna i åk 5, 8 och på gy ser att de själva har ett stort ansvar för det sociala klimatet, men de vill ha stöd och engagemang från lärarna.

31 Att duga 1. ATT KÄNNA SIG DUKTIG 2. BETYGSSTRESS

32 Sammanfattning Att duga Eleverna i åk 2 känner sig duktiga utan att någon talar om för dem att de är det. Eleverna i åk 5, 8 och gy har behov av bekräftelse på olika sätt för att känna sig duktiga. I vissa grupper upplevs det som negativt att vara duktig. De äldre eleverna (åk 8 och gy) känner en stress av betygen som de upplever som stor och jobbig.

33 Frågor som intervjustudien väcker... Med inflytande och delaktighet kommer också ansvar. Hur ska vi arbeta för att få eleverna att känna engagemang och meningsfullhet genom hela skoltiden och ut i samhällslivet som framtida beslutsfattare och ledare? Hur kan vi jobba med bedömning och betyg så det främjar elevernas lärande och inte bara stimulerar den yttre motivationen? Hur ska vi jobba för att kränkningar mellan eleverna behandlas på ett sätt som eleverna förstår och kan känna förtroende för? Hur ska vi göra med toaletterna och bambamaten? Hur ska frågorna i kvalitetsenkäten utformas? Som man frågar får man svar.

34 sammanfattningsvis Syn på eleven som subjekt eller aktör

35 Vad kan man behöva se/tänka på som ALP-observatör? Vilken syn på barn/elever har lärarna? Vad händer i en konkret situation om läraren ser barnet som ett subjekt eller som en aktör? I vilken grad får barn/elever vara delaktiga i den verksamhet som observeras? Harts delaktighetsstege Hur arbetar lärarna för att lära eleverna/ge eleverna möjligheter att vara delaktiga? Elvstrands delaktighetscirkel

36 Vad kan man hjälpa till att utveckla som ALP-observatör? Vad kan man göra för att barn/elever ska få vara delaktiga på riktigt? Hur kan man arbeta för att elever ska vilja vara delaktiga över tid och ut i samhällslivet?

37 Gå tillbaka till din egen undervisningspraktik och fundera på dessa frågor utifrån någon/några av följande situationer: klassråd/elevråd (delaktighet i rollen som medborgare) mat, toaletter, gård mm (delaktighet i rollen som medborgare) samling/lektioner (delaktighet i rollen som medborgare och individuell delaktighet) relationer med kamrater och vuxna (social delaktighet) Använd Harts delaktighetsstege, Elvstrands delaktighetscirkel och den systemiska teorin.