Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Transkript

1 Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator: Birgitta Sandström med Annika Notér Hooshidar

2 Inledning I denna uppsats kommer jag ta upp min förståelse om pedagogik som vetenskaplig ämne och vad som definiera det. Vidare kommer jag gå in på en pedagogisk inriktning, Reggio Emilia pedagogik, dess uppkomst och centrala idéer. Detta kommer jag sedan att sätta i relation till dansundervisning, vad som kan genereras av Reggio Emilia pedagogiskt tänk på dansklass. Till sist kommer en avslutande kommentar till uppsatsen. Pedagogik som vetenskapligt ämne och dess definition Pedagogiken har ett flertal olika definitioner, som så många andra ämnen, och kan där med vara svår att förstå. Det blir heller inte lättare av att det finns en del ämnen som är nära besläktade med pedagogiken. (Nilsson. P, 2005). Många ämnen är sprungna ur varandra och kan ibland vara svåra att särskilja. Pedagogiken blev en egen disciplin som växt fram från psykologin men den kommer från början ur filosofin. Dess släktskap har dock med tiden distanseras. Förutom psykologin är även sociologin nära besläktad med pedagogiken. Här är distansen inte stor mellan de tre ämnena och de samverkar istället många gånger och präglar varandra i sin fortsatta framväxt. (Englund. T, 2004). Didaktiken är också ett exempel, men som har sitt ursprung från pedagogiken. Dessa två ämnen är mycket när besläktade och kan vara svåra att hålla isär speciellt i vardagligt tal där de två ämnena ofta flyter samman. Den föreställning många har, till viss del jag också måste nämnas, är att inom pedagogik studeras utlärningsteknik och dess verktyg. Något som mer hamnar under didaktik och metodik men till viss del går att återfinna i pedagogiken naturligtvis. Denna vardagssyn återspeglar inte ämnet som sin helhet utan det reduceras närmst till en färdighet eller talang som någon har mer eller mindre av eller är född med. Pedagogik handlar om en lär och förändringsprocess. En ständig påverkan på vår individ genom hela livet, en kunskapsprocess i olika sammanhang och som studeras ur olika aspekter. Denna ständiga påverkningsprocess är central inom pedagogiken och den studeras på olika nivåer så som att se till den enskilda individen, gruppen eller på organisations och samhällsnivå. (Nilsson, 2005) För att ett ämne ska kunna sägas vara ett vetenskapligt ämne ställs vissa krav. Det är inte bara definitionen av ett ämne som är viktigt. Ämnet i sig behöver har en grund att vila på, denna kan antigen vara vetenskaplig eller konstnärlig. Det ska finnas professorer inom ämnet och de ansvarar för utvecklingen tillsammans med en eller flera forskningsgrupper. Där med ska även en forskarutbildning finnas och lärosätet ska inneha examinationsrätt för doktorsexamen inom disciplinen. Ett annat krav som också är av yttersta vikt är den kritiska 2

3 granskningen av en disciplin som säkerhetsställer dess kvalitet. (Sandström. B, föreläsning september 2015). Från att den första professuren inrättades i Sverige 1910 så har många olika definitioner av pedagogik förekommit. De har vägt olika tungt beroende på tid men det har, och finns inte, endast en klar definition av ämnet. De definitioner vi finner idag kommer också säkerligen att ändras med tiden och med samhället då pedagogik och dess processer är under ständig utveckling och påverkan för vad samhället och dess kultur anser är av vikt och norm hos en individ samt dess relation till samhället. (Nilsson, 2005). Reggio Emilia en pedagogisk inriktning Denna pedagogiska inriktning har fått sitt namn efter staden Reggio Emilia i Italien och har arbetats fram av Loris Malaguzzi efter andra världskrigets slut, Kriget ändrade synen på lärandet, kunskap och uppfostran. (Dahlberg. G & Åsén. G, 2011, s ). Malaguzzi strävade efter att skapa en holistisk syn på skolan, pedagogiken och samhället i kontrast till den dualistiska som han ansåg rådde i skolan. Malaguzzi beskriver det som att skolan skiljde på kropp och huvud: att tänka utan kropp och att handla utan huvud. ( Dahlberg & Åsén, 2011, s239). Malaguzzi beskriver vidare hur han anser att barnet har hundra språk men att de under skolgången berövas nittionio. (Dahlberg & Åsén, 2011, s239) Reggio Emilia pedagogiken sätter därför barnet i fokus för att de ska få utveckla alla språken och inte formas efter ett och samma. Barnen ska få vara självständiga och personliga i sin skolgång och mångfald uppmuntras, alla förvärva kunskap på olika sätt. Den praktiska pedagogiken utgår från en viss kunskapssyn där kunskap ses som en aktiv handling och tidskrävande. Kunskap är därmed inte en färdig produkt man ges utan sker i under aktiv process. (Dahlberg & Åsén, 2011, s ). Bernt Gustavsson skriver om tre huvudformer av kunskap, episteme det teoretiska, techne det praktiska och fronesis klokhet. (Gustavsson. B, 2000) Inom Reggio Emilia pedagogiken läggs lika stor vikt på alla dessa kunskapsformer och att skapa en miljö och pedagogik som främja alla sinnen till upplevelse och fördjupad kunskap. Pedagogiken kretsar kring reflektion, dialog, lärande och delaktighet, allt där barnen är centrala och ska känna sig självständiga samt delaktiga i ett större sammanhang. Detta större sammanhang syftar inte bara till klassrummet, kamrater eller skolan utan även till samhället. Skolan ska ses som en del av samhället och som ett offentligt rum som Malaguzzi beskriver det. En väg till denna brygga mellan samhälle och skola är pedagogisk dokumentation. Där man genom ljud, bild, video och skrift dokumenterar den praktiska pedagogiken samt att detta material är offentligt. 3

4 Detta är också för att vidare utveckla pedagogiken då den ständigt behöver förändras i samspel med samhällets förändring. (Dahlberg & Åsén, 2011). Reggio Emilia i dansundervisning Att applicera Reggio Emilia pedagogik och dess tänk på dansundervisning skulle utan tvekan få en del konsekvenser. Jag talar då om dansundervisning i praktisk mening, det vill säga en dansklass t.ex. modernt eller balett. I dagens undervisning är det kunskapsformen techne, den praktiska kunskapen, som väger tyngst samt är mest central. Inte så konstigt kanske då kroppen är det verktyg man jobbar med. De andra kunskapsformerna är svåra att hitta i dansundervisning, speciellt episteme, den teoretiska kunskapen. I Reggio Emilia är alla kunskaps former lika viktiga och anses gynna varandra till en djupare förståelse. Man sätter individen och dess tankar och erfarenheter i fokus samt att det är viktigt att ha en samhällsrelation med undervisningen. Ett offentligt rum enligt Malaguzzi. (Dahlberg & Åsén, 2011). Att anamma dessa tre hållpunkter skulle kunna generera att mer litteratur, bild och video få utrymme på dansklass. Där man kan använda sig av dessa på olika sett som t.ex. läsa om olika kvaliteter i dans, olika positioner och utförande, att se videoklipp eller filma sig själv m.m. En samhällsrelation/ offentlighet och utgångs punkt hos individ kan betyda att olika samhällsfrågor och intressen få påverka undervisningen samt att man inbjuder samhället till betraktande och/ eller medverkan under klass på olika sätt. Allt detta för att vinna en djupare förståelse och kunskap i relation till det praktiska. Vidare kommer det praktiska arbetet att få mindre utrymme som en konsekvens vilket kan i sin tur generera att färre individer söker sig till dans, men det kan också bli att individer som tidigare inte haft en relation till dans känner en nyfikenhet. En konsekvens av att ta in denna pedagogik kommer bli att danspedagogerna få en annan roll. En roll som kan upplevas som mer passiv med mindre utrymme men behöver inte alls vara så. De få mer en handledande roll där de tillsammans med elev skapar kunskap snarare än att det besitter färdig kunskaps som ges som en produkt till en elev. Eleverna själva kommer också få en annan roll i relation till det traditionella. En roll där de få mer ansvar tillsammans med pedagogen. Avslutande kommentar Det är svårt att veta vad för slags konsekvenser Reggio Emilia pedagogik skulle få i dansundervisning men det vore väldigt intressant att studera vad det kan generera. Även vad andra pedagogiska inriktningar kan ge för konsekvenser i dansundervisning, den praktiska klassen, men även på olika dansrelaterade utbildningar. Det jag har tagit upp ovan är endast 4

5 exempel och det finns otaliga mer att gå på djupet med och studera ur olika aspekter och kontexter. Det jag upplever som en väldigt central punkt i alla pedagogik är synen på kunskap och hur den förvärvas. Denna syn kommer vara en utgångspunkt i ens pedagogiska arbete enlig mig. Det finns mycket för och nackdelar med varje pedagogiskt synsätt och jag tycker att det viktigaste är en relation med samhället, en dialog och öppenhet. Pedagogiken bör, enligt mig, förändras i samspel med samhället. 5

6 Referenser Nilsson, P. (2005) Vad är pedagogik? Några tankar om pedagogikämnet i ett jämförande perspektiv. Umeå universitetet, Pedagogiska institutionen Englund, T. (2004) Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Örebro universitet, Pedagogiska institutionen Dahlberg, G & Åsén, G. (2011) Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. Forsell, A (Red.) Boken om Pedagogerna (s ) Graphycems, Spanien: Liber. Gustavsson. B (2000) Kunskapsfilosofi Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 6