Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :03 1

2 Nyckeltalsanalys Nyckeltalsanalys I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Mål/förbättringsåtgärder Barns inflytande 2015 Miljön i förskolan ses som den tredje pedagogen. Beslutade insatser Lärmiljöerna i förskolan är tillgängliga för alla barn i förskolan, så att barnen själva kan välja material, aktivitet etc. Demokratiska arbetsformer används, t.ex. barnråd, så att även små barn får delta i formella inflytandeformer. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta Dokumentera miljön Kompetensutveckling kring pedagogisk dokumentation Börja förändring i små steg, allt utifrån förståelse och ekonomiska förutsättningar Prioritera inköp vid ev. överskott i budget. Målkriterier Miljön förändras kontinuerligt och anpassas utifrån barns intressen och behov. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :03 2

3 1. Nulägesanalys Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen hämtar sitt underlag från förskolechefernas kvalitetsrapporter, resultat från föräldraenkät och klassens kvalitetsrapport, utvecklingsdialoger samt samtal i olika forum med förskolecheferna. I förskolechefernas kvalitetsrapporter anges att arbetet med barns inflytande är väl förankrat och genomförs på ett bra sätt i förskolorna. Pedagogerna är lyhörda och intresserade av barns tankar och åsikter och låter det påverka den dagliga verksamheten. Innehållet utgår i hög utsträckning från barnens intressen och behov och påverkar även hur miljöerna förändras och utformas. Barn är delaktiga i beslut och får påverka sin situation genom att personal är lyhörd och tillåter barnen att vara med och påverka som ett naturligt inslag i verksamheten. Enligt förskolecheferna finns en ökad pedagogisk medvetenhet om att förskolans miljöer liksom verksamhetens innehåll ska utgå från barnens intressen och behov. Att vara lyhörd inför barns tankar och ställningstaganden beskrivs av flera förskolor som ett medvetet förhållningssätt. Miljöerna förändras utifrån barns önskningar och behov och barngrupperna delas i mindre grupper för att bättre kunna möta varje barn. Därmed ges även större förutsättningar att välja aktivitet och kompisar att vara med. Lokaler utformas, material presenteras och nya möbler köps in som ger barn möjlighet att klara och kunna självständigt. Överlag beskrivs arbetssätt som i högre utsträckning utgår från barnens behov och en professionalitet som pedagog att anpassa verksamheten till barnens behov, önskemål och förutsättningar. Under året har förskolans ledningsgrupp identifierat sju pedagogiska grundvärderingar, där Barnperspektiv har bedömts ha stor betydelse för förskolans förmåga att utgå från barns intressen, behov och förutsättningar. För att kunna inta ett barnperspektiv är en viktig förutsättning att inhämta barns perspektiv. Därför är det något överraskande att inte Klassens kvalitetsrapport som metod nämns i förskolechefernas kvalitetsrapporter. Bilden av att Klassens kvalitetsrapport fortsätter att ifrågasättas framkommer även i utvecklingsdialoger. Kritik som framkommer är bl.a. att barnen är för små för att kunna svara på frågorna, det är för många frågor, barnen förstår inte begreppen i frågornas formulering samt att det är för tidskrävande att genomföra. Att ge barn rätt att uttala sig i frågor som de är berörda av ingår i barns rätt enligt Barnkonventionen. Metoden Klassens kvalitetsrapport är avsedd att vara ett viktigt och relevant redskap för att inhämta barns perspektiv på dagarna i sin förskola, så att pedagogerna i ännu högre utsträckning kan inta ett barnperspektiv vid planering och utformning av verksamheten. Det borde därför ses som ett viktigt arbetssätt för all personal i förskolan. Sett till resultatet av Klassens kvalitetsrapport och föräldraenkäten visas höga värden för frågor som avser barns inflytande. Ett observandum är dock att barns svar på frågan om de får vara med och bestämma ger ett lägre svar än övriga, även om det är ett högt värde i sig. Svaret indikerar att det är viktigt att ge barn insikt i betydelsen i begreppet "bestämma" och att de görs medvetna om i vilka sammanhang de faktiskt är med och bestämmer. Med hänvisning till ovanstående bedöms att målsättningen från föregående år har bidragit till en ökad medvetenhet om miljöns betydelse för att barn själva ska kunna välja, påverka och ta ansvar. Det är dock en process som behöver följas över en längre tid och som hela tiden utvecklas. Det är positivt att arbetet har startat och att den pedagogiska diskussionen fortsätter. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper Det är tydligt att barns inflytande och delaktighet är ett viktigt perspektiv i förskolornas arbete. I förskolechefernas rapporter framgår att förutsättningar för förskolornas arbete med att låta barn få inflytande skiljer sig mellan olika enheter. Medan några anger att det beror på barnens ålder, mognad eller språklig bakgrund, eftersom barnen inte den språkliga förmågan att uttrycka sin önskemål, att den kan vara svårt att få förståelse för begrepp som handlar om inflytande, så finns det förskoleenheter som inte alls uttrycker dessa utmaningar. Tvärtom beskriver de arbetssätt som ger alla barn förutsättningar till inflytande och delaktighet, oavsett ålder, mognad eller språklig bakgrund. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Måluppfyllelsen i relation till de nationella målen i läroplanen bedöms vara god. Det finns en hög medvetenhet om vikten av barns inflytande och delaktighet som kommer till uttryck både i formella och informella sammanhang. Förskolecheferna identifierar att det finns grupper av barn som har svårt att komma till tals och göra sin röst hörd. Här finns ett utvecklingsområde att förskolan försäkrar sig om allas barns möjligheter att vara med och påverka och vara delaktiga, oavsett bakgrund och förutsättningar. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :03 3

4 2. Orsaksanalys Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett positivt vis? Pedagoger som är lyhörda och intresserade av barns behov och åsikter har stor betydelse för att barn ges inflytande och påverkansmöjligheter i förskolan. Det är ett förhållningssätt som genomsyrar arbetet och som bildar en gemensam norm för bemötande av barns tankar och intressen. Att ställa frågor och lyssna, att försöka förstå barns logik, att följa barns tankemönster bildar ett sätt att tänka kring barn och barns lärande. Denna kunskapssyn att lärande sker genom att frågor ställs, möjligheter undersöks och prövas, är det sätt att se på kunskap som förskolans läroplan bygger på. Det är grunden för motivation och lust till fortsatt lärande. På det viset är barns inflytande och barns lärande nära sammankopplat. I detta sätt att förhålla sig till barn och barns tankar ingår även att ta barn på allvar och visa respekt för deras åsikter och viljor. Då ges de tilltro till sin egen förmåga, att deras röst är värd att lyssnas på, men även att de måste ta hänsyn till andras åsikter och viljor. Förskolecheferna beskriver att förutsättningar för dessa förhållningssätt ges när barngrupperna delas i mindre grupper, när pedagoger har getts möjlighet att tillsammans diskutera och reflektera kring ämnet och när det finns ett tillåtande klimat och en flexibilitet. Kompetensutveckling i Pedagogisk dokumentation anges ha haft en stor betydelse inom utvecklingen av området. Tillsammans med pedagogiska grundvärderingar inom målområdet förstärks vikten av att barns inflytande är ett givet förhållningssätt. Dessa processer, tillsammans med förskolans funktionsprogram, har bidragit till att förskolornas miljöer i hög utsträckning har reviderats och förändrats. Tillsammans med övriga pågående aktiviteteter och förskolechefernas aktiva diskussioner har fler och fler förskolor anammat lärmiljöernas betydelse för "det kompetenta barnet" som kan och klarar själv om det ges rätt förutsättningar. Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett negativt vis? Att pedagoger i arbetslagen känner varandra, har diskuterat igenom hur de tänker förutsätter kontinuitet i bemanningen. När det nu har varit svårt att ersätta vakanser och även behovet av korttidsvikarier har varit stort, har det inverkat negativt på att få till ett gemensamt förhållningssätt. Även barngruppernas storlek inverkar negativt på resultatet. I kombination med ökad personalrörlighet och större barngrupper är det svårare att tillgodose barns inflytande och delaktighet. Det finns skäl att anta att personals arbets- och förhållningssätt, kompetens och/eller kunskaper kring hur alla barn, oavsett ålder, mognad eller bakgrund, påverkar förskolans arbete med att eftersträva alla barns förmåga att vara delaktiga, uttrycka sig och ta ansvar. Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste styrkor? Medvetna, nyfikna, intresserade och professionella pedagoger som har förmåga och mod att låta barns åsikter påverka verksamhetens innehåll, utformning och genomförande. I detta ingår att arbeta med olika grupperingar utifrån barns behov, att kunna kasta om en planering som helt plötsligt vänder till något annat, Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter? Verktyget Pedagogisk dokumentation utvecklas och förankras ytterligare, så att pedagogernas förmåga till att kritiskt granska sitt arbete bidrar till en ökad medvetenhet och därmed större möjligheter för barn att vara med och påverka. Pedagoger behöver tillsammans med reflektera över hur barn ges inflytande och tillåts ta ett eget ansvar utifrån ålder och mognad. Det är angeläget att förbättra arbetet så att alla barn ges möjlighet till aktivt inflytande och delaktighet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :03 4

5 3. Insatser och åtgärder för utveckling Vilka insatser och förändringar kan vi själva genomföra? Klassens kvalitetsrapport som metod, inte endast enkätundersökningen, borde spela en större roll i arbetet med att lyssna in och beakta barns önskemål och behov än vad föreliggande kvalitetsrapport anger. Det är ett viktigt underlag inför bedömningen av graden av måluppfyllelse inom området Barns inflytande och förskolans strävan att varje barn får utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Genom processen kring Klassens kvalitetsrapport ges barnen möjligheter att påverka sin situation samt att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Processen att förankra och tillämpa de pedagogiska grundvärderingarna ska fortsätta och genomföras på ett planerat och hållbart vis. Det är angeläget att arbetslagen i förskolorna reflekterar över begreppen inflytande, delaktighet och demokratiska arbetsformer. Vad innebär det för oss och hur kommer det till uttryck? Arbetet med att pedagogisk dokumentation bidrar till ökad insikt och därmed verksamhetsutveckling är också angeläget. Det är ett verktyg för att få syn på hur arbetssätt, miljö, förhållningssätt i förskolan stödjer barns utveckling mot målet. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Barngruppernas storlek och täthet påverkar möjligheterna till en god kvalitet när det gäller barns inflytande och delaktighet. Förskolan i Vetlanda har svårt att fullgöra uppdraget när det är många barn i barngrupperna. En särskild utmaning innebär svårigheter att rekrytera behörig personal. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :03 5

6 4. Planering av införande Mål/förbättringsåtgärder Personalen är lyhörd och intresserad av alla barns tankar och åsikter och låter det påverka den vardagliga verksamheten. Klassens kvalitetsrapport är ett viktigt redskap för att fånga in barnens perspektiv. Barnen får ta ansvar utifrån sin förmåga. Förskolans miljö och lekmaterial anpassas till barnens intressen, har en god ordning och används på ett ansvarsfullt sätt. Barn får, i demokratiska arbetsformer, delta i beslut och ställningstaganden kring frågor som de är berörda av och kan delta i. Barnen utvecklar förståelse för att "vara med och bestämma" inte alltid innebär att man får som man vill. Beslutade insatser Verktyget och förhållningssättet som pedagogisk dokumentation utgör ska hållas fast vid, fortsätta att utvecklas och förfinas. Fortsatt fokus på att förankra metoden Klassens kvalitetsrapport, så att processen bidrar till att personal ges inblick i barns perspektiv, tänkande och åsikter för att sedan låta det påverka verksamhetens innehåll och utformning. Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta Det är viktigt att ett stort utvecklingsområde ges tid och utrymma till att riktigt befästas. Genom träning och övning, kritisk granskning, stöd från kompetensutveckling och återkoppling från andra utvecklas förståelse och kunskap. Målkriterier Den pedagogiska grundvärderingen "Barnperspektiv" föregås av insatser och arbetssätt där barnens perspektiv inhämtas. Det innebär lyhördhet, intresse, nyfikenhet och förmåga att fråga, vänta in, observera för att sedan låta det påverka verksamheten. Uppföljning Resultatet följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :03 6