Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension
|
|
- Ingemar Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog
2 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala I den nya ekonomiska geografin och dess globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse städer allt viktigare Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Fördubbling globala arbetsmarknaden Digitalisering och robotisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Demokratins uppgift Intresse- och värdegrundskonflikter Att hitta verktyg för att kunna leva tillsammans, att lära sig dialogens konst från multikulturell samexistens till interkulturell samverkan Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Samhället glider isär och tappar sin förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Att förbättra livschanser och möjligheten att tillfredsställa grundläggande behov
3 Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner
4 Samhällsutvecklingens värdegrunder i ett idé historiskt perspektiv Tre flytande signifikanter Förhandling Samhällets Resursstarka delar Parlamentarism Repr.demokrati Politiska partier Civilsamhället Föreningsliv Utveckling Human Development Inkluderande Delaktighet Självförverkligande Säkerhet Human Security Trygghet Förutseende svag stark målkonflikter Hur självskattar människor sin hälsa och sitt välmående? Hur upplever människor sin egen och sin familjs trygghet? En socialt hållbar utveckling handlar om ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem att stärka social sammanhållning och samhällelig motståndskraft (resiliens) På individnivå handlar det om välbefinnande Rättvisa Human Rights Jämlikhet Erkännande Samhörighet Social Hållbarhet Det handlar om folkhälsa och om våra barns livskvalitet Hur tänker människor kring sin möjligheter till politiskt inflytande
5 Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner
6 Medskapande Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Vår tids komplexa samhällsfrågor, som är kontextberoende och dessutom i ständig förändring, kan bara formuleras och åtgärdas tillsammans med dem som berörs. Formulering av problemet Identifiering av åtgärder Utformande av handlingsplan Implementering av beslut Varför Vad Hur Vem Uppföljning utvärdering Resultat Teorifel Programfel
7 Kunskapssyn Aristoteles tre kunskapsformer Episteme, Techne och Fronesis! Fronesis står för den praktiska klokheten (wisdom). Den består i förmågan att möta konkreta situationer med lyhördhet, förnuft och etisk reflektion. Techne står för den praktiska kunskapen, ekonomi, teknik, hantverk! Episteme står för den vetenskapliga kunskapen, med sina krav på generaliserbarhet och mätbarhet!
8 Samhällsvetenskapens grundpelare och faran för Metodologisk Nationalism Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Nationalekonomi Adam Smith Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Transdisciplinär kunskapsproduktion Att kombinera teoretiskt förankrad kunskap Regioner EU - Eurocities med erfarenhetsbaserad Nationalstater (tyst) förtrogenhets - SKL kunskap (tacit knowledge) God teori och relevanta begrepp för att förstå hur strukturer skapas och hur de kan förändras Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner
9 Medskapandets hinder Medskapandets strukturella och procedurella hinder Mentala strukturer - människosyn Tidsfaktorn Demokrati det långsamma samtalet Makt synen på sitt politiska mandat Rädsla - maktlöshet Representativitet gräddfil för resursstarka Exkluderingens identitet CSO - Platta organisationer rörligt engagemang försvårar förtroendeskapande och tillitsbyggande Samtalsledarens legitimitet och lyhördhet
Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg. Hans Abrahamsson
Sverige i en värld i förändring Former för medborgardialog i en ny värld Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg https://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser
Läs merVår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse
250 möjligheter Att möta det urbaniserade Sverige Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse Inspel vid Jönköping International Business School Jönköping den 1.9.2015 Hans Abrahamsson
Läs merHans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Vår tids stora samhällsomdaning Städer som motor för hållbar utveckling eller slagfält
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid Nätverkens 11e Nationella konferens Hälsa ett gemensamt ansvar Södra
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid Förebygg.nu 2013 Göteborg den 14.11. 2013
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid VGR inspirationskonferens Samling för Social Hållbarhet, med fokus
Läs merHans Abrahamsson. Anförande vid Länsstyrelsens workshop kring Sociala risker och social oro Uppsala län den 12 mars, 2013
Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens förutsättningar
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid Revästs seminarium Europa 22 Smart och hållbar tillväxt för alla Göteborg
Läs merTillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?
KAIROS Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer www.mistraurbanfutures.org Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl? Den stora samhällsomdaningen i vår
Läs merVår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog
Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:
Läs merSYDNÄRKE. i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar
SYDNÄRKE i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Inspel vid Folkhälsokonferens Sydnärke
Läs merVår tids samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Vår tids samhällsomdaning Svensk välfärd i en värld i förändring Ett samtal om komplexa samhällsproblem
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter
Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på folkbildningens roll och den sociala
Läs merBlekinge län i en värld i förändring
Blekinge län i en värld i förändring Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Vår tids samhällsomdaning Folkhälsa och den
Läs merHans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se
Social hållbarhet kräver jämlik hälsa Den ojämlika folkhälsan ur ett freds- och utvecklingsperspektiv Anförande vid den Västsvenska Arenan Almedalen den 3.7.2012 Brundtland (1987): Our Common Future WHO
Läs merI. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU
I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU Sverige i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning om komplexa
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid Folkhälsoteamets inspirationsdag i norra
Läs merVår tids samhällsomdaning i en värld i förändring
Kalmar län Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Ett samtal om en socialt
Läs merVår tids samhällsomdaning
Vår tids samhällsomdaning Sverige i en värld i förändring Ett samtal om komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och om att värna välfärden och den sociala hållbarheten https://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser
Läs merDags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse
Dags av runda av Samtalet om makt, mening, motstånd och mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet och om folkbildningens roll för att släcka mörkret Folkbildarforum, Linköping 28.11. 29.11.
Läs merVår tids samhällsomdaning
Borås i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - konsten att värda demokratin och den sociala hållbarheten Inspel på Borås Stads välfärdsdag om villkoren
Läs merVår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid Skaraborgs seminarium om hållbar samhällsutveckling Målet är tillväxt för hela Skaraborg
Läs merAgenda 2030 i vår tids samhällsomdaning
Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsteoretiskt perspektiv på folkhälsans
Läs merVår tids samhällsomdaning
Vår tids samhällsomdaning Integration, segregation och Social hållbarhet i en värld i förändring En konferens i tiden Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Ett freds- och utvecklingsperspektiv
Läs merIntroduk)on )ll dialog. 14 april 2015 Angered
Introduk)on )ll dialog 14 april 2015 Angered Vilka vi är Anna Tiger (S2020) Bernard le Roux (S2020) Maria Lundgren Dellgran (Ung & Trygg) Adam Nilsson (S2020) Emilie Widarsson (Preera) SyTen med dagens
Läs merVår tids samhällsomdaning
Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsfrågor och om konsten att värna demokratin och den sociala hållbarheten Hans Abrahamsson School
Läs merVägar till ett motståndskraftigt samhälle
Vägar till ett motståndskraftigt samhälle Om konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten Kan AGENDA 2030 användas som ett transformativt verktyg Samtal om makt, mening, motstånd och mod
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merAgenda 2030 i vår tids samhällsomdaning
Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsteoretiskt perspektiv på folkhälsans
Läs merVår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på delak&ghetens betydelse för folkhälsa och social hållbarhet Anförande vid Nordisk Vänortskonferen kring Folkhälsa, Uddevalla den 15
Läs merProgram för social hållbarhet
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt
Läs merVår tids stora samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på den sociala
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merKAIROS. Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap. 130507 Delprojekt I PROBLEMET
130507 Delprojekt I KAIROS Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap PROBLEMET De allra flesta städer och kommuner lägger stor vikt vid att uppnå hållbarhetens tre olika dimensioner, den ekologiska,
Läs merDemokratiutveckling och medborgardialog
Demokratiutveckling och medborgardialog Något om varför Valdeltagande 1994-2014 88 86 84 82 80 78 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Riksdag Landsting Kommun Differens valdeltagande 2014 Kommun Högst
Läs merAllmännyttan i en värld i förändring. Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg?
Allmännyttan i en värld i förändring Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg? Ett freds- och utvecklingsperspektiv på på bostadsförsörjningens betydelse för det gemensamma samhällsbygget
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merVår tids samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merMedskapande för att möta komplexa samhällsutmaningar
Medskapande för att möta komplexa samhällsutmaningar Shutterstock Mikael Cullberg, Director Gothenburg Platform Mistra Urban Futures Plattformar: Göteborg, Kisumu, Kapstaden, Manchester Planer: Malmö/Skåne,
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merHUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON
HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON HÅLLBARHET DE TRE DIMENSIONERNA Social hållbarhet är målet för samhället, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merKunskap som praktisk klokhet - fronesis
Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merVår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid årets Samordningsförbundsdag Mänskliga Rättigheter Göteborg den 3.10.2014 Institutionen
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merAgenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---
Agenda 2016-2018 för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Ett tryggt och engagerande lokalsamhälle behövs mer än någonsin! för idéer innovationer kultur egenorganisering.
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merAlbins folkhögskola,
Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merMänniskan i staden - hur fungerar vi?
Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs meri samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Omvärldskunskap, samhällsförändring, medborgardialog Del I En forskningsstudie av Hans Abrahamsson
i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Omvärldskunskap, samhällsförändring, medborgardialog Del I En forskningsstudie av Hans Abrahamsson En forskningsstudie av Hans Abrahamsson Omvärldskunskap,
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merFolkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Läs merRädda Barnens yttrande över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle
2016-07-12 Ku2016/00504/D SOU 2016:13 Rädda Barnens yttrande över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle Rädda Barnen välkomnar slutbetänkandet av utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle.
Läs merCivila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen
Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och
Läs merVår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG
Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merSamverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring
Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga
Läs merJämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar
Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i
Läs merSGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå
Läs merKennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merSocial hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska
Läs merEvidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete
Evidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete Forskningsfrukost FoU Helsingborg Harald Gegner 9 februari 2018 Mindpark Helsingborg - Diskussionen om vilken kunskap som ska ligga till grund
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merGUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING
GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL Så skapar vi hållbar konsumtion och produktion LÄRARHANDLEDNING Hej Lärare! Detta är ett utbildningsmaterial som syftar till att förklara hur man på olika nivåer jobbar för att
Läs mertill sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI
till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs mer