Vår tids samhällsomdaning

Transkript

1 Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsfrågor och om konsten att värna demokratin och den sociala hållbarheten Hans Abrahamsson School of Global Studies Socialt hållbarhetsprogram För Gävle kommunkoncern, Civilsamhället och invånarna Institutionen för Globala Politiska Studier När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Strukturellt våld

2 Dagordning Vår tids stora samhällsomdaning Globala, nationella och lokala utmaningar om vikten av att göra synvändor Fokus på de fyra målområden för Gävle kommuns sociala hållbarhetsprogram Gruppdiskussion Känner ni igen er? Uppsummering - Kollektiv reflektion

3 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Digitalisering arbetsmarknadens förändring Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS/SCO-Sidenvägen Fri tillgång till information - egenmakt Klimatförändringar 150 miljoner klimatflyktingar? Produktionssystemens utveckling Globala förädlingskedjor Platsens ökande betydelse Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Sambanden mellan stad och land Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt naturligt flöde i en globaliserad och alltmer nomadiserad tillvaro Att förbättra livschanser och möjligheten att tillfredsställa grundläggande behov medför utmaningar för en hållbar samhällsutveckling, globalt, nationellt och lokalt såväl ekonomiskt, ekologiskt, socialt som kulturellt Frågan om trygghet och tillit

4 Samhällsomdaningens globala utmaningar Globalisering Ojämn utveckling Nya konfliktmönster Minskade klyftor Urbanisering Segregation Social polarisering Inkluderande utveckling Transnationell migration Främlingsfientlighet Nationell populism Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa

5 Samhällsomdaningens nationella utmaningar Globalisering, det politiska rummet Välfärdens och och nationalstatens förändrade roll det sociala kontraktets betydelse för Den fred- stora och omdaningen utveckling i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Påve Kyrka Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Kung Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Städer Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Nya konfliktlinjer Socioekonomisk ojämlikhet växande klyftor Sociokulturell ojämlikhet - politisk representation Interregnum det gamla håller på att dö och det nya tillåtes ännu inte att födas Brist på gemensam framtidsvision och tro på kollektiv förmåga RETROTOPIA (Zygmunt Bauman) Bristen på visioner och politiskt ledarskap skapar en Organisk kris

6 Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural Urban Nexus Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016

7 Vår tids lokala samhällsutmaningar handlar om Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap som påverkar det sociala kontraktet och den sociala tilliten Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd Skatteutjämning icke lagstadgade kommunala åtagande i riskzonen kultur och fritid föreningsbidrag, fältassistenter, fritidsgårdar!! Självfinansieringsgrad Skattebas Demografisk respektive Ekonomisk Försörjningskvot

8 Samhällsomdaningens lokala utmaningar Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets tudelning Ökad tillitsstyrning kräver också samverkan med medborgarna i egenskap av medborgare och inte enbart som kunder!! Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär-/gemenskapsgrupper) Världsordning Nationalstat Från intern till extern legitimitet Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle - Etablerat föreningsliv - Sociala rörelser Horisontell tillit Putnam Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Vertikal tillit Rothstein Identitet och lojalitet bristande samverkan mellan och inom, välfärdens olika organisationer Informella trygghets-, försörjnings- och rättssystem risken för dolda maktordningar De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt

9 Sociala klyftor

10 Det politiska landskapets nya konfliktlinjer Nationell populism Ojämn utveckling Brist på politisk representation

11 Utestängningens lokala frustrationsgap Vem vill leva och dö som ett problem, Som ett oönskat liv JAG VILL VARA MED OCH GÖRA SKILLNAD Levnadsvillkor Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada IS, Nordiska Motståndsrörelsen Förmåga/möjlighet Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Tid På 30 år Vrede / våld Inte bara unga män i resursvaga områden, alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel, och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Utifrån: Gurr, 1970, Nilsson, 1999, Gilligan, 2001, Fanon, 2016

12 Strukturell diskriminering En ojämlik fördelning av makt, inflytande och materiella resurser utifrån vem man upplevs vara Rasifiering Mentala strukturer finns kvar och förskjuter normaliteten Det är som det är för att dom just är dom Det är som det är för att vi är vi Först tror dom att man är dum i huvudet, en tror man själv att man är dum i huvudet, sen blir man dum i huvudet. Etnisk diskriminering Formellt korrekt bemötande versus empatiskt och respektfullt Det koloniala arvet och rasismen Sveriges koloniala arv Saint-Barthélemy Att flytta fokus från den diskriminerad till den diskriminerande Undermedvetna fördomar Kontakthypotesen mötet - görandet - medskapande Att vara utestängd i sökandet av en ny identitet ökar kränkbarheten Exkluderingens identitet Hederns (integritetens okränkbarhetens) betydelse

13 Våldsbejakande extremism - Radikalisering Hannah Arendt Våld är ett uttryck för maktlöshet Fanonskt våld maktlöshet Vit-makt Autonoma Jihadism Extremism och terrorism uppstår inte heller i ett vakuum. Sociala och politiska förhållanden kan skapa ett missnöje som kan utgöra en grogrund för våldsbejakande ideologier och extremistiska grupper. Regeringens skrivelse 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Clausewitz Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Att bryta med exkluderingens identitet (rekryteringsbas) En handlingsplan mot våldsbejakande extremism handlar om förebyggande åtgärder åtgärder för att stärka social hållbarhet, dvs. om att identifiera och sluta frustrationsgap

14 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Det handlar om samverkan för att hantera komplexa samhällsfrågor och värna den sociala hållbarheten

15 Komma i RETORISK form! Globala regelverk AGENDA 2030 Transformativt verktyg för en hållbar utveckling? Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt Brundtland (1987): Our Common Future FN (1992): RIO Summit Environment & Development WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation Lokalt samhällsengagemang United Nations Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable För ett jämlikt Trollhättan Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Nycklar att vrida med Social hållbarhet i svensk lagstiftning: Regeringsformen Portalparagrafer: Socialtjänstlagen 2001 kap1, Plan- & Bygglagen 2010 kap 1, Miljöbalken 1998:808, Hälso- och sjukvård 1982:763, Skollagen 2010:800, Socialförsäkringsbalken 2010:110, Diskrimineringslagen 2008:567 Regeringsförklaringen 2015 Källa: Göteborgs Stad Jämlikhetsrapporten 2017 s 235

16 Socialt hållbar utveckling En balans mellan Samhällsutvecklingens värdegrunder Definieras genom Förhandling Samhällets Resursstarka delar Parlamentarism Repr.demokrati Politiska partier Civilsamhället Föreningsliv Säkerhet Human Security Trygghet Förutseende svag Hur upplever människor sin egen och sin familjs trygghet? Sysselsättning Företagsklimat Civilsamhälle/Föreningsliv Social Hållbarhet En socialt hållbar utveckling handlar om jämlikhet och social sammanhållning På individnivå handlar det om välbefinnande Utveckling Human Development Inkluderande Självförverkligande stark målkonflikter Hur självskattar människor sin hälsa och sitt välmående? Bostadsstandard Skolresultat? Rättvisa Human Rights Jämlikhet Erkännande Samhörighet Delaktighet Det handlar om folkhälsa och om våra barns livskvalitet Integration/Segregation Inkomsthälsoklyftor Hur tänker människor kring sin möjligheter till politiskt inflytande

17 Komplexa samhällsfrågor Politikens och förvaltningars behov av att förenkla, förtränga eller utestänga Att göra som alltid, bara mer och bättre Komplicerade problem kan hanteras genom god ingenjörskonst och med hjälp av beprövade erfarenheter Known Knowns, known unknowns Synliga och mätbara - oföränderliga (Prokrastinering) Makt, mod och insikt för att göra annorlunda Vår tids Komplexa samhällsfrågor Unknown unknowns, unknown knowns * Kan inte förutses, föreställas inga beprövade erfarenheter * Många inblandade - ojämlika maktförhållanden medför olika perspektiv på problemets orsak och lösning * Låg generaliserbarhet, varje situation är unik, i konstant förändring. Sättet på vilket den kan hanteras är ej manualiserbar. Innovativ och fantasifull samverkan Komplexa orsaker till olika former av utsatthet ökar risken för att hamna mellan stolarna och bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter New Public Management Viktigare att göra saker och ting på rätt än att göra rätt saker

18 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Produktionsnätverkens fyra mantra i sin strävan efter global konkurrenskraft kreativitet innovation attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Tillväxtens tredubbla uppdrag Smart, hållbar, inkluderande Det post-politiska tillståndet Tillväxt, Det duger inte!! Dags att stanna upp, tänka till och göra annorlunda Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Ekonomisk tillväxt trickle down Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda En socialt hållbar politik i vår tid kräver synvändor!!

19 Samhällen bör skifta fokus i bedömning av utveckling från ekonomisk produktion till människors välbefinnande Stiglitz-kommissionen 2008 Välfärd Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Social hållbarhet är målet ekonomin medlet och ekologin sätter ramarna Stockholmskommissionen 2015 Offentlig upphandling 626 mrd SEK 50% av exportvärdet Incitament till lokal resursmobilisering Offentlig sektor gemensam sektor Work / labour oavlönat arbete medborgarlön Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity En regional utveckling för alla Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Förstärk sambanden mellan stad och land

20 Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande EU-migranter i Hamburg Dialog med graffitimålare Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Social Tillit är det skyddsvärda Sociala och polisiära insatser Community policing relationship policing Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda resurs och inte offer Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Aktivt medborgarskap dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt

21 Exkluderingens identitet Skrämsel- (tystnads)kultur Bestraffning Separatism Våldsbejakande extremism Medskapande Samhällsbygge med människor och inte för människor Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Komplexa samhällsfrågor ökar vikten av att berörda parter är delaktiga vid problemformulering, identifiering av åtgärdsprogram, upprättande av handlingsprogram, genomförande och uppföljning. Policing by consent Fasteorin - synas - samverka - samtala Group Violence Intervention Formulering av problemet Varför Identifiering av åtgärder Vad Utformande av handlingsplan Hur Implementering av beslut Vem Uppföljning utvärdering När Delaktighet och inflytande Medskapandets strukturella och procedurella hinder Tidsfaktorn Demokrati det långsamma samtalet Representativitet Exkluderingens identitet

22 Gruppdiskussioner Känner ni igen er? uppsummering kollektiv reflektion