Blekinge län i en värld i förändring

Transkript

1 Blekinge län i en värld i förändring Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Vår tids samhällsomdaning Folkhälsa och den sociala hållbarhetens förutsättningar Ett samtal om komplexa samhällsproblem, medskapande och medborgardialog, Ronneby Brunn Hans Abrahamsson När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet

2 Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft

3 Samhällsutvecklingens värdegrunder iett idé historiskt perspektiv Tre flytande signifikanter Förhandling Samhällets Resursstarka delar Parlamentarism Repr.demokrati Politiska partier Civilsamhället Föreningsliv Utveckling Human Development Inkluderande Delaktighet Självförverkligande Säkerhet Human Security Trygghet Förutseende svag stark målkonflikter En socialt hållbar utveckling handlar om ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem att stärka social sammanhållning och samhällelig motståndskraft (resiliens) På individnivå handlar det om välbefinnande Rättvisa Human Rights Jämlikhet Erkännande Samhörighet Social Hållbarhet Det handlar om folkhälsa och om våra barns livskvalitet

4 Hälsans bestämningsfaktorer Ju högre upp i den sociala rangordningen man befinner sig, desto friskare är man. Hälsan följer alltså en social gradient. De fattiga och de rika befinner sig i vardera ändan av ett spektrum och ju lägre social position man har, desto sämre är ens hälsa. Sir Michael Marmot Uppmaningarnas Folkhälsa handlar inte bara om folkhälsopolitik. Folkhälsa är någonting mer än summan av individers hälsa och dess fördelning. Folkhälsa handlar om politik om strukturer och regelverk som skapar kollektiv tillit och social sammanhållning som ger möjlighet att bättre tillvarata livschanser och växa som samhällsmedborgare.

5 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala och påverkar villkoren för de elva folkhälsomålen Globalisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Ekonomi öster/söderut/brics Nya konfliktmönster Ställer krav på demokratins demokratisering Urbanisering Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin och dess förädlingskedjor Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio ekonomiska förutsättningar medför utmaningar för den sociala tilliten, folkhälsan och den sociala hållbarheten på lokal nivå Delaktighet och inflytande Transnationell migration Människor i transit med sina vardagsliv på flera håll samtidigt

6 Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Fram t.o.m trettioåriga kriget pre Westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik Post Westfalisk ordning Governance Flernivå partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU Eurocities Nationalstater SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Den nya ekonomiska geografin Förädlingskedjor ökar platsens betydelse ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar

7 Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Städerna växer! men det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Förslag till en ny regionindelning

8 Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap som påverkar det sociala kontraktet och den sociala tilliten Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Skatteutjämning Självfinansieringsgrad Försörjningskvot Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

9 Statens förändrade roll från filter till kraftöverföringsband utmanar Stadens sociala sammanhållning Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Staten för liten Staten för stor Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet Leg. Inst. Civilsamhälle Krav på makroekonomisk balans budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Identitetsformation och lojalitet Vertikal tillit Vi grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär / gemenskapsgrupper) Horisontell tillit Informella trygghets och försörjningssystem Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS %

10 Levnadsvillkor Utestängningens lokala frustrationsgap Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt Förmåga/möjlighet Vem vill leva och dö som ett problem, som ett oönskat liv Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd Behovet av att bli någon Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada IS, Svenskarnas Parti Brinnande bilar på beställning Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet På 30 Individuell skuldbeläggning oartikulerad skam år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Tid Vrede / våld

11 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst hälsoklyftor, Globala Nord/Syd SPÄNNINGSFÄLT När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Varför blir det som det blir när vi vill så väl? Vad krävs för förbättrad folkhälsa och en rättvis och socialt hållbar utveckling?

12 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Den post politiska staden Produktionsnätverkens fyra mantra för global konkurrenskraft TILLVÄXT, KREATIVITET Dags att stanna upp och tänka till INNOVATION ATTRAKTIVITET formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Attraktiva Blekinge Blekingestrategin Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Ekonomisk tillväxt trickle down En urban regional politik i vår tid kräver synvändor!! Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda

13 vi måste ändra världsbild för att rädda världen, eftersom den bild vi gör oss av världen påverkar världens förutsättningar Elisabeth Hermodsson 1975

14 Säkerhet Från negativ till positiv säkerhet Om behovet av en inkluderande och medskapande stadspolitik Politik handlar inte bara om Vad som skall göras, Inte heller bara om Hur det skall göras Framför allt handlar politik om Varför något skall göras Utveckling Från ett renodlat marknadsorienterat tillväxttänkande till en mer hälsosam samhällsutveckling Rättvisa Från inbjuden dialog till medskapande demokrati Om vägar till ett aktivt medskapande på lokal nivå

15 Att bryta med det post-politiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Den enda vägens politik! Politiken drar sig in mot mitten och skapar ett postpolitiskt tillstånd Det politiska la Politique Varför Mål och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Policybildning Policy le Police Vad Verkstad att göra något Den enda vägens politik Opartiskhet Konsensus Hög Abstraktionsnivå Retoriskt gap särkoppling Politiken le Politique Hur Medel Processägande Tjänstemännen tolkningsföreträde Post demokratiskt Implementering Teorifel och/eller programfel

16 Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Välfärd Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Intresse och målkonflikter Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944) IMF (2014) Global Utmaning (2015) Stötdämpare för att neutralisera globaliseringen negativa effekter Globaliseringens lokala uttryck En regional utveckling för alla Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när och hemmamarknadens betydelse) uppmärksammar sambanden stad och land

17 Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor MENTALA STRUKTURER Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande EU migranter i Hamburg Dialog med graffitimålare Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Social upphandling och socioekonomiska bokslut Arbetsmarknadsoch bostadspolitik Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda resurs och inte offer Värdighet och respekt istället för strukturell diskriminering Dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt Det förändrade politiska landskapet Söka upp folk där dom är Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån

18 Det politiska landskapets förändring ökar behoven av att komplettera den representativa demokratin med medskapande medborgardialog Fram t.o.m trettioåriga kriget pre Westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post Westfalisk ordning Governance Flernivå partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU Eurocities Nationalstater SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner Västra Götaland Identitet Kollektiv Flytande (konsumtion) Framtidstro Framsteget/stor berättelse/ideologi Små berättelser/mångfald är vår styrka Makt Synlig / ta över staten Diskursiv makt / överallt och ingenstans Politik Partier (hierarki) och program Rörelser/nätverk/platta organisationer

19 Medskapande Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Vår tids komplexa samhällsfrågor, som är strakt kontextberoende och dessutom i ständig förändring, kan bara formuleras och åtgärdas tillsammans med dem som berörs. Formulering av problemet Identifiering av åtgärder Utformande av handlingsplan Implementering av beslut Uppföljning utvärdering Teorifel Programfel

20 Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Den medskapandedialogen förutsätter en mer jämlik delaktighet: Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Medskapande dialog med konfronterande inslag Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är rätt? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Vi synliggör meningsskiljaktigheter och maktstrukturer Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa

21 Förändringsteori Vad vill vi uppnå med dialogen och varför, hur kommer vi dit vilka är berörda vem bör delta? Medskapande medborgardialog en ideal typ med fem faser Samtalets efterarbete Vad var det som sades, av vem och hur kan detta tolkas? Identifiera och genomföra gemensam handlingsplan

22 Folkhälsoarbetets sex hinder Den enda vägens politik post politiskt tillstånd Kommunikation tjänstepersoner förtroendevalda Målkonflikter Maktstrukturer Överdriven tro på social ingenjörskonst (arbeta för medborgarna) Mentala strukturer (vi vet bäst) Aktuella former för samhällsstyrning

23 Så Att bryta det post politiska tillståndet Det viktiga samtalet om en politik för en socialt hållbar värld I Blekinge har samtalet börjat Tack för inbjudan! Vad är Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se