Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning
|
|
- Ingrid Alexandra Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsteoretiskt perspektiv på folkhälsans roll för ett hållbart och motståndskraftigt samhälle Samtal om makt, mening, motstånd och mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet Inspel Unesco LUCS omvärldskonferens Stockholm Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Livslångt lärande: Teori och praktik Transdisciplinär kunskapsproduktion Strukturellt våld
2 Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Fri tillgång till information - egenmakt Globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse Nodalisering datalagring städer allt viktigare Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt medför utmaningar för en hållbar samhällsutveckling, lokalt, nationellt och globalt och i alla dess aspekter: ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt
3 Samhällsomdaningens nationella utmaningar Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Trettioåriga kriget 1648 Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1944 Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Den nya ekonomiska geografin Staten drar sig tillbaka från det politiska rummet De globala förädlingskedjorna ökar platsens betydelse ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen RETROTOPIA Zygmunt Bauman Offentlig sektor gemensam sektor Nya konfliktlinjer Höger vänster Glokal Territoriell Funktionell - Kosmopolitisk
4 Den Stora Omdaningen och dess dubbla rörelser Framväxten av marknadsekonomin och den moderna staten Jordbrukssamhällets övergång till industrisamhället (Karl Polanyi,1944) Dialektiken mellan stat och marknad Mellan politik och ekonomi Den första rörelsen Laissez-faire var planerad utifrån politiska beslut - Kraven på planering var spontana Embedded liberlism The Great Compromise Efterkrigstidens gyllene år July 1 July 22, 1944 Den andra rörelsen
5 Samhällsutvecklingens drivkrafter ur ett idé- historiskt perspektiv (Björn Hettne ) (Antonio Gramsci ) Dominerande diskurs Historiska block i diskursiv kamp (positionskrig) om tolkningsföreträde (material and ideational) (Hegemoni) En kamp om utvecklingstänkandets innebörd (värdegrunder) Mötespunkten mellan den första och den andra rörelsen Säkerhet Rättvisa Frihet utveckling
6 Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Utvecklingstänkande och nationalstatens roll under det världsekonomiska systemets tre världsordningar Omdaningens drivkrafter en kamp om utvecklingstänkandets innebörd (värdegrunder) Säkerhet Frihet utveckling 1648 Westfaliska freden Det världsekonomiska systemet Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1944 Bretton Woods Pax Pays-Bas Pax Britannica Pax Americana I. II. III. IV. V. VI. Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap?? Rättvisa I Framstegstanken II Industrialisera eller gå under III Ekonomisk depression IV Världsfattigdomens geopolitik V Globalisering och svarta hål VI Mot en global utveckling? Diskursiv förändring vid oförmåga att hantera aktuella samhällsproblem
7 Medskapande en av Samhällsförändringens grundbultar (a) Motsägelsefulla omständigheter Ekonomiska och politiska eliter Politiska åtgärder uppifrån Upplysta och sammanfallande intressen Konfrontativ dialog Synliggöra meningsskiljaktigheter Identifiera gemensamma intressen (b) Vertikal interaktion Medskapande och politisering för att gripa tillfället Inneboende motsättningar Makt, Mening, Motstånd och Mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet Civilsamhället Politiskt tryck underifrån
8 Samhällsomdaningens globala utmaningar skapar behov av och formar nya utvecklingsdiskurser Mot en global utveckling? VI. Några viktiga principer: Universalitet Odelbarhet Jämlikhet leave no one behind Globalisering Ojämn utveckling Minskade klyftor Urbanisering Klimatförändringar Minskade utsläpp Transnationell migration Nationell populism Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa
9 Målkonflikter Spänningsfält Gro Harlem Brundtland Den hållbara utvecklingens dimensioner Ekonomisk utveckling Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. Ekologisk hållbarhet Mål 12: Främja hållbara konsumtionsoch produktionsmönster Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.
10 AGENDA 2030 Transformativt verktyg för en hållbar utveckling Planeten brinner också socialt!! Lokalt samhällsengagemang Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt FN (1992): RIO Summit Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR Conflict, Security and Development IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2015): Global outlook Globala regelverk United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet Social hållbarhet social sammanhållning (cohesion) och samhällelig motståndskraft (resilience) Komma i RETORISK form!
11 Vår tids lokala samhällsutmaningar handlar om Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap som påverkar det sociala kontraktet och den sociala tilliten Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd Skatteutjämning icke lagstadgade kommunala åtagande i riskzonen kultur och fritid föreningsbidrag, fältassistenter, fritidsgårdar!! Självfinansieringsgrad Skattebas Demografisk respektive Ekonomisk Försörjningskvot
12 Den nya ekonomiska geografin ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten!! SNS Analys nr 33 Januari 2016 Digitalisering nodalisering investeringar i infrastruktur datacenter (datalagring) i urbana regioner (fyra Mälarstäder) Från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik Utvecklingsteorins och Regionalpolitikens pånyttfödelse Rural Urban Nexus Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016
13 Statens förändrade roll utmanar lokalsamhällets sociala sammanhållning Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor ojämn utveckling Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Civilsamhälle Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Vertikal tillit Identitet och lojalitet Vi-grupper och gängbildningar flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskapsgrupper) Horisontell tillit Informella trygghets- och försörjningssystem Innanförskapets osynliga gränser Upplevd Exkludering NEETS % De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt
14 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Den post-politiska staden Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Vikten av en vision med tro på den kollektiva förmågan Att bryta med den enda vägens politik
15 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Den post-politiska staden Produktionsnätverkens fyra mantra i sin strävan efter global konkurrenskraft Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Dags att stanna upp och tänka till Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Ekonomisk tillväxt trickle down Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Hela regionen Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda En urban regional politik i vår tid kräver synvändor!!
16 Tillväxt innovation kreativitet attraktivitet INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity En regional utveckling för alla Välfärd Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Social hållbarhet är målet ekonomin medlet och ekologin sätter ramarna Stockholmskommissionen 2015 Att komplettera offentlig sektor med en gemensam sektor utifrån ett nytt (lokalt) samhällskontrakt med globala kopplingar Platsens betydelse Bostadsområdet Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) uppmärksammar sambanden stad och land
17 Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Social Tillit är det skyddsvärda Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga, Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Förstärk sambanden mellan stad och land Sociala och polisiära insatser Community policing relationship policing Känsla av samhörighet Lokalt samhällskontrakt, urbant medborgarskap Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, murar, kontroll, övervakning, visitering Bekymmringssamtal Ortens stigmatisering Ökade anslag Privata vaktbolag väktare / poliser Ovanifrån Aktivt medborgarskap dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt
18 Den lokala sociala konflikten Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering (B) Nationalstat (C) Demokrati Inspiration från Dani Rodrik Princeton University
19 Den lokala sociala konflikten Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering Global Demokrati Globala problem Kräver en Världsregering En utvidgad general församling UNPA Universella mänskliga rättigheter (B) Nationalstat (C) Demokrati Inspiration från Dani Rodrik Princeton University
20 Den lokala sociala konflikten Staten kraftöverföringsband Extern legitimitet prioriterad PPP - Nätverksstryrning Enabling environment Attraktivitet Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering (B) Nationalstat (C) Demokrati Inspiration från Dani Rodrik Princeton University
21 Den lokala sociala konflikten Vår tids politiska Trilemma Välj två glöm den tredje (A) Marknadsstyrd Globalisering (B) Nationalstat (C) Demokrati Intern legitimitet återinbädda ekonomin ett medel för välbefinnande Double movement Inspiration från Dani Rodrik Princeton University
22 Vår tids stora samhällsomdaning där det lokala flätas samman med det globala kräver ett annat förhållningssätt Sambanden mellan mänskliga rättigheter medborgarskap och demokrati Mänskliga rättigheter är relativt verkningslösa utan kopplingar till nationalstaten samtidigt är allt fler människor i rörelse och utan medborgarskap och juridiskt skydd Medborgarskap räcker inte för att få tillgång till mänskliga rättigheter. Medborgarliga (civila och politiska) rättigheter omfattar inte ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Kraven på ett aktivt medborgarskap ökar för att hantera de samhälleliga utmaningar som följer med vår tids stora samhällsomdaning Det aktiva medborgarskapet kräver demokratiska rättigheter. Demokratin behöver demokratiseras och bli mer inkluderande (maximalistisk) och grundas på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa Det aktiva medborgarskapet bygger på ett lokalt samhällskontrakt med såväl rättigheter som skyldigheter.
23 Framtidsspaning Ett annat alternativ glokal samverkan Global samhällsstyrning genom en utvidgad generalförsamling (UN Parliamentary Assembly UNPA) Städers gränsöverskridande nätverk och dess transnationella historiska block URBAN CITIZENSHIP IN A NOMADIC WORLD UN HABITAT URBAN THINKERS CAMPUS Nationalstatens stödjande strukturer Globala regelverk och FNs globala hållbarhetsmål utgör viktiga stödjande strukturer Städer och deras gränsöverskridande politiska och ekonomiska nätverk Urbant medborgarskap Lokalt samhällskontrakt Medborgare är den person som bor, vistas, arbetar eller har andra långvariga relationer med orten Det civila samhället och deras gränsöverskridande sociala nätverk
Vägar till ett motståndskraftigt samhälle
Vägar till ett motståndskraftigt samhälle Om konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten Kan AGENDA 2030 användas som ett transformativt verktyg Samtal om makt, mening, motstånd och mod
Läs merAgenda 2030 i vår tids samhällsomdaning
Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsteoretiskt perspektiv på folkhälsans
Läs merVår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse
250 möjligheter Att möta det urbaniserade Sverige Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse Inspel vid Jönköping International Business School Jönköping den 1.9.2015 Hans Abrahamsson
Läs merHans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Vår tids stora samhällsomdaning Städer som motor för hållbar utveckling eller slagfält
Läs merDags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse
Dags av runda av Samtalet om makt, mening, motstånd och mod att förändra det dominerande utvecklingstänkandet och om folkbildningens roll för att släcka mörkret Folkbildarforum, Linköping 28.11. 29.11.
Läs merVår tids samhällsomdaning
Vår tids samhällsomdaning Sverige i en värld i förändring Ett samtal om komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och om att värna välfärden och den sociala hållbarheten https://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser
Läs merTillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?
KAIROS Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer www.mistraurbanfutures.org Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl? Den stora samhällsomdaningen i vår
Läs merVår tids samhällsomdaning i en värld i förändring
Kalmar län Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Ett samtal om en socialt
Läs merVår tids samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Vår tids samhällsomdaning Svensk välfärd i en värld i förändring Ett samtal om komplexa samhällsproblem
Läs merHans Abrahamsson. Anförande vid Länsstyrelsens workshop kring Sociala risker och social oro Uppsala län den 12 mars, 2013
Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens förutsättningar
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid Förebygg.nu 2013 Göteborg den 14.11. 2013
Läs merVår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid Skaraborgs seminarium om hållbar samhällsutveckling Målet är tillväxt för hela Skaraborg
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter
Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på folkbildningens roll och den sociala
Läs merVår tids samhällsomdaning
Vår tids samhällsomdaning Integration, segregation och Social hållbarhet i en värld i förändring En konferens i tiden Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Ett freds- och utvecklingsperspektiv
Läs merBlekinge län i en värld i förändring
Blekinge län i en värld i förändring Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Vår tids samhällsomdaning Folkhälsa och den
Läs merVår tids samhällsomdaning
Borås i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - konsten att värda demokratin och den sociala hållbarheten Inspel på Borås Stads välfärdsdag om villkoren
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid Nätverkens 11e Nationella konferens Hälsa ett gemensamt ansvar Södra
Läs merDialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension
Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande
Läs merVår tids samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - om konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten
Läs merSYDNÄRKE. i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar
SYDNÄRKE i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Inspel vid Folkhälsokonferens Sydnärke
Läs merHans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se
Social hållbarhet kräver jämlik hälsa Den ojämlika folkhälsan ur ett freds- och utvecklingsperspektiv Anförande vid den Västsvenska Arenan Almedalen den 3.7.2012 Brundtland (1987): Our Common Future WHO
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid VGR inspirationskonferens Samling för Social Hållbarhet, med fokus
Läs merVår tids samhällsomdaning
Globaliseringens lokala avtryck eller snarare uttryck Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsfrågor och om konsten att värna demokratin och den sociala hållbarheten Hans Abrahamsson School
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid Folkhälsoteamets inspirationsdag i norra
Läs merVår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på delak&ghetens betydelse för folkhälsa och social hållbarhet Anförande vid Nordisk Vänortskonferen kring Folkhälsa, Uddevalla den 15
Läs merVår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog
Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:
Läs merDen stora samhällsomdaningen i vår tid
Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid Revästs seminarium Europa 22 Smart och hållbar tillväxt för alla Göteborg
Läs merVår tids stora samhällsomdaning
Globaliseringens globala avtryck eller snarare uttryck Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Vår tids stora samhällsomdaning E" freds- och utvecklingsperspek6v på den sociala
Läs merInspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg. Hans Abrahamsson
Sverige i en värld i förändring Former för medborgardialog i en ny värld Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg https://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser
Läs merAllmännyttan i en värld i förändring. Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg?
Allmännyttan i en värld i förändring Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg? Ett freds- och utvecklingsperspektiv på på bostadsförsörjningens betydelse för det gemensamma samhällsbygget
Läs merVår tids stora samhällsomdaning
Vår tids stora samhällsomdaning Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid årets Samordningsförbundsdag Mänskliga Rättigheter Göteborg den 3.10.2014 Institutionen
Läs merI. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU
I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU Sverige i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning om komplexa
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merKAIROS. Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap. 130507 Delprojekt I PROBLEMET
130507 Delprojekt I KAIROS Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap PROBLEMET De allra flesta städer och kommuner lägger stor vikt vid att uppnå hållbarhetens tre olika dimensioner, den ekologiska,
Läs merProgram för social hållbarhet
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merForskning och utbildning för ett hållbart samhälle
Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Samhälleliga utmaningar: Nyttiggörande och kunskapens roll Universitetsledningen Helena Lindholm Institution enhet avdelning Namn Horizon 2020: Ramprogram
Läs merVÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö
VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs merOch hur ska det gå till då?
Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merStrategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod
Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merEn nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merSeminarium 20 februari 2019 OMEP:s stockholmskrets
Seminarium 20 februari 2019 OMEP:s stockholmskrets Ingrid Engdahl Ordförande i Europa för OMEP www.omep.org.se www.teskedsorden.se ingridengdahl@gmail.com 2019-02-20 Ingrid Engdahl Kort historielektion
Läs merMänniskan i staden - hur fungerar vi?
Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merGAPS Governance and Policy for Sustainability
GAPS Governance and Policy for Sustainability Internationellt pilotprojekt för Mistra Urban Futures med bas i Kapstaden, Manchester, Kisumu (Kenya) och Göteborg Syfte: Att förstå vilka kunskaper, idéer
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merDen gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning
Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg
Läs merRegional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö
Läs merVår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG
Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET
Läs merWorkshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Läs merPresentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling
Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merAgenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH
Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH viveka.palm@scb.se En bred agenda Universell 17 mål, 169 delmål, 232 indikatorer
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE
ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE EFS PROGRAM FÖR VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2019 EUROPEAN TRADE UNION CONFEDERATION 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 kommer att
Läs merAttityder till FN:s hållbarhetsmål
Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala
Läs merTillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Läs mertill sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI
till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby
Läs merDigitalisering i välfärdens tjänst
Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merPolicyramverk för det svenska utvecklingsarbetet
1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges
Läs merStrategisk plan. för Umeå kommun
Strategisk plan för Umeå kommun 2016-2028 www.umea.se/kommun Umeå kommuns strategiska plan antogs av kommunfullmäktige 2016-03-29 och avser perioden fram till 2028. Fotografer: Axel Karlsson (sid 1), Fredrik
Läs merIntroduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.
Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner
Läs merVälkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan
Välkomna till dagens mini-seminarium om social ekonomi, civilsamhället, samverkan Dialog med Regional utveckling 7 november Några begrepp och fakta Västra Götalandsregionens samverkan med och stöd till
Läs merDet digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merVad vill samhället med museerna?
Vad vill samhället med museerna? Göteborg 8 september 2015 Peter Aronsson Linnéuniversitetet Disposition 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter vad vi lär av en europeisk utblick 2. Samtida
Läs merHur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Läs merKunskap om och Arbetssätt I Rättvisa och socialt hållbara Städer
Kunskap om och Arbetssätt I Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Projektdokument 2013-05-07 Mistra Urban Futures Gothenburg Chalmers SE-412 96 Göteborg, Sweden Tel: +46 (0)31-772 49 56 www.mistraurbanfutures.org
Läs merHur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet
Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet 2018-03-05 2 Hållbar utveckling Socionomprogrammet? Många frågor blir det Hur arbetar vi för att integrera hållbarhet
Läs merRIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030
RIKSANTIKVARIEÄMBETET Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 2 Vision för kulturmiljöarbetet Bakgrund: Riksantikvarieämbetet har under 2014 2016 haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision
Läs merIntraservice Integration i boendemiljö
Intraservice Integration i boendemiljö Seroj Ghazarian Landet lagom? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN VAD ÄR INTEGRATION FÖR DIG? VAD ÄR KULTUR? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 3 VAD ÄR KULTUR? INDIVIDUELL
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merNödvändiga Synvändor för en rättvis och socialt hållbar utveckling
Nödvändiga Synvändor för en rättvis och socialt hållbar utveckling Synvända 1 Från negativ till positiv säkerhet Om behovet av en inkluderande och medskapande stadspolitik Säkerhet Synvända 1 Från negativ
Läs meroch civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur
och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen
Läs meri samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Omvärldskunskap, samhällsförändring, medborgardialog Del I En forskningsstudie av Hans Abrahamsson
i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Omvärldskunskap, samhällsförändring, medborgardialog Del I En forskningsstudie av Hans Abrahamsson En forskningsstudie av Hans Abrahamsson Omvärldskunskap,
Läs merGUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING
GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL Så skapar vi hållbar konsumtion och produktion LÄRARHANDLEDNING Hej Lärare! Detta är ett utbildningsmaterial som syftar till att förklara hur man på olika nivåer jobbar för att
Läs merStadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering
Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024 Vad är social oro? Fler än en Kollektiv
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska
Läs merRegional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Läs merFN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Läs mer