Vad vill samhället med museerna?

Transkript

1 Vad vill samhället med museerna? Göteborg 8 september 2015 Peter Aronsson Linnéuniversitetet

2 Disposition 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter vad vi lär av en europeisk utblick 2. Samtida trender och paradoxer 3. Vem äger museet? 4. Diskussion: länsmuseernas möjligheter

3 1. Museernas uppkomst och uppgifter: Kulturpolitikens historia Fornborgar, gravar, runstenar Kristendomens krafter: kosmologi och statsbildning 1600-talets envälden tar plats i Europa och världen 1800-talets skapas folk till nationalstater, imperier och kolonier 1900 placeras för-industriellt landsbygdssamhälle på museum demokratisering, urbanisering, begynnande avkolonisering o 2000: mångkultur, turism, region, marknads och utvecklingsideal

4 Museum legacies: Uffizi, British Museum, National Museum of Finland

5

6 Kultur, kunskap och politiskt makt

7 Nordisk kultur sen istiden - politisk kultur som skiljer åt - migration

8 Forgetting and remembering: the making of trust and distrust and ultimately peace and war.

9 Tyskland och Italien. Bearbetning och förträngning ger tillit eller misstro

10 Museer är avgörande för kvaliteten på kontraktet mellan civilsamhälle och politik. Det finns bättre och sämre kontrakt.

11 Förhandlingar Definiera det unika och det typiska Organisera kunskapens olika fält: historia, konst, etnografi, natur Relatera politik och kunskap Hantera relevanta skillnader: region, klass, etnicitet, kön Skapa, smörja och dämpa förändring

12 Medeltid och Förr i Tiden: kulturmiljövård samspelar med temaparker, romaner och filmproducenter.

13 Museets uppgifter

14 Argument för kulturella investeringar som motor för regional utveckling Kulturbegrepp Samhällsv ärde Kort sikt Lång sikt Evenemang Näringarna Investeringar Besök Multiplikator Levd praktik Regional utveckling Platsattraktivitet Lokalt engagemang nätverkande Mening Livsvärden Bildning upplevelse Uthålligt samhälle Identitet, mångfald demokrati

15 2. Samtida trender - och paradoxer Upplevelseekonomi, estetisering, kulturalisering, musealisering Identitetsarbete, tillit, kreativitet Digitalisering, sociala medier Globalisering, migration, glokalisering, regionalisering, EU Pendling, motkrafter, reaktion

16 Nya kulturarv

17 Privat och kollektiv äganderätt i samspel

18 Individuella upplevelser och nya helheter

19 Virtuell mediering - det materiellas dragningskraft

20 Recept för framgångsrikt kulturarvsbygge Sanna berättelser med fantasiutrymme Tillräckligt komplexa för både enkla och spänningsfulla bruk Entreprenöriellt intresse och utrymme Cirkulation och utbyte mellan olika sorters kapital Fler attraktioner i regionen som bygger familjebesöksmål

21 3. Vem, vad och vilka är museets vi? Självbild och berättelse utgångspunkt och begränsning Den vidare ekologin - sammanhang och rolltagande, med- och motspelare En institution, ett mål - flera skilda, arbetsdelning och synergier Minsta motståndets lag: respekt för tidigare investeringar/nytänk svara på samtidens krav ekonomiskt

22 4. Diskussion Vem och vad styr, och bör styra, ett museum? Slitstarka dilemman vilka samtida hot och möjligheter är mest angelägna att arbete med? Vad innebär den regionala placeringen för museets arbetssätt och roll?

23

24 1. Museer och nationer Mångkulturella imperier Nya nationer skapar stater Gamla stater skapar nationer

25 2. Det museikulturella komplexet Arbetsdelning Universella anspråk Gemenskapande Transnationella gemenskaper Förändringshantering

26 3. Enhet i mångfald Gemensam värld Nationell ram Kulturaliserad konflikthantering

27 4. Strategier 1. Naturalisera 2. Orkestrera 3. Mobilisera Arbeta igenom Distansera Polemisera

28 Slutsatser för kulturpolitiken Museer är infrastruktur för kunskap - men också politik och ekonomi. När de förmår identifiera och bearbeta verkliga utmaningar bidrar museerna till viktiga omförhandlingar av den kulturella konstitutionen. (Vad innebär det att vara människa i Sverige? Vilka förebilder är relevanta? Vilken kunskap skapar tillit, handlingsutrymme, gemenskap, hållbarhet och kreativitet?) Rollfördelning gamla och nya, stad och land, ting och medier - nya helheter att ta in. (ALV, Jamtli) Både sektor och politik kräver kunskap och goda utbyten för en utvecklande samverkan.