Kultur och social hållbarhet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kultur och social hållbarhet"

Peter Larsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Kultur och social hållbarhet att implementera en kulturstrategi för hållbar stadsutveckling JONAS ALWALL UNIVERSITETSLEKTOR I INTERNATIONELL MIGRATION OCH ETNISKA RELATI ONER ( IMER), I NSTITUTIONEN FÖR URBANA STUDIER, MALMÖ HÖGSKOLA

2 Min egen forskning Kulturellt och entreprenöriellt lärande Konvivialitet Ojämlikhet och sociala innovationer Combating inequalities through innovative social practices of, and for, young people in cities across Europe Hållbar stadsutveckling Levande Malmö Ett stadsutvecklingsprojekt med syfte att bryta urbana barriärer. Stark koppling till frågor om vad som kännetecknar en socialt hållbar stadsutveckling.

3 Sociala villkor och klyftor Utanförskap Segregation Tudelad arbetsmarknad Ojämlik skola Ojämlik hälsa Var finns lösningarna? Vilken roll kan kulturen spela? Slutna sociokulturella miljöer

4 Kulturen och dess roll

5 Antropologisk kultur Estetisk kultur

6 Kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande Direkta och indirekta effekter: Skapar meningsfulla aktiviteter, stärker sociala band, skapar socialt kapital, social integration, tillit och en känsla av delaktighet Bidrar till attraktionskraft och tillväxt (i staden/regionen): stärker den lokala ekonomin, skapar arbetstillfällen Betydelse för människor i olika åldrar: utveckling, socialt sammanhang, trygghet, meningsskapande

7 Malmökommissionen: ojämlikheten i staden

8 Staden som livsmiljö och arena för ojämlikhet (erfarenheter från CITISPYCE-projektet) På den lokala nivån produceras och reproduceras (men också mildras och motverkas) social ojämlikhet Områdes-/grannskapseffekter: grannskapet som en källa till trygghet och arena för aktivitet, men också som en arena för exkludering och isolering för människor i socioekonomiskt utsatta områden Ojämlikhetens lokala uttryck: fysiskt och socialt avstånd, förfall och vanskötsel, bristande eller ojämn service Lokala kulturer olika sätt att vara och göra

9 Seved (Södra Sofielund) ett motsägelsefullt område? (Röster från CITISPYCE-projektet) Vi känner de flesta som bor här. Vi vill aldrig flytta härifrån. Vi tycker om vårt område, ja vi trivs här. Alla platser [i Seved] är viktiga för mig, och om jag inte har bråttom besöker jag alla platserna. Det är alltid svårt att bryta mot normer. Om normen i ditt område är att begå brott, vara arbetslös o s v, då är det nog lätt att hamna där. Allt är annorlunda i Sofielund för vi hatar allt det där som alla andra har, fotbollsplaner och sånt. Vi har ingenting sånt här. Vi har kanske några föreningar men ingenting händer. För lite aktiviteter och inte mycket att göra.

10 Malmökommissionen Kulturen kan komma in i på de sociala bestämningsfaktorernas alla nivåer En fråga vi har ställt oss är varför de stora skillnaderna i ohälsa inte har fått större konsekvenser. Ett av svaren på den frågan kan vara kulturlivet. Det har bidragit till att motverka effekterna av ohälsans grundläggande orsaker. (Slutrapporten, s 45)

11 Kulturen i Malmökommissionens slutrapport

12 Kultur och hållbar stadsutveckling

13 Dimensioner i hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet Miljömässig hållbarhet Social hållbarhet

14 Kultur som en fjärde hållbarhetsdimension Culture: Fourth Pillar of Sustainable Development (United Cities and Local Governments, 2010) The discipline of cultural sustainability can be and will be applied wherever valued ways-of-life are at risk.

15 Den fjärde hållbarhetsdimensionens kulturbegrepp En viss otydlighet kring vad man egentligen menar med kultur Två huvudaspekter: -Kultur som arv: som traditioner, artefakter, nedärvda levnadssätt och beteendemönster -Kultur som kreativitet: som skapande aktivitet, med både sociala och ekonomiska konsekvenser

16 ARV Antropologisk kultur Bevarande Utveckling KREATIVITET Estetisk kultur

17 Forskningsperspektiv Ex. Soini, K. & Birkeland, I. (2014): Exploring the scientific discourse on cultural sustainability, Geoforum 51 Identifierar sju storylines om kulturell hållbarhet, vilka de benämner: Heritage, Cultural vitality, Economic viability, Diversity, Place, Eco-cultural resilience och Eco-cultural civilization Kulturinstitutionernas roll Ekonomisk hållbarhet Miljömässig hållbarhet Social hållbarhet Stadsplaneringens och arkitekturens roll Kulturen i hållbarhetsdiskursen Mångkulturens roll

18 Hur ska vi förstå kulturens specifika roll i relation till en hållbar utveckling?

19 Inom Cost Action IS1007 Investigating Cultural Sustainability talar man om tre möjliga roller för kulturen

20 Malmö: Kulturstrategi och översiktsplan två perspektiv på kulturens relation till social hållbarhet

22 Kulturell hållbarhet innebär såväl bevarande och främjande av kulturell mångfald och respekt för nedärvda värderingar och traditioner (kulturarv) som öppenhet för det nyskapande, det annorlunda och avvikande. Stadsrummet ska vara en arena för kultur i bred bemärkelse, en plats för aktivitet och evenemang, konst, installationer, ljus och ljud. Det kan också handla om mänskliga relationer som tar sig uttryck som gemenskap, demokrati, kulturell mångfald, kulturarv ett gott stadsrum kan bidra till att skapa en känsla av sammanhang och identitet och förmedla humanistiska värden som öppenhet, tolerans och ansvar.

24 Kulturstrategins vision, mål och strategier Malmö där konst och kultur gör skillnad 2020 har Malmös hållbarhet stärkts med hjälp av konstnärliga och kulturella processer och uttryck 1. I Malmö är det lätt att vara med 2. I Malmö vill människor vara 3. I Malmö är det lätt att vara kulturaktör 4. I Malmö är tanken och ordet fria 5. I Malmö är det lätt att utvecklas och vara kreativ

Handlingsplanen och dess tio åtaganden Med Kulturstrategin kompletteras stadens kulturpolitiska uppdrag, som i huvudsak är kulturnämndens ansvar, med en gemensam plattform att ha som utgångspunkt för

25 Handlingsplanen och dess tio åtaganden Med Kulturstrategin kompletteras stadens kulturpolitiska uppdrag, som i huvudsak är kulturnämndens ansvar, med en gemensam plattform att ha som utgångspunkt för samarbeten mellan nämnder, förvaltningar och bolag inom kulturområdet. Detta behov blev än tydligare i samband med att kommunfullmäktige i budgeten för 2015 formulerade ett övergripande mål för kultur och fritid, som ett av nio målområden. EN KREATIV STAD I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur

26 Implementeringen av kulturstrategin Följeforskningsprojekt (med eventuell förlängning till 2020) Material: - Deltagande observationer i samband med de evenemang som Kulturförvaltningen anordnar som implementeringsstöd för andra förvaltningar och stadens kulturinstitutioner, samt för det fria kulturlivet - Intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän, tjänstepersoner inom Kulturförvaltningen och andra förvaltningar, företrädare för stadens kulturinstitutioner och andra kulturaktörer - Skriftligt material: rapporter, handlingsplaner, underlag Följa implementeringsprocessen + regelbundna avstämningar med uppdragsgivaren

Relevanta dokument

Kultur för en hållbar stadsutveckling

Kultur för en hållbar stadsutveckling Barcelona, New York, London Folk vill inte pendla längre de vill vara fria, de vill cykla Ett bra urbant liv i en levande stad? Bra kollektivtrafik Bra samhällsservice