Nämndsmål. för kulturnämnden

Transkript

1 Nämndsmål för kulturnämnden

2 Innehåll KULTURNÄMNDENS MÅL OCH INRIKTNING FÖR VERKSAMHETEN 4 Likvärdiga möjligheter i staden 5 En öppen och attraktiv stad 6 Malmöbon i fokus 7 Ökad trygghet genom kultur och samverkan 8 Kulturella och kreativa näringar 9 FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH METODER FÖR ATT NÅ MÅLEN 10 Samarbeten för kunskap och utveckling 11 Delaktighet och dialog 11 Likabehandling, antidiskriminering och mångspråkighet 12 Organisatoriska förutsättningar 13 2

3 Kulturförvaltningens verksamheter ska leva upp till invånarnas kulturella behov och rättigheter och bidra till en ökad hållbarhet i Malmö. Genom att i högre grad använda konstnärliga och kulturella uttryck ska Malmö bli starkare och mer hållbart Malmö Kulturstrategi Inledning I Malmö stads kulturstrategi fastslås att kultur har ett eget värde och är en mänsklig rättighet som staden vill tillförsäkra alla dess invånare. Konst och kultur påverkar den hållbara samhällsutvecklingens samtliga dimensioner. Kulturnämnden strävar efter en kulturpolitik som skapar mening för människor och ger dem inflytande, en politik som stärker hela Malmö, både för att motverka och minska segregationens effekter och för att utveckla stadens attraktivitet. Den kulturella dimensionen av samhällsutveckling hjälper oss att förstå världen och oss själva. Stadens kulturinstitutioner och mötesplatser ska fungera som arenor för det fria och demokratiska samtalet. Konst och kultur ger viktiga nycklar till hållbar stadsutveckling och är centrala byggstenar för både stadens och enskilda invånares identitet, tillhörighet och gemenskap. Konst och kultur kan få människor att se världen och sig själva genom andras ögon. Kultur ger individer och samhällen bättre förmåga att möta livet och dess förändringar. Kultur ger perspektivförskjutning, får människor att ifrågasätta, ompröva och känna empati, samt skapar sammanhang och mening. Staden ska verka för att ge möjligheter och riva de hinder som står i vägen för alla människors rätt till kultur. Kultur kan ses som ett språk i sig, med möjlighet att tränga igenom båda språkliga och kulturella barriärer. Yttrandefrihet, konstnärlig frihet och varje människas rätt till kultur är grundförutsättningar, liksom att säkerställa rimliga levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter för konstnärer och kulturaktörer. Variationen i uttryck, verksamheter och aktörer är grunden för ett rikt kulturliv och måste värnas, lyftas fram och utvecklas. Med hållbarhet som övergripande mått på samhällsutveckling behövs helhetsperspektiv och ett bredare synsätt. En hållbar stad kan bara uppnås om Malmö antar dessa utmaningar på fler och nya sätt. Att det allmänna kan leva upp till invånarnas kulturella behov och rättigheter är en väsentlig del av samhällets hållbarhet. Genom att i högre grad använda konstnärliga och kulturella uttryck kan Malmö bli starkare och mer hållbart. 3

4 Kulturnämndens mål och inriktning för verksamheten Kulturnämndens budget innehåller fem målområden för verksamheterna. Under respektive målområde finns ett eller flera nämndsmål. Målområdena speglar nämndens huvudsakliga utmaningar och prioriteringar för de kommande åren och anger inriktning för verksamheten. Varje nämndsmål bidrar i sin tur till uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål, samt till de fem målen i Malmö Kulturstrategi , FN:s barnkonvention och FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda Vilka specifika mål och artiklar som hör till respektive nämndsmål finns att läsa i en separat bilaga. Malmö stad åtog sig redan 2015, som en av de första städerna i världen, att arbeta lokalt för genomförandet av FN:s nya hållbarhetsmål Agenda Denna ambition bekräftades i kommunfullmäktiges budget för 2017 och arbetet intensifieras nu genom exempelvis inrättandet av ett särskilt hållbarhetskansli. Flera av de 17 nya hållbarhetsmålen är av stor relevans för kulturnämndens verksamhet och ligger väl i linje med de nämndsmål som följer nedan. Kommunfullmäktige antog Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad i april I planen konstateras att arbetet med att genomföra FN:s barnkonvention i Malmö stad måste integreras i ordinarie styr- och ledningssystem för att bli hållbart. Det åläggs varje nämnd att i verksamhetsplaner och budget formulera egna mål och åtaganden för att tillgodose barnets rättigheter, något som alltså kulturnämnden beaktat i formuleringen av de nya nämndsmålen. 4

5 Målområde Likvärdiga möjligheter i staden KULTURNÄMNDENS MÅL: Genom god tillgänglighet, låga trösklar och likvärdiga förutsättningar att ta del av kultur i hela Malmö, ska kulturen skapa mervärden och möjligheter för alla Malmöbor och bidra till en demokratisk och hållbar stad. Begreppet hållbar utveckling definieras i FN-rapporten Vår gemensamma framtid från 1987 som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina. Kulturen påverkar hållbarhetens samtliga dimensioner och är därför en viktig del i Malmö stads hållbarhetsarbete. Klyftan mellan de grupper som har bäst hälsa och de som har den sämsta har ökat påtagligt under de senaste årtiondena. I Malmö har man under många år följt utvecklingen av hälsa och välfärd genom årliga välfärdsredovisningar. Dessa visar att Malmöborna totalt sett mår bättre och blir friskare, samtidigt som skillnaderna ökar mellan grupper med olika levnadsvillkor. Malmökommissionen konstaterade en skillnad i medellivslängd på fyra och ett halvt år för kvinnor och fem och ett halvt år för män mellan olika stadsdelar i Malmö. Kommissionen pekar i sin rapport ut kulturen som en utjämnande faktor utan vilken skillnaden mellan människors hälsa i Malmö varit än större. Myndigheten för kulturanalys löpande rapporter om svenska folkets kulturvanor utgör ett annat viktigt kunskapsunderlag i kulturnämndens arbete för ökad likvärdighet. Där konstateras bland annat att social härkomst, uppnådd klass och inkomst alla påverkar i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet, men att sambanden inte är entydiga utan varierar mellan olika kulturaktiviteter. Det understryker vikten av en fördjupad analys för välgrundade beslut och prioriteringar. Kulturen i Malmö ska verka för att öka Malmöbornas möjligheter till meningsfulla liv, präglade av inflytande, demokrati och en känsla av samhörighet. Kulturnämndens offentliga miljöer ska därtill på olika sätt bidra till lärande och erbjuda praktiskt hjälp för de som studerar, är arbetssökande eller vill söka jobb. Nämndens nya organisation innefattar verksamheter i hela Malmö, vilket möjliggör ett arbete utifrån staden som en helhet. Kulturnämnden ska med detta som utgångspunkt verka för likvärdiga förutsättningar för Malmöbor i alla delar av staden. Nämndens samtliga verksamheter ska bedrivas i ändamålsenliga, inbjudande och funktionella lokaler som bidrar till jämställdhet och en i alla avseenden mer hållbar stad. 5

6 Målområde En öppen och attraktiv stad KULTURNÄMNDENS MÅL: Kulturnämnden ska genom ett rikt kulturliv med relevans, aktualitet och djärvhet bidra till Malmös profil som öppen och attraktiv kulturstad. Kulturen i Malmö ska vara en betydande anledning till att människor besöker, bor och verkar i staden. Med utgångspunkt i konst, kultur och kreativt skapande ska kulturen utveckla och berika hela Malmö. Alla Malmöbor ska känna stolthet över att bo i en stad som ger människor positiva kulturella upplevelser, och besökare ska se Malmö som en attraktiv stad där kulturen är ett viktigt och genomgående inslag. Kultur och turism har ett ömsesidigt välgörande förhållande som tillsammans kan öka stadens attraktivitet. Kulturen i Malmö är med och formar stadens karaktär samtidigt som den reflekterar stadens värdegrund, identitet och mångkulturella prägel. Kulturnämnden ska, i samverkan med andra nämnder och aktörer, fortsätta att berika stadsrummet med kultur och konstnärliga inslag. Nämnden ska tillgängliggöra och skapa utrymme för kultur som utmanar och lockar, agera värd för stora evenemang samt verka för utveckling av Malmö som turiststad. Genom etablering av kulturstråk ska kulturen även bli en drivkraft för lokal utveckling. Runt stråken bildas kluster som skapar liv i stadsrummet och ökar attraktiviteten för näringslivet att etablera sig. Kulturnämndens verksamheter ska genom tilltalande och lättillgänglig kommunikation vara både lätta att identifiera och besöka. Nämndens verksamheter är aldrig färdiga, utan befinner sig genom ett nyfiket, öppet och utforskande förhållningssätt i ständig utveckling och förändring. 6

7 Målområde Malmöbon i fokus KULTURNÄMNDENS MÅL: Genom särskilda satsningar och tydliga prioriteringar ska kulturnämndens verksamheter tillgängliggöra konst och kultur för Malmöbor som är socioekonomiskt utsatta. Alla Malmös barn och unga ska såväl under skoltid som på sin fritid ha goda och likvärdiga möjligheter att ta del av, vara delaktiga i och själva skapa kulturupplevelser som berör, vidgar perspektiv och inspirerar. Malmös äldre befolkning ska ha goda möjligheter att delta, känna sig delaktiga och medskapande i kulturella sammanhang. Genom särskilt riktade satsningar ska kulturnämnden bidra till att konst och kultur utgör ett tillgängligt och meningsfullt inslag i vardagen hos de personer som är i behov av stöd och hjälp och personer som av olika skäl inte kan ta sig till nämndens verksamheter. Kultur är en mänsklig rättighet men Malmöbornas möjligheter att ta del av och vara delaktiga i kulturupplevelser är inte jämnt fördelade. Socioekonomisk utsatthet, diskriminerande strukturer, funktionsvariationer och andra faktorer hindrar alltför många från att genom kulturen känna den tillhörighet, sammanhang och gemenskap som för det stora flertalet är en självklarhet. För att kulturen ska kunna bidra till ett mer hållbart Malmö behövs därför riktade satsningar mot dem som i dagsläget av olika skäl har svårare att nå kulturnämndens verksamheter. Barn och unga utgör en av dessa prioriterade grupper. Andelen Malmöbor i åldern 6-19 år förväntas öka mer än dubbelt så snabbt som stadens övriga befolkning fram till Samtidigt är Malmö den stad i Sverige där flest barn växer upp i ekonomiskt utsatta familjer. Malmökommissionen konstaterade i sin slutrapport att kultur, inte minst som en del av lärandet i skolan, kan fungera som en stärkande motkraft för barn och unga från socioekonomiskt svaga förhållanden. En av nämndens utmaningar är därför att identifiera hur kulturen kan ges bättre förutsättningar att fungera kompensatoriskt och bidra till ökad social hållbarhet för barn och unga i hela Malmö. Arbetet ska bedrivas utifrån FN:s barnkonvention och Utvecklingsplan för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad. En annan del av Malmös befolkning som tros öka särskilt snabbt det närmsta decenniet är personer mellan 75 och 84 år. Nämnden ser ett behov av fortsatt verksamhetsutveckling för att bättre svara upp mot denna växande grupp, vars behov behöver fångas upp genom ökad delaktighet och inflytande. Det finns även Malmöbor som mer konkret, till exempel till följd av funktionsvariationer eller psykisk ohälsa, hindras att besöka stadens kulturinstitutioner- och verksamheter. För dessa grupper blir olika former av uppsökande verksamhet ett viktigt verktyg för att tillförsäkra dem en likvärdig tillgång till stadens kulturliv. forts. 7

8 Målområde Ökad trygghet genom kultur och samverkan KULTURNÄMNDENS MÅL: Kulturnämndens verksamheter ska i samverkan med andra aktörer arbeta för och bidra till ökad trygghet i närområdet. Genom att utgå från hela Malmö och låta kulturen vara en naturlig del av stadsplaneringen, ska kulturen ta plats i det offentliga rummet, skapa rörelse och på så vis bidra till ökad trygghet i staden. Flera undersökningar, däribland Malmö stads områdesundersökning (MOMS) och polisens årliga trygghetsmätning, har visat att Malmöbornas upplevda otrygghet ökat de senaste åren. Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika delar av staden. Tillgänglig kunskap pekar tydligt mot betydelsen av en geografiskt baserad samverkan för ökad trygghet mellan aktörer från Malmö stad, boende i området, det civila samhället, näringsliv och fastighetsägare. I detta arbete har kulturnämndens verksamheter en viktig roll. Malmökommissionen framhåller i sin slutrapport att den sociala hållbarheten kan stärkas om kulturen ges möjlighet att ta plats i stadsplaneringen. Trygghet och tillit i närområdet främjas genom aktiva insatser för att skapa rörelse och liv i det offentliga rummet, exempelvis genom attraktiva utemiljöer med offentlig konst eller genom skapandet av aktiva stråk i staden. Trygghetsarbetet kan också bestå av kulturarrangemang, gatufester och liknande som äger rum på offentliga platser och därigenom stärker sammanhållningen och gemenskapen i området. I samband med att den kommunala organisationsförändringen den 1 maj 2017 övergick stadsområdesbiblioteken och en rad mötesplatser från stadsområdesnämnderna till kulturnämnden. Dessa verksamheter har lång erfarenhet av trygghetsarbete och samverkan med aktörer i sina respektive närområden. En viktig uppgift blir därför att bibehålla och vidareutveckla detta arbete, men även att se till att kunskapen om trygghetsarbete och social hållbarhet kan spridas till nämndens övriga verksamheter för att finna nya samarbeten. 8

9 Målområde Kulturella och kreativa näringar KULTURNÄMNDENS MÅL: Aktörer inom kulturella och kreativa näringar ska ha goda förutsättningar att etablera sig, verka och utvecklas i Malmö. Kulturnämnden ska, genom att till exempel lyfta fram goda förebilder och inspirerande exempel samt erbjuda kvalitativa sommarjobb och praktikplatser, ge unga Malmöbor möjlighet att tidigt komma i kontakt med yrken inom kultursektorn. Malmö ska vara en aktiv och attraktiv kulturstad där professionella konstnärer och andra kulturaktörer har goda förutsättningar att verka. Kulturnämnden ska arbeta för samverkan och samarbeten mellan olika delar av staden, branschaktörer och regionala, nationella och internationella aktörer. Syftet är att utveckla möjligheterna för verksamheter inom de kulturella och kreativa näringarna att framgångsrikt verka i staden. Malmö stad har en ung befolkning med många unga som lever i socioekonomisk utsatthet. Ett särskilt fokus ska därför läggas på att visa på vidgade möjligheter för barn och unga. Kulturnämndens verksamheter ska inspirera, bygga relationer samt lyfta fram förebilder för att på så vis visa på olika yrkesmässiga möjligheter inom de kulturella och kreativa näringarna. Det professionella kulturlivet ska bjudas in till att bli en självklar del planerings- och stadsutvecklingsprocesser. Konstnärliga kompetenser har stora möjligheter att bidra med innovativa lösningar i stadens utvecklingsarbete. 9

10 Förhållningssätt och metoder för att nå målen Kulturnämndens budget består av fem målområden samt ett antal förhållningssätt och metoder. Målområdena är externt formulerade med fokus på vad som ska uppnås i verksamheten, för Malmöborna, medan förhållningssätt och metoder fokuserar på organisation, arbetsmetoder och interna förutsättningar. Totalt innehåller budgeten 13 nämndsmål, varav nio under målområden och fyra under förhållningssätt och metoder. Kulturnämndens förhållningssätt och metoder innebär att nämndens verksamhet genomgående bygger på delaktighet, likabehandling och antidiskriminering samt utgår ifrån och bejakar Malmös mångspråkighet. Arbetet planeras och genomförs i samarbete och dialog med Malmöborna såväl som med andra aktörer. På så sätt skapas en relevant verksamhet med höga ambitioner att anpassa sig efter den aktuella målgruppens behov och önskemål. Varje förhållningssätt bidrar också till kulturnämndens uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål, samt till de fem målen i Malmö Kulturstrategi , FN:s barnkonvention och FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda Vilka specifika mål och artiklar som hör till respektive förhållningssätt finns att läsa i en separat bilaga. 10

11 Förhållningssätt och metoder för att nå målen Organisatoriska förutsättningar Kulturnämndens organisation ska understödja och främja utveckling, samtidigt som den fungerar som möjliggörare för olika former av projekt-, process- och utvecklingsarbeten. Kulturnämnden ska också vara en lärande organisation som kontinuerligt arbetar med kompetensdelning, lärande och utvärdering i syfte att skapa bästa möjliga verksamhet för Malmöborna. Varje medarbetare ska ha den kompetens som krävs för att svara upp mot verksamhetens mål och uppdrag, men även ges det förtroende som behövs för att med kreativitet och kunskap utveckla verksamheten. En tillitsbaserad organisation kan på så vis bättre bidra till att nyttja hela den potential och kapacitet nämndens medarbetare besitter. Arbetsmiljön vid kulturnämndens verksamheter ska vara öppen, jämställd och inkluderande, och förvaltningen ska sträva efter en personalsammansättning som speglar Malmös hela befolkning. Med hjälp av ett proaktivt arbetsmiljöarbete ska personalens frisknärvaro öka. Utifrån verksamhetens behov ska kulturnämnden erbjuda den tjänstgöringsgrad som varje medarbetare önskar. Antalet timmar arbetade av timavlönade medarbetare ska minska till förmån för tryggare anställningsformer. Kulturnämnden ska vara ett föredöme som arbetsgivare, med goda arbetsvillkor för alla medarbetare och en arbetsmiljö som är öppen, jämställd och inkluderande. Samarbeten för kunskap och utveckling Kulturnämndens verksamheter samarbetar med lokala, regionala, nationella och internationella kulturaktörer för att utveckla kulturen i Malmö. Genom att etablera nya och fördjupa befintliga samarbeten ska kulturen i staden berikas och ges förutsättningar att förstärka det öppna, globala och moderna Malmö. Kulturnämnden följer Malmökommissionens rekommendation om att skapa kunskapsallianser, det vill säga samarbeten mellan kommun, invånare, civilsamhälle och akademin. Syftet är att säkerställa att beslut som fattas av nämnden baseras på kunskap istället för antaganden. Kulturnämndens kunskapsallianser tar sin utgångspunkt i deltagarnas olika erfarenheter och kunskaper. Ambitionen är att alla parters intressen ska tillgodoses. Deltagandet ska innebära ett ömsesidigt lärande men även utveckling av ny kunskap. Som en effekt av den kommunala omorganiseringen och de verksamheter som förts över till kulturnämnden från de tidigare stadsområdesnämnderna, kommer nämnden att prioritera utvecklandet av nya former för internt samarbete och samverkan, i synnerhet kopplade till tvärgående frågor och processer. Kulturnämnden ska även arbeta för att bibehålla och vidareutveckla tidigare upparbetade samarbeten. Kulturnämnden ska etablera nya och fördjupa befintliga samarbeten, interna såväl som externa, i syfte att genom lärande och utveckling av ny kunskap berika Malmös kulturliv. 11

12 Förhållningssätt och metoder för att nå målen Delaktighet och dialog Möjligheten till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle. Malmös hållbarhetsrapport 2016, med tema delaktighet, lyfter fram att det kommer att bli än viktigare att arbeta för att involvera de grupper i samhället som är mest utsatta utifrån exempelvis socioekonomisk status, och som till följd av detta kan ha sämre förutsättningar till delaktighet i samhällslivet. Att stärka det demokratiska inflytandet och Malmöbornas medverkan på lokal nivå i verksamheterna är därför prioriterat. Det är särskilt viktigt att dessa synpunkter kommer in tidigt i nämndens och förvaltningens olika beslutsprocesser. Först då kan medborgardialog fungera som ett verktyg för invånarna att påverka, inte något som upplevs bromsa eller förhindra utvecklingen. Systematiska medborgardialoger kan ge ökad kunskap om medborgarnas behov och önskemål, så att verksamheternas utbud bättre svarar mot de faktiska behoven. Ett ökat deltagande i demokratiska processer gör även att beslut får större legitimitet. För att inkludera alla oavsett behov och förutsättningar blir medskapandeprocesser allt viktigare. Medskapande är ett sätt att nå dessa grupper och samtidigt skapa förutsättningar för deltagande. Denna form av dialog används i allt större utsträckning av kommunen, men den behöver utvecklas ytterligare i både ordinarie verksamhet och i särskilda projekt. Kulturnämndens verksamheter arbetar aktivt med medborgarinflytande, internt såväl som externt, både med barn och vuxna. Verksamheterna lär av varandras metoder och delar resultat. Kulturnämndens verksamhet ska präglas av delaktighet och dialog, där alla Malmöbor ges lika möjligheter till inflytande och medskapande i arbetet med att utveckla stadens kulturliv och bidra till ökad hållbarhet. 12

13 Förhållningssätt och metoder för att nå målen Likabehandling, antidiskriminering och mångspråkighet Kommunfullmäktiges mål att Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, ska genomsyra kulturnämndens verksamhet. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att säkerställa att alla Malmöbor och besökare i staden, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder, ges likvärdiga möjligheter att ta del av Malmös kulturliv. Detta förhållningssätt ska även vägleda nämndens samarbeten med externa aktörer. För att garantera ett bra bemötande för alla Malmöbor samt öka jämlikheten i våra verksamheters utbud ska kulturförvaltningens verksamheter aktivt jobba för att höja medvetenheten kring och kunskapen om diskrimineringsgrunderna. Malmö är en mångspråkig stad och var tredje Malmöbo är född utomlands. Stadens kulturverksamheter strävar efter att spegla Malmös flerspråkiga och mångkulturella demografi samt att tillgodose de nationella minoritetsgruppernas rättigheter. Med utgångspunkt i detta och ambitionen om likvärdiga förutsättningar för alla Malmöbor att ta del av kulturnämndens verksamhet, ska nämndens institutioner och verksamheter inta ett mångspråkigt förhållningssätt. Förhållningssättet ska genomsyra verksamhet, rekrytering, representativitet och kommunikation. Med hjälp av kontinuerlig kompetensutveckling ska nämndens medarbetare ges den kunskap och verktyg de behöver för att, utifrån sin specifika yrkesroll, förverkliga nämndens mål om att ge alla Malmöbor och besökare i staden likvärdiga möjligheter att ta del av Malmös kulturliv. Kulturnämnden ska säkerställa att alla Malmöbor och besökare i staden ges likvärdiga möjligheter att ta del av Malmös kulturliv. 13

14 Malmö växer när alla Malmöbor får möjlighet att växa. Malmö växer när klyftorna minskar. Ett helt Malmö bygger vi tillsammans; staden, Malmöborna, civilsamhället, akademin och näringslivet. Tillsammans blir vi starkare. Under 2017 tas avgörande steg för ett helt Malmö Malmö stads budget