Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

Transkript

1 KAIROS Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

2 Den stora samhällsomdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Medför ökad mångfald och varierande socio-ekonomiska förutsättningar Medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Urbanisering Migration

3 Social Hållbarhet är inget statiskt tillstånd Säkerhet Mänsklig säkerhet Trygghet Förutsägbarhet Social Hållbarhet Utveckling Mänsklig utveckling Utbildning Folkhälsa Livskvalitet För en rättvis och socialt hållbar utveckling menar KAIROS att medskapandet behöver öka med och mellan dem som bor, vistas och verkar i staden! Rättvisa Mänskliga rättigheter Jämlikhet Erkännande Deltagande

4 Varför det blir som det blir! 1. Antalet målkonflikter som inte synliggörs eller hanteras 2. Bristande förmåga att hantera komplexa samhällsproblem 3. Aktuella former för samhällsstyrning som sätter kundnytta före samhällsnytta 4. Faktiskt arbetsfördelning mellan politik och tjänstemän som medför att fokus framför allt läggs på att göra saker på rätt sätt istället för på att göra rätt saker 5. Mentala strukturer som skapar strukturella ojämlikheter och bevarar ojämlika maktstrukturer

5 Synvändor för rättvisa och social hållbarhet Säkerhet 1)Från negativ till positiv säkerhet! 6) Från enbart kundnytta till en bredare samhällsnytta! 7) Från inbjuden dialog till medskapande demokrati! Utveckling 2) Från ett renodlat marknadsorienterat tillväxttänkande till en mer hälsosam samhällsutveckling! 3) Från styrning till medskapande i skolan! Rättvisa 4) Av och med medborgarna inte bara för! 5) Från formella till reella rättigheter!

6 I. Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Glokalisering Bärkraftiga delar i nationella produktionssystem förvandlas till länkar i globala förädlingskedjor. Platsens betydelse ökar. Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Ojämn utveckling med varierande socio-ekonomiska förutsättningar inte bara mellan länder utan framförallt inom länder och också inom städer Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt

7 Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Nod för global styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar! Utmaningen ligger i att se till den sociala hållbarhetens krav och att identifiera och hantera målkonflikter Bostadspolitikens, gentrifieringens och segregationens egendynamik

8 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SKARPT LÄGE! - en stad som faller isär Skillnader mellan stadsdelar Skillnader inom stadsdelar 7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. Tilltron till det politiska systemet och för politikerna minskar Varför blir det som det blir när vi vill så väl? När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

9 Ingen analys av målkonflikter!! Den post-politiska regionen Produktionsnätverkens fyra mantra för global konkurrenskraft Tillväxt, innovation kreativitet attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Dags att stanna upp och tänka till Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Ekonomisk tillväxt trickle down En urban regional politik i vår tid kräver synvändor!! Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda

10 Den Nya Ekonomiska Geografin Folkhälsans första målområde delaktighet och inflytande i samhället Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd tt Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Intresse- och målkonflikter Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity En regional utveckling för alla Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944) Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) uppmärksammar sambanden stad och land

11 Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Social hållbarhet kräver en inkluderande utveckling Det är innanförskapet som är problemet Att minska utestängningen Fokus på tillit och strukturer Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande EU-migranter i Hamburg Underifrån Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Social upphandling och socioekonomiska bokslut Spårbundenheten kräver stötdämpare och synvändor Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda som resurs och inte som offer Värdighet och respekt istället för strukturell diskriminering Närande istället för tärande Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt Renovering av miljonprogrammen Omfattning och finansiering

12 Vår tids komplexa samhällsfrågor ökar vikten av Medskapande Att vara del av och ansvarig för gemensam handling Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Det handlar om att vara delaktig vid problemformulering, Identifiering av åtgärdsprogram, upprättande av handlingsprogram, genomförande och uppföljning. Formulering av problemet Identifiering av åtgärder Utformande av handlingsplan Implementering av beslut Uppföljning utvärdering Teorifel Programfel

13 Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Den medskapandedialogen förutsätter en mer jämlik delaktighet: Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Medskapande dialog med konfronterande inslag Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är rätt? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Vi synliggör meningsskiljaktigheter och maktstrukturer Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa