GR-nätverket för Mistra Urban Futures

Transkript

1 GR-nätverket för Tid och plats: fredagen den 4 mars 09:00-12:00 på Mistra Urban Futures, Läraregatan 3 Göteborg Närvarande: Lisa Ström GR, Magnus Blombergsson Ale, Gunnel Rydberg GR, Jörgen Larsson, Chalmers, Alexander Hellervik Trafikverket, Jessica Algehed Urban innovation, Christian Jensen GU, Amie Ramstedt GR, Birgitta Guevara Länsstyrelsen, Hans Abrahamsson GU, Jan Riise, Lotta Kjällström Härryda, Annika Friberg Ale, Johanna Stenberg Länsstyrelsen, Ellen Therstol Lerums kommun, Cecilia Norlander Stenungsund, Erika.Bjernhagen-Borken Stenungsund, Johanna Carlsson Alingsås, Saba Shahriari Kungälv, Maria Fagerberg Kungälv, Martin Hallberg Lilla Edet och Maria Gunnarsson Partille Tema: Rekapitulering och framåtblick 1. Inledning Lisa Ström inleder med att beskriva dagens upplägg och tema. Idag filmas presentationerna. En presentationsrunda görs. Se bilaga 1 2. Well-being in Sustainable Cities - Wise Jörgen Larsson från Chalmers och Alexander Hellervik från Trafikverket berättar. Wise har bestått av fem delprojekt och är nu avslutat. Under våren inleds ett bryggprojekt som handlar om den hållbara och attraktiva staden kring bl.a. hushåll, beteenden, tillgänglighet etc. Utifrån ett konsumtionsperspektiv ser vi att det inte har skett någon förbättring när det gäller klimatomställning; utsläppen utomlands har t.o.m. ökat. Konsumtionstrender vi ser är att både flygresor och köttätande har ökat. Men däremot har ökningen stannat av vad gäller personbilismen. Potential för framtiden finns även om vi inte kan minska flygandet kan vi dra in på köttkonsumtion, energiförbrukning, bilåkande m.m. 1

2 Parallellt pågår forskning inom flera områden livsstilar, klimatfrågan m.m. En enkät till 1000 västsvenska visar t.ex. att det inte finns något samband mellan klimatbelastning och välbefinnande. I delprojektet Beslutsmodeller har frågeställningen varit hur vi tar oss mot en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv transportpolitik. Främjar beslutsprocesserna visionerna? Projektets slutsats är att det går att påverka lokalt så att man når uppställda transportpolitiska mål både vad gäller markanvändning, parkeringspolicy och bilinnehav. Vad gäller nämnda bryggprojekt finns möjlighet för den intresserade att ingå i en arbetsgrupp, kontakta då alexander.hellevik@trafikverket.se Ur diskussionen Måste man försvåra för bilismen för att nå målen för kollektivtrafiken. Svar ja men det är inte den enda faktorn. Har ni tittat på energieffektivt byggande? Svar; inte så mycket men det är en viktig faktor. Vem jobbar med att ta förbättra alternativen till flyget i Europa tåg, bussar? Svar: det behöver göras mycket. 3. Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer. KAIROS. Hans Abrahamsson, GU, och Birgitta Guevara, Länsstyrelsen, berättar. Projektet har ställt frågan; Varför blir det som det blir, trots att vi vill så väl? Vi ser idag att tre processer samverkar; globalisering, urbanisering och migration. Idag lever 50 procent av världens befolkning i städer vi får ett mer heterogent samhälle vad gäller generationer, etnicitet, socioekonomiskt m.m. Projektet har identifierat social hållbarhet som en politisk balanspunkt mellan tre värdegrunder: säkerhet, utveckling och rättvisa. I arbetet med att stärka dessa punkter fokuserar man på ett ökat medskapande med dem som bor lokalt. Det behövs stora förändringar på lokal nivå och sju synvändor har identifierats: 1. Från negativ till positiv säkerhet 2. Ompröva samband tillväxt och välfärd 3. Synen på skolan och utbildningssystemet demokratisk skola 2

3 4. Av och med medborgaren, inte bara för; 5. Från formella till reella rättigheter 6. Från kundnytta till medlemsnytta 7. Från inbjuden dialog till medskapande demokrati Takten i urbaniseringen gör att många städer glider över till arenor för sociala konflikter. En god nyhet är dock att rörelseriktningen i detta spänningsfält är politiskt påverkbart. Centralt blir hur vi hanterar och synliggör målkonflikter. Det är viktigt att bygga en känsla av samhörighet snarare än att tala om utanförskap. Slutkonferens för projektet blir 29 augusti Är det för mycket eländesfokusering? Svar; Nej vi behöver plocka fram målkonflikterna och tydliggöra dem för att sedan hitta konstruktiva lösningar. 4. Affärsdriven hållbar stadsutveckling Jessica Algehed, Urban Innovation, och Christian Jensen, GU, berättar. Projektet handlar om mötet mellan det offentliga och näringslivet i att utveckla stad. Drivkraften är att näringslivet ser städer som marknader och möjligheter. Samtidigt har det offentliga behov av att levererar välfärd och vill stärka det lokala näringslivet. En gemensam kunskapsresa. Samverkan kan vara trassligt när olika organisationer ska hitta varandra. Samverkan kan initialt även innebära kostnader innan vi får till en harmoni och 1+1=3. En grundläggande utmaning är att vi tolkar, värderar och agerar olika. Därför är det viktiga att vi pratar med varandra. Hur, när och varför samarbetar man vilka metoder och verktyg finns i organisationer som varit framgångsrikta. Goda exempel efterlyses. 5. Det urbana stationssamhället vägen mot ett resurssnålt resande 3

4 Amie Ramstedt, GR, berättar om projektet som är ett paraply för flera olika projekt. Man kan se stationssamhället som en mötesplats mellan flera planeringsnivåer - det kommunala möter det regionala, det statliga. Arbetsliv och vardagsliv möts. Här är co-creation samskapande - ett måste. Vi har komplexa behov regionala målbilder, urbanisering, regionförstoring. Alla samhällen vill växa. Några områden man jobbat med: - En förstudie kring säkerhet och god ljudmiljö Om stationssamhällets spelplan och konflikten mellan byggnation och risk för buller m.m. - Hållbara och attraktiva stationssamhällen om hållbar lokal mobilitet och effektiv markanvändning - Kan man förlänga stationsnärhetseffekten genom rumslig struktur och form? om faktisk urban struktur kontra upplevd urban struktur. - Beter man sig olika i de olika samhällena beroende på vanor? Svar: Ja. Se bilaga 2-5. Länkar till filmer skickas separat. 6. Nätverkets uppdrag och tema 2016 Se bilaga 1. Ur gruppdiskussionerna: Teman. Kompletteringar till arbetsgruppens förslag: Social ÖP i Kungälv Utbildningssektorn social hållbarhet Vad gör gröna kilar? Ny stad från noll Landvetter södra Stad och omland Nätverkets syfte: Kompletteringar: Nytta utveckling av medarbetare Effektiv kunskap, nyaste forskning, för avstämning i långa projekt Kontaktskapande (nytta) i bransch. Bredaste nätverket. 4

5 Tillsammans hitta lösningar och nya verktyg Viktigt med det regionala perspektivet- att det finns med i slutet av varje träff. Samt hur nätverket ska jobba vidare tillsammans Kontaktpersonernas uppdrag: Kompletteringar: En samordnande/koordinerande roll Kan avsätta tid till medarbetarna Kontinuerlig påminnelse, spridning. Summering- hur vi går vidare? Arbetsgruppen skickar ut uppdragsbeskrivningen utefter dagens synpunkter Respektive kontaktperson förankrar uppdragsbeskrivningen med sin chef och skickat synpunkter senast 15 april till Lisa Uppdragsbeskrivningen tas upp igen och godkännes på nätverksträffen 22 april Kort film om klar till sommaren som kan användas i dialogmöten till under hösten i kommunerna Teman och kommunvärdar: Fredag 22 april kl Tema: Fortsatt presentation av projekt och arbete med nätverkets uppdragsbeskrivning Fredag 3 juni kl Tema: Den blandade staden. Kommunvärd: Härryda kommun Fredag 26 augusti kl Tema: Social hållbarhet Kommunvärd: Tjörns och Kungälvs kommun Fredag 7 oktober kl Tema: Stad och land Kommunvärd: Ale Fredag 2 december kl Tema: Mobilitet/nåbarhet Kommunvärd: Lerums kommun Övrigt Dokumentation från dagen finns på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet) 5