Anteckningar från möte med nätverket för Mistra Urban Futures

Transkript

1 Nätverket för Mistra Urban Futures Anteckningar Sarah Johnstone Anteckningar från möte med nätverket för Mistra Urban Futures Tid: Fredag 24 augusti 2018 Plats: GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg. Närvarande Anja Jelinek Bodil Ahnoff Annika Friberg Fia Johannessen Jenny Olsson Anna Ulvehed Unni Liljegren Jonas Edin Tinna Harling Urban Olsson Rikard Sporre Inga-Lill Siljat Tanja Barrett Petter Leyman Håkan Samuelsson Johanna Paulsson Sarah Johnstone William Schotte Robert Hrelja Ana Gil Sóla Kungsbacka Kungälv Kungälv Lerum Tjörn GR GR VTI Göteborgs Universitet 1. Inledning Sarah Johnstone, GR, samordnare för GR:s arbete inom Mistra Urban Futures inleder träffen och presenterar dagens värd,, och dagens tema, mobilitet/nåbarhet. Fokus för dagen låg på hållbar mobilitet och nåbarhet hur blå mobilitet kan göras hållbar, hur alternativ till bilåkande kan främjas beteendemässigt, hur samverkan kan ske mellan olika aktörer för få till en fungerande kollektivtrafikplanering, samt hur kommuner kan flytta perspektivet från mobilitet till hållbar tillgänglighet i planeringen.

2 2. Mobilitetsutmaningar och lösningar med kopplingar till blå mobilitet Petter Leyman, planarkitekt i kommun, inledde med att berätta om s profil och mobilitetsförutsättningar. Av de 10 öarna i kommunen är fyra sammanbundna med broar och två är bilfria. Invånartätheten är förhållandevis hög och många pendlar ut eller in. Kommunen har ingen fast förbindelse till fastlandet ett beslut som grundar sig på folkomröstningar i kommunen. Blå mobilitet har både utmaningar och möjligheter: Kollektivtrafik: hur kan kommunen få fler att resa kollektivt istället för att åka bil? Mycket handlar om att erbjuda en så smidig och attraktiv resa som möjligt, vilket försvåras av bristfällig koordination mellan olika aktörer i kollektivtrafikplanering. Det krävs en flexibilitet i planering och samverkan för att få anknytningar mellan t.ex. färja och expressbuss att fungera. Cykel: hur kan kommunen öka/främja cykelresandet? Huvudstråk för cykelbanor finns men det är ibland svårt att komma till dem trafiksäkerheten på öarna är inte alltid så hög för cyklister och fler cykelparkeringsplatser behövs vid busshållplatser. Blåa vägar: Att resa på vatten ger mer flexibilitet då man inte är låst till befintliga leder, men för med sig en negativ miljö- och klimatpåverkan. Färjorna möjliggör pendling till och från kommunen men det finns färre personfärjor idag än tidigare. Fler blåförbindelser mellan öarna skulle kunna knyta samman kommunen bättre. Dessa utmaningar ligger till grund för kommunens satsningar nu, som innehåller bl.a. planer för Mobility Management, för parkering och för trafiksäkerhet. Den kommunala planeringen arbetar även med att koppla ihop huvudstråk för cykelbanor samt att undersöka möjligheter genom detaljplan/bygglov att utöka befintliga pendelparkeringar. Kommunen ingår även i Åtgärdsvalsstudien Väg 155 Torslanda- Långsiktigt hållbar tillgänglighet. Håkan Samuelsson, enhetschef för båttrafik, och Tanja Barrett, miljöstrateg och enerig- och klimatrådgivare, berättade om kommuns arbete med hållbar båttrafik. kommun har många färjeleder, som trafikeras bland annat av bilfärjor till norra öarna (i Trafikverkets regi) samt kommunens egna passagerarfärjor till Björkö, Kalvsund och Grötö. 5-10% av kommunens energianvändning går till fartygstrafik, som även är en betydande orsak till negativ klimat- och miljöpåverkan. Kommunen har då satsat på ett projekt tillsammans med Trafikverket, Göteborgs stad, Volvo Penta och andra med målet att ställa om färjorna som trafikerar inom kommun. En omställning

3 av Hönö-ledens fartyg är påbörjat och test med en eldriven snabbfärja för pendlare har varit positiva. Kommunens egna färja har moderniserats och energieffektiviserats och körs på HVO fram till en totalomställning görs. Ny teknik i motorerna på Björkö-leden har lett till 75% reduktion av kväveutsläpp. 3. Samtal som metod för minskat bilåkande William Schotte, regionplanerare på GR, presenterade resultaten från projektet Dialog med hushåll. Projektet undersökte effekterna av motiverande samtal som metod för att minska bilåkande, inom ramen för Nya Vägvanor, en arbetsgrupp inom Västsvenska paketet. Av uppringda bilpendlare från sex kommuner i Göteborgsregionen (Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille), deltog i ett dialogsamtal om alternativ till bilåkande. 53% av de som deltog uppgav att de kan tänka sig alternativa resesätt, åtminstone i någon utsträckning av sina pendlingsdagar, men många uppger att det finns hinder för att göra detta. De främsta hindren är förutsättningar på jobbet eller privat samt avsaknaden av reella resealternativ, till exempel att det är för lång restid i kollektivtrafiken. Efter 6 månader ringdes av bilpendlarna upp för att stämma av om någon förändring i resvanor hade skett, och efter 12 månader ringdes 1600 av dessa upp. Av de 1600 uppgav en av tre att de numera åker kollektivt på regelbunden basis. De som åker färre dagar ensamma i bil väljer även i högre utsträckning än övriga att samåka, arbeta hemifrån eller att cykla. Bara 11% av de som har ändrat sitt beteende uppgav att det var till följd av dialogens påverkan, medan de flesta uppgav att det var till följd av ändrade förutsättningar. Dock kan det vara så att samtalet var en form av nudging i sig, som började att leda tankarna in i nya vanor. Slutrapporten för projektet kommer under hösten, men en preliminär sammanställning har gjorts. 4. Kollektivtrafik samverkans utmaningar och möjligheter Robert Hrelja, docent i trafik och väg och forskare på VTI, har forskat på samverkan inom kollektivtrafikplanering, med fokus på tjänstepersoners erfarenheter. Hans presentation fokuserade på att förståelser av effektiv samverkan och hur det kan skapas. Han inledde med att definiera samverkan som samhandling (kontra samordning), dvs. att inblandade aktörer har kanske olika agendor men styr ändå mot ett gemensamt mål. I samhandling utforskar formellt självständiga aktörer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Det kan ses som en lärandeprocess där förståelse och

4 tillit byggs upp över tid i olika faser, men det är viktigt att börja tidigt med att lära känna varandra och sätta rollerna, samt att fastställa ekonomiska förutsättningar. Robert tog upp exempel från två projekt: Tvärbanan i Stockholm och Västlänken/Korsvägen och landade i några kvalitéer för framgångsrik samverkan: en gemensam målbild, förståelse och respekt för varandras synpunkter och organisationer (även om alla inte behöver vara överens), kontinuitet i de människor som agerar i dialogen, att det finns en verklig påverkansförmåga och att de som är med i samverkan har mandat att agera. Som exempel på hur fysisk planering kan samspela med kollektivtrafikplanering tog Robert upp Skåne som exempel. Där har kollektivtrafikplanering styrts mer utifrån informella institutioner (t.ex. traditioner, normer, informella nätverk, delad kunskap) istället för formella (t.ex. lagar, regler, formella överenskommelser). Principer som systemtänk och metaforer som kollektivtrafiken som regionens blodomlopp har gjort planeringen av regionens kollektivtrafik mindre fragmenterat. Som slutsats listade Robert några knep för bättre samverkan kring kollektivtrafikplanering: Skapa en gemensam förståelse för syftet och nyttan av samverkan Se till att alla berörda organisationer involveras tidigt Ha tydliga interna mål Klarggör interna roller, mandat och befogenheter Se till att det finns resurser för samverkan i form av pengar, personal, ledarskap, expertis Skapa tydliga regler för samverkan tidigt Hantera svåra frågor tidigt Skapa tydlighet om vem som betalar 5. Utmaningar i implementering av hållbar tillgänglighet Ana Gil Sóla, forskare i kulturgeografi på Göteborgs universitet, bredde perspektivet från enbart mobilitet till begreppet hållbar tillgänglighet, dvs. att olika sociala grupper på ett ekologiskt hållbart sätt lätt kan nå, och få tillträde till, viktiga verksamheter och platser i regionen. Fokuset ligger därmed inte bara på förflyttning men även på individen och på lokalisering. Ana har forskat på kommunala tjänstepersoners syn på hållbar tillgänglighet, som kan kategoriseras i fem olika spår närhet till viktiga verksamheter i vardagen, förtätning av urbana områden, (ny) balans

5 mellan olika färdsätt, alla invånares rätt till grundläggande service, samt ett helhetsperspektiv i kommunens organisation. Hon lyfte några utmaningar med att implementera hållbar tillgänglighet på kommunal nivå. Målkonflikter uppstår som kan vara svårlösta och olika individers behov kan stå i konflikt med varandra. Till exempel kan förtätning genom bostadsbyggande tränga bort andra viktiga utrymmen, vilket leder till längre förflyttningar. Eller så kan en förtätning i centrum ge möjlighet till en hållbar förflyttning för vissa men en exkluderande gentrifiering för andra. För vissa frågor saknas verktyg för implementering t.ex. för att minska bilens roll i tillgänglighet, det finns p-tal men inte cykelställs-tal. Hennes forskning på ämnet har publicerats i en akademisk artikel och en populärvetenskaplig version kommer till våren. 5. Diskussion och reflektion Hållbar tillgänglighet för vem och till vad? Kön och ålder påverkar hur närhet definieras och individers resmönster. Kvinnor tenderar att göra fler och kortare resor än män och kör bil i mindre utsträckning. Närhet till en förskola kan vara viktigt för barnfamiljer men förskolor kräver också mycket mark och tillgång till natur som konkurrerar med förtätning. Prognosstyrning kontra målstyrning gällande bilar och kollektivtrafik. Svårigheter med att få till ny kollektivtrafikinfrastruktur om man inte kan visa på ett befintligt passagerarunderlag. T.ex. Sverigeförhandlingens krav på antal bostäder i samband med finansiering av transportinfrastruktur. Begrepp och metaforer spelar roll t.ex. med Skånes blodomlopp-formulering. Kollektivtrafik skulle kunna betraktas som ett verktyg för regional utveckling, det finns andra vinster än enbart ekonomiska. En mer flexibel samverkan behövs gällande kollektivtrafikplanering Skåne kan vara intressant att jämföra med. 6. Nätverkstid Mistra Urban Futures framtid: En utredning om GOLIP:s fortsättning har genomförts av Rolf Annerberg och presenterats för konsortierådet. Vissa riktningsförslag har angivits men allt är inte klart och en arbetsgrupp jobbar vidare med slutsatserna. En tjänst har skapats på Mistra Urban Futures för att jobba med finansiering för post Mistra Urban Futures skulle kunna spela en viktig roll i att binda samman delregionen länka Göteborg med de andra

6 kommunerna i regional utveckling, men det kräver att Göteborgs Stad tar en aktivare roll. Tillgänglighet till Mistra Urban Futures event är svårt för många utanför Göteborg webbföreläsningar och/eller inspelningar hade varit bra. T.ex. fungerade det jättebra med Beth Perry vid förra nätverksträffen. 6. Övrigt Nästa nätverksträff krockar med Rurban Planning Talks som är samma dag och tar upp liknande frågor. Det beslutades att nästa nätverksträff (28 sept) ställs in och flyttas fram till november istället. Tjörns tematräff i november stryks. Mistra Urban Futures Göteborgskonferens 4 oktober få platser kvar! Gå med i nytt Mistra Urban Futures nätverk: Hållbar urban mobilitet och Social hållbarhet i transportplanering. Uppstartsmöte i oktober, drivs av Lisa Ström (GR) och Ana Gil Sóla. Mistra Urban Futures har även ett nätverk för hållbar urban mobilitet kopplade till projektet GUTS. Fråga Sarah om ni vill veta mer! Dokumentation från dagen finns även på nätverkets projektplats, klicka längst upp till höger på och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet)