GR-nätverket för Mistra Urban Futures

Transkript

1 Anteckningar Lisa Ström GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 28 augusti 09:00-12:00 hos GR, Gårdavägen 2, Göteborg i lokalen Pater Noster Närvaro: Lisa Ström, Gunnel Rydberg Göteborgsregionens kommunalförbund GR, Tinna Harling Tjörns kommun, Johanna Wahlqvist, Viktoria Esko och Katarina Gustafsson Lerums kommun, Erika Bjernhagen- Borken Stenungsunds kommun, Caroline Forsbäck och Lotta Kjällström Härryda kommun, Lisa Bomble Chalmers, Leila Bonnier Alingsås kommun, Elisabeth Börlin Mölndal stad, Jessica Andersson Kungälvs kommun, Marie Bergdahl och Åsa Jönsson Tjörns kommun, Karin Jern och Carin Gustrin Partille kommun, Kristina Stenström Tjörns kommun och Annika Friberg Ale kommun Frånvaro: Pia Borg Göteborg stad, Elin Johansson Kungsbacka, Cecilia Friberg Lilla Edet, Anna Westergården Öckerö, Magnus Blombergsson Ale kommun Lisa Ström GR, inledning Se bilaga 1 Läs mer om Mistra Urban Futures på Samhällsutveckling av orten Skärhamn med hjälp av dialog och cultural planning metoden, Tinna Harling, Tjörns kommun Se bilaga 2, kompletterande anteckningar finns nedan: Cultural planning är en samhällsplaneringsmetod som handlar om att ta tillvara på ortens själ Det är inte lika enkelt att bo på Tjörn som i Göteborg och då behöver man ta tillvara och stärka kommunens värden Handlar om att lyssna in medborgare och även besökare, det senare är en stor resurs 1

2 Ordet Cultural planning kan vara missvisande och det är svårt att förstå vad som menas. En stark kulturell resurs kan vara byggnader, dialekter, mötesplatser, levnadssätt. Det kan vara både kända och okända. Materiella och icke-materiella. På Tjörn är det exempelvis allt från Akvarellmuseet, klättring, Tjörnmål, äggost, triathlon, Tjörn runt, företagsanda, byggnadstradition, EPA-traktorer m.m. Kommunen har använt metoden för att ta fram näringslivsprogram, ÖP, detaljplaner för Kållekärr och Almösund-Myggenäs-Almön Idag berättar Tinna om hur metoden Cultural planning används i Skärhamns tätort I januari 2014 bjöd kommunen in till workshop om utvecklingen i Skärhamn för att ta ett helhetsgrepp. Vad finns idag och hur kan orten utvecklas? På workshopen kom 100 personer. Kommunen höll en presentation och inledning, därefter jobbade deltagarna i grupper med 10 personer i varje. Deltagarnas syn på vad som är positiva och negativa platser synliggjordes på en karta. Det blev väldigt tydligt vilka platser som behöver förbättras Deltagarna fick också dela med sig av goda idéer som sammanställdes på en nuläges- och önskekarta. Kommunen gjorde även workshops med ungdomar (ca 15 år) och barn (på fritids). Barnen fick göra teckningar på vad de önskade sig som blev en utställning i kommun huset. Det var intressant att både vuxna och ungdomar tyckte väldigt lika. Resultatet blev en handlingsplan med 14 punkter för ett bättre Skärhamn med tydligt ansvar för vem som ska göra vad Det är inte lätt att få till ett genomförande kring alla punkter. Exemplet papperskorgar- kommunen har budget och plats för fler papperskorgar, men företaget som hämtar upp avfallet behöver ökad budget för att hämta, vilket kommunen har svårt att påverka Triggerprojekt - några åtgärder som kommunen genomfört, exempelvis konstprojekt längs med ett stråk i Skärhamn, vägvisare till Hamneberget 2

3 Fördelarna med att jobba med metoden är att ha ett mandat för att lägga tid på att samtala med medborgare. Det ger samverkan över förvaltningsgränser, vilket funkar jättebra ibland och sämre ibland. Det ger även en tydligare gemensam bild, politikerna bjuds alltid med in i samtalen. Diskussion i nätverket Finns det en risk att bygga för mycket på nostalgiska och konservativa krafter genom Cultural planning- metoden? Finns det en risk att exkludera någonting? Metoden bygger inte bara på att prata om identiteten och värden, utan även om vad som fattas och vad som behöver utvecklas Det upplevs att människor blir mer positiva genom att få vara med i dialogen Det är skillnad på bevarande och försvarande. Om medborgarna involveras i tidigt skede ökar chansen till en grundläggande ömsesidig förståelse Lisa Bomble, Chalmers om spridning av forskning i Uddevalla och Lerum Lisa gjorde hennes licentiatexamen i Uddevalla och följde deras process med medborgardialog med en metod som kallas områdesanalys Därefter fortsatte Lisa med finansiering av Chalmers, Lerums kommun och Mistra Urban Futures att studera medborgardialog och medskapandeprocessen i Gråbo Forskningen har handlat om dialog och kommunikativ planering, hur det fungerar, varför det fungerar och hur det borde fungera Arbetet ska resultera i en avhandling som ska bli färdig 2016 Lisa ansöker om medel från Formas för att kunna informera och sprida resultat bl.a. till detta nätverk 3

4 Diskussionsfrågor: Hur kan en kommun med hjälp av dialog finna en plats resurser och brister? Hur kan det leda till processer och beslut? Det är viktigt att jobba internt inom kommunen kring värden och den gemensamma bilden för att kunna förmedla den till medborgarna Att jobba förvaltningsövergripande är väldigt viktigt En viktig del är att lyssna av och fånga vad som pågår i lokalsamhället kontinuerligt. Dialog behöver komma in tidigt i processerna och kommunicera var medborgarna är i beslutsprocessen Alla tjänstemän har inte kompetens kring frågorna och det kan då vara nyttigt att ta extern hjälp i början SWOT-analys kan vara en bra metod för att hantera en konflikt, det ger möjlighet att diskutera hot och möjligheter kring exempelvis en etablering som redan är fastlagd (exempelvis en flytt av vårdcentral eller etablering av boende för ensamkommande flyktingbarn) Det är viktigt att inte bara bjuda in utan även söka upp, exempelvis grupper i vissa ålderskategorier Kommunen kan behöva jobba med olika metoder, exempelvis att samla in synpunkter via webben kontinuerligt, bjuda in öppet, söka upp grupper, vara synliga fysiskt utomhus m.m. Det vore intressant att jobba mer med koppling mellan Cultural planning och sociala konsekvensanalyser, de två metoderna skulle kunna komplettera varandra Cultural planning metoden är inte så etablerad och känd, vilket kan bero på att det ofta landar på en förvaltning istället för att vara förvaltningsövergripande. Varje kommun kan anpassa metoden och integrera andra metoder i den I Sverige är det vanligt att kommunen genomför, men genom cultural planning kan medborgarna vara med och driva samhällsutvecklingen. Det kan bli en språngbräda för att se 4

5 medborgarna som en resurs. Om medborgarna lyfter fram värden så kan det finnas mycket som medborgare kan driva själva Vilka kunskapsbehov finns kring arbetssätt och metoder? Det finns behov av att överföra erfarenheter mellan kommuner kring vilka metoder och vilken forskning som finns Det vore bra att kunna sprida informationen mer kring vilken forskning som finns GR-nätverket har en viktig funktion Uppföljning av åren och kommande arbete Vilka är er erfarenhet och nytta av medverkan i Mistra Urban Futures ? Det är oklart om kommunerna drar så mycket nytta av det som görs inom Mistra Urban Futures som de skulle kunna göra Vi drar nytta individuellt, men skulle kunna dra mer nytta organisatoriskt. Det vore bra att förankra mer Det är bra med yrkesövergripande ofarliga forum Nätverksträffarna är attraktiva, det är många som deltar Det är enkelt att bjuda vidare till seminarier Mistra Urban Futures har ett bra nyhetsbrev Bra, gratis vidareutbildningar Erbjuder bra idéer till nya arbetssätt Stöd i att få nya arbetssätt tills in kommun, det blir ett argument att andra städer jobbar så Överföra och förankra kunskap i praktiska projekt 5

6 Vilka är aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov inom området hållbar stadsutveckling inför ? Hållbarhet och PBL- hur blir visionerna möjligheter? Vad menas egentligen med hållbar stadsutveckling? Vad har det för innebörd i mindre orter och för landsbygden? Stad-land perspektivet Hur blir hållbar stadsutveckling relevant för landsbygdskommunen? Parkeringsfrågor och parkeringsnormer Grönska i tätbebyggt område Förtätning Hur kan vi se medborgarna som en resurs i hållbarhetsarbetet? Hur kan Mistra Urban Futures stötta i det tvärsektoriella arbetet och för att hitta nya vägar i perspektivkonflikter? Vilka konsekvenser får Sverigeförhandlingen? Hur rimmar pågående utveckling av köpcentrum med en hållbar stadsutveckling/regionutveckling? Hur kan vi jobba i nätverket framöver? Hur kan GR stötta i det fortsatta arbetet? Det vore bra att sammanfatta nätverksträffarna i en A4 med lite kort text, bilder och länkar En projektforumssida där det är möjligt att ställa frågor En uppdragsbeskrivning för nätverksdeltagare Genom att ha nätverksträffar på plats i kommunerna så skulle det bli synligare i den kommunen man är, men det finns en risk att deltagandet blir lägre från andra kommuner GR skulle kunna synliggöra arbetet tydligare för kommunpolitikerna. Det skulle behövas någon form av politikerutbildning 6

7 Övrigt Nätverk är ett lite missvisande ord eftersom det är så olika deltagare vid olika möten Det är svårt att få kompetensen som nätverksdeltagarna får till sig att landa i kommunerna Fördelarna med nätverket är att de ger möjlighet att träffa kollegor, man får inspiration från olika projekt och att forskares syn ger en skjuts framåt Det är bra med teman, men de skulle behöva sammanfattas Det är lätt att bjuda in rätt personer till tematräffar Bra att få till sig riktiga case/praktiska exempel från andra kommuner tillsammans med aktuell forskning Skulle det vara möjligt med fler web-seminarier? Nätverket är ett bra forum för diskussion om samhällsplanering Det skulle vara bra om Göteborg stad var mer delaktiga i nätverket eftersom de har en så central roll i regionen En ny årlig statusrapport av GR:s samverkan i Mistra Urban Futures tas fram med dagens nätverksdialog som underlag. Nätverket får ett utkast senast 11 september med uppgift att lämna synpunkter den 16 september. Dokumentation Dokumentation från dagen finns på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet) 7