GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 7 oktober, klockan , GR

Transkript

1 Mistra Urban Futures nätverket Anteckningar Datum: Lisa Ström GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 7 oktober, klockan , GR Närvaro: Johanna Stenberg Länsstyrelsen, Åsa Lindborg Stenungsund, Wenche Lerme Göteborg stad Angered, Magnus Fredricson Skaraborg, Joanna Friberg GR, Julia Fredriksson Chalmers, Nils Björling Chalmers, Kristina Grange NMBU (Norges miljö- och biomedicinska universitet), Peter Rundkvist BRG, Tinna Harling Tjörn och Karin Löfgren Tjörn, Christine Flood GR, Raquel Sandblad Kungsbacka, Anna-Karin Ljungman Kungsbacka, David Eriksson Alingsås, Magnus Blombergsson Ale, Annika Friberg Ale, Joel Andersson Ale, Alex Spielhaupter Ale, Viktor Axbom Ale, Lisa Ström GR, Gunnel Rydberg GR, Mattias Roos-Tägtström Ale, Jessica Andersson Kungälv, Elisabeth Östman Mölndal, Martin Hallberg Lilla Edet Frånvaro:, Pia Borg Göteborg stad, Lotta Kjällström Härryda, Jonas Edin Lerum och Sofia Wiman Kungsbacka Inledning, Lisa Ström GR Se bilaga 1 Förstudie om planeringsmetoder för hållbar lokal och regional utveckling i Västra Götaland, Julia Fredriksson och Nils Björling Chalmers Julia och Nils från Chalmers har startat ett projekt om hållbar lokal och regional utveckling tillsammans med VGR och Länsstyrelsen. Projektet är i ett inledande skede Julia och Nils tillhör en forskargrupp som jobbar med urbana och regionala omvandlingar. Det handlar om hur man kan förstå relationen mellan stad och land. Hur kan man se på relationen utifrån ett maktperspektiv? Vilka utmaningar är kopplade till urbanisering? Hur kan man överbrygga glapp mellan lokal och regional nivå och mellan centrum och periferi? Forskarna menar att urbanisering inte bara är en process. Det finns många utvidgande urbaniseringsprocesser som innebär att staden utvidgas, exempelvis genom hur medier, och mobiler är 1

2 sammankopplade. Alla påverkas av dessa processer, även de som bor på landsbygden Nils har deltagit i arbetet med strukturbild Skaraborg och i det arbetet utvecklat tre begrepp. Ett av dessa begrepp är sköra stadslandskap. De uppstår både i centrum och periferi, dels p.g.a. brist på resurser, men även lokala eliter som inte mäktar med att genomföra förändringar Ett annat begrepp är urbana ekologier. Det används som ett sätt att försöka förstå hur olika orter och landskap förhåller sig till varandra. Begreppet kan användas för att synliggöra hur olika orter bidrar på olika sätt till en regional utveckling Idag finns en urban norm. Hur påverkar det maktrelationen mellan stad och land? Hur påverkar den ett planeringssammanhang? De senaste hundra åren har skillnaderna mellan stad och land suddats ut. Det finns många typer av urbana funktioner i rurala landskap Planering har präglats av ett storstadsperspektiv, att stärka kärnor, en urban kärna Man pratar om stadskärnan som bärare och därmed motiveras satsning av resurser på en ganska liten punkt. Julia har gjort en översyn av hur storstadskommunerna ser på stad-land frågan. Urbanisering är en dubbelriktad process, men de tre storstadskommunerna pratar väldigt mycket om att urbanisering handlar om att hantera sin inflyttning. Vad innebär det att storstäderna inte ser hur de påverkar omlandet? Julia samarbetar med NMBU i Norge. Det är intressant att jämföra Sverige och Norge eftersom Norge har andra strategier för att hantera urbanisering och landsbygdsutveckling I den startade förstudien är syftet att hitta nya perspektiv på planering och nya planeringsmetoder Ambitionen är att få igång olika forskningsansökningar kring frågorna De vill också bygga konsortier och samarbetspartner Är detta frågeställningar som nätverket är intresserade av? Arbetsgruppen jobbar gärna tillsammans med fler. Utmaningarna är flera, bland annat att den mellankommunala konkurrensen har ökat. Kommuner konkurrerar om invånare, bostäder och näringsetableringar. Vi har också en planeringssituation idag där det är en relativt liten dynamik mellan sektorer och mellan nivåer Gruppen har identifierat fyra teman: utveckla planeringsmetoder, undersöka regionförstoringens effekter, klargöra förutsättningar och konsvenser av lokalisering av arbetsplatser och nivåer som medför resurskrävande infrastruktur, utveckla samverkansprocesser mellan olika planeringsnivåer 2

3 En intressant frågeställning är: Kan vi tillåta människor att bo var som helst i framtiden eller blir det för resurskrävande? Forskarna samarbetar även med Göteborg stad och Älvstranden Utveckling kring Älvstaden. Hur påverkar utvecklingen av Älvstaden omkringliggande kommuner? Var ska alla arbetsplatser och invånare komma ifrån En viktig del i projektet handlar om att överbrygga glappet mellan praktik och akademi Diskussion: Ett inspel från Ale är att det är viktigt att inte fokusera för mycket på planeringsmetoder utan börja med att tydliggöra vilka utmaningarna är framåt Det är viktigt med synvändor- lärdomarna från Kairos-projektet där de tar upp relationen stad-land i deras andra synvända. Det finns inget motsatsförhållande utan bara integrerande processer Projektet känns väldigt angeläget Det delregionala perspektivet är också viktigt. Skaraborg och GR deltar i arbetet. Boråsregionen/Sjuhärad har inget politiskt mandat för att arbeta med samhällsplanering. Fyrbodal har påbörjat ett kartläggande arbete för en gemensamt delregional planering Se bilaga 2 Vilka utmaningar finns för en hållbar stads- och landsbygdsutveckling för en mindre kommun i en storstadsregion? Annika Friberg, Viktor Axbom, Alex Spielhaupter & Magnus Blombergsson Ale kommun Det är högt tryck på att bygga bostäder i Ale I Ale finns en stor omgivande landsbygd med många naturområden och kulturlandskap. Av det odlingslandskap vi hade i början av 1900-talet är bara en tredjedel kvar Hur bibehåller vi ett öppet landskap? Vilka resurser är marken mest lämpad till? Det finns dessutom större behov av tysta sammanhängande områden nära storstaden I och med den stora infrastruktursatsningen 2012 så har kommunen ett regionalt ansvar att bygga längs med det stråket Kommunen detaljplanerar längs med stråket, men ca 20 % av bostäderna byggs på landsbygden 2015 har varit Ales år, när det gäller befolkningstillväxt och växte mest i hela Göteborgsregionen Personer mellan år var väldigt liten Men fler stannar kvar. Kan bero på att bostadssituationen i Göteborg är ansträngd. De äldre mellan år minskar, eventuellt flyttar de från sina villor till Göteborg där det finns större kulturutbud 3

4 Antalet arbetstillfällen i jakt, skogsbruk och jordbruk har fördubblats. Landsbygdsbor pendlar inom kommunen medan de som bor i tätort i högre grad pendlar till Göteborg Medelinkomsten för boende utanför tätort och i tätort är ungefär samma. Utbildningsnivån är något högre bland de som bor i tätort, men skillnaden är inte så stor. Prisutvecklingen på bostäder i tätorterna påverkar Det är god busstrafik, med många linjer som matar till pendeln. Det är dock inte så stor ökning av resenärer på kollektivtrafiken, framförallt inte på landsbygden. Däremot ökar cyklarna vid pendelparkeringar, framförallt i Nödinge där det är relativt platt. Körsträckan per person och bilinnehav minskade under 2013, därefter ökar det igen Det är många som tar bilen till pendelparkeringen och det är på den marken kommunen vill utveckla och bygga fler bostäder Kommunfullmäktige har fastslagit ett inriktningsmål om att bygga i närhet av god kollektivtrafik (600 m från hållplats där linjen går 10 dubbelturer om dagen). Det är dock väldigt få avslag för bygglov baserat på att bostäderna ligger längre bort än 600 meter till hållplats. Det finns en utmaning i utveckling av kommunal service- hur liten kan en förskola vara? I tätort har 75 % mindre än 600 meter till förskolan. Hämtning och lämning av barn i bil är dock väldigt vanligt förekommande En annan utmaning är etablering av större livsmedelsaffärer i tätorter eftersom det slår ut mindre affärer i omgivande minder orter. Det är dessutom svårt att försörja med VA på glesbygden. Det finns ett hållbarhetsmål om att minska bilåkandet med 35 %, vilket är svåruppnåeligt Det är större utmaningar att bygga i tätorterna, medan det är flera faktorer som driver byggandet på landsbygden Med en utspridd befolkning ökar kostnader för infrastruktur och det bilanvändning ökar. Hur ser den sociala hållbarheten ut? Förstör vi eller utvecklar vi landsbygden genom att bebygga den? Vilka utmaningar har andra GR-kommuner? Vilken analys kan vi göra gemensamt? Se bilaga 3 Om projektet Stadslandet, Peter Rundqvist BRG Initiativet grundar sig i en förstudie som gjordes inom ramen för Utveckling Nordost- ett tidigare strukturfondsprojekt. Just nu ligger en ansökan om EU-medel och om projektet beviljas startar det efter årsskiftet 4

5 Projektet är knutet till Mistra Urban Futures med ambitionen att knyta forskning till olika testbäddar i Angered. Ambitionen är att koppla erfarenheterna från de andra plattformarna internationellt i Kisumu och Kapstaden till projektet Angered är en fjärdedel av Göteborg stads yta. Det finns stora ytor av mark som ägs av kommunen. En stor del av marken är skog. Hur kan de resurserna tas tillvara? Efterfrågan av närodlat är idag större än tillgången. Hur kan näringar stärkas för att kunna leverera livsmedel? Ambitionen är att utveckla en tillämpad livsmedelsstrategi Förorterna har utvecklats utan tanke på att skapa arbetstillfällen, mer som sovstäder. I vissa delar är arbetslösheten upp mot 50 %. Hur kan vi skapa fler arbetstillfällen inom ramen för en grön ekonomi? Hur kan nya modeller för logistik testas? Kan den offentliga sektorn och exempelvis närsjukhuset i Angered vara konsumenter av närodlade livsmedel? Stadslandet jobbar i en Penta Helix-struktur där akademin, den offentliga sektorn, näringslivet, civilsamhället och invånare ska kunna mötas Peter vill gärna bredda nätverket av aktörer och bjuder in fler att delta i projektet Se bilaga 4 Diskussion och reflektion Vilka utmaningar och möjligheter finns? Se sammanfattning i bilden nedan: 5

6 Nätverkets fortsatta arbete Sammanfattning: Vad tar ni med er hem? Hur kan nätverket jobba vidare? Det är ett värdefullt ämne att jobba vidare med, vi behöver prata mer om det Det är viktigt att ha med sig både stads- och landsbygdsperspektivet i planeringen. Fokus är så starkt på stadsutvecklingen att det andra helt glöms bort Alla skulle behöva göra en liknande kartläggning som Ale presenterade idag. Det leder till mycket insikter och tar kål på en del fördomar Hur kan värdet av landsbygden lyftas mer- både i ett lokalt och i ett regionalt perspektiv? Det är väldigt mycket diskussioner om bostadsproduktion och det finns väldigt lite fokus på landsbygdsfrågor. Det finns möjlighet att lyfta frågorna och ta ett helhetsgrepp i översiktsplanearbetet Det finns behov av att fördjupa strukturbilden och ha en dialog om den på nytt. Vad handlar de gröna kilarna om? Att utveckla gröna näringar är en viktig strategisk fråga framåt I det här sammanhanget är det viktigt att också staden fungerar. Hur kommer Göteborg som kärna fungera under Västlänken? Nästa träff kommer nätverket fokusera på teman inför 2017, alla får i uppdrag att fundera på det tills nästa gång Lisa ställer frågan till Julia och Nils om nätverket skulle kunna få bli en referensgrupp till deras fortsatta projekt Övrigt Dokumentation från dagen finns även på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet) 6