GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 3 juni 09:00-12:00 på GR Anders Personsgatan 8, Göteborg

Transkript

1 Mistra Urban Futures nätverket Anteckningar Datum: Lisa Ström GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 3 juni 09:00-12:00 på GR Anders Personsgatan 8, Göteborg Närvaro: Lisa Ström GR, Gunnel Rydberg GR, Nikolina Verovic GR, Layla Kandakji GR, Simona Merdic GR, Eva-Lena Hedvall GR, Anders Törnqvist GU, Sören Olsson GU, Kristian Käll Älvstranden Utveckling, Jörgen Hermansson Partille, Maria Gunnarsson Partille, Erika Bjernhagen Börkén Stenungsund, Cecilia Norlander Stenungsund, Marcus Broman Stenungsund, Kristina Englund Härryda, Matilda Svenning Härryda, Katarina Gustafsson Lerum, Mai Lundell Lilla Edet, Martin Hallberg Lilla Edet, Tinna Harling Tjörn, Karin Löfgren Tjörn, Lennart Axring Partille, Majed Shabo Partille, Karin Jern Partille, Sofia Werdell Ribba Partille, Malin Wallin Alingsås, Saba Shahriari Kungälv, Jessica Andersson Kungälv, Magnus Blombergsson Ale, Elin Johansson Kungsbacka, Birgitta Augustsson Ale, Alex Spielhaupter Ale, Maria Palm Ale, Linda Billberg Lerum, Elma Durakovic Mistra Urban Futures och Julia Widbom Ale Frånvaro: Lotta Kjällström Härryda, Kenneth Fondén Mölndal, Pia Borg Göteborg stad, Patrik Fridh Alingsås och Ellen Therstol, Lerum, Annika Friberg Ale Inledning, Lisa Ström GR Se bilaga 1 Översiktsplanearbete med social hållbarhet i fokus, Jörgen Hermansson, samhällsbyggnadschef i Partille Jörgen inledde med att ställa frågorna: Hur skapar man en socialt hållbar ÖP? Är det möjligt? Är det socialt hållbart att göra en ÖP? Kommunen hade en väldigt omfattande medborgardialog och fick ett omfattande material att utgå ifrån i starten av ÖP-arbetet. Det är en styrka och en trygghet i arbetet och en kvalitetssäkring. Det är dock svårt att sammanfatta och analysera materialet

2 Några begrepp har kommunen kunnat se är återkommande och viktigt för kommunens identitet. Exempelvis nära storstaden och nära naturen. Andra kvalitéer är nära vardagslivet, näringslivet och kulturen. Just nu pågår bygget av en ny arena som är till för evenemang, men där det även ges utrymme för kultur och föreningsliv. Arenan ska ge möjlighet till stadsliv i området Översiktsplanen tar avstamp i GR:s strulturbild. Vad kan Partille bidra med i regionen? Den fysiska planeringen är medel för att nå de sociala hållbarhetsmålen. Partilles vision är mitt i det goda livet Det finns inte så gott om mark i Partille och därför blir det viktigt att förtäta. Det är fokus på att bygga nära infrastruktur och kollektivtrafik Kommunen tog tidigt fram statistik över hur medborgarna i kommunen mår och har det, vilket utgjorde en bra grund. Parkarbetarna deltog i att kartlägga vilka mötesplatser som finns i kommunen och hur de används. De två kartläggningarna blev ett bra underlag för vad som behövde bevaras och stärkas i översiktsplanen I översiktsplanen anges ett antal strategier och principer över vilka platser som behöver utvecklas, men även vilka kopplingar mellan olika områden och noder som är viktiga för att människor samlas där En utmaning är att få in bostäder i Partille centrum, som idag är ett kommersiellt centrum med gott om handel. I centrum ligger också kollektivtrafikknutpunkt med tågstation. Rubriken för det arbetet är att gå från förort till förstad. Kommunen har startat samrådsprocessen och för dialog med olika aktörer och till hösten går samrådshandlingen ut. Det blir spännande att se vad människor som var med i tidigt skede tycker om handlingen. Har då ÖP:N fokus på social hållbarhet? Ja, bakom varje streck finns ett bakgrundsmaterial som tagit avstamp i den sociala hållbarheten. Se bilaga 2 Om socialt blandat boende i Göteborg, Anders Törnquist och Sören Olsson, Göteborgs universitet Se bilaga 3 Rapporten är resultatet av ett halvårs arbete, som finns i pappersupplaga och att ladda ned som PDF Underlaget är både litteratur och samtal med kunniga personer runt om i Europa

3 Innan rapporten kom fanns inte diskussionen om socialt blandat boende, men rapporten har gjort att frågan kommit högre upp på agendan Hur ska de resurssvaga få råd att bo i nybyggda attraktiva områden? Var ska de fattiga bo överhuvudtaget? I Europa lyfts frågan eftersom det är viktigt att samhället ska fortsätta hålla ihop. Det finns en polarisering idag som blir allt högre och blandningen är viktig för att motverka den Segregationen skapar orättvisa i livsvillkor och uppväxtmöjligheter En blandad stad blir mer dynamisk och det händer mer och ses därför som attraktiv I London är det exempelvis svårt att rekrytera poliser och sjuksköterskor eftersom de inte har råd att bo tillräckligt centralt för att kunna ta sig till jobbet Social housing är ett samlingsnamn för ett verktyg för att klara boende för låginkomsttagare. Det ser väldigt olika ut i olika länder i typer av system, finansiering samt byggande och förvaltning. I de flesta länder där social housing finns är det ett omdebatterat ämne som det finns ganska mycket spänningar kring De som driver social housing är ofta icke-vinstdrivande företag eller stiftelser. I Sverige finns en ganska svag sådan samhällssektor. I Sverige har vi en stark offentlig sektor och en stark företagssektor. Sektorn med icke-vinstdrivande organisationer har inte lika stark lagstiftning vilket skiljer vi oss från resten av Europa Utgångspunkten är inte sociala problem, utgångspunkten är att målgruppen inte har så mycket pengar till sitt förfogande Länder som har social housing har ofta en ganska stark välfärdssektor. De har allt från några få procent av bostadsbeståndet som består av social housing till upp mot procent. I England byggdes en tredjedel av bostäderna som social housing innan det infördes en lag som möjliggjorde personer att köpa ut bostäderna. Idag är social housing procent av beståndet. De tidigare byggda bostäderna påminner om våra miljonprogramsområden, men de senare byggda är mer varierade och insprängda i andra miljöer. Bostadsproduktionen dök i och med konjunkturnedgången 2008 i England eftersom ansvaret att bygga spocial housing förflyttades till fastighetsägarna. Det finns en tydlig konflikt mellan social bostadspolitik och ett mer marknadsorienterat sätt att få marknaden att sköta bostadsfrågan.

4 Nederländerna har traditionellt sett haft en väldigt stor andel social housing. Ungefär hälften av bostäderna i attraktiva områden i Amsterdam är social housing. Från början var det en stiftelse som byggde, men idag är det icke-vinstdrivande bolag. Nederländerna är i konflikt med EU-kommissionen kring inkomstnivåer. Tidigare kunde 80 % av befolkningen bo i social housing, men dessa nivåer har sänkts. EU reglerar konkurrensen, men frågan om huruvida EU får lägga sig i staternas bostadspolitik eller inte kvarstår. I Frankrike finns ett banksystem för att finansiera och subventionera bostadsbyggandet. Det gör det möjligt att hålla nere hyresnivåerna. Det finns beslut om att kommunerna ska ha minst 20 % social housing. I Paris är målet 25 % Slutsatserna är att det behövs insatser på flera olika nivåer för att skapa social housing i Sverige. Staten behöver be om undantag från EU. Allmännyttans roll behöver också ändras, då det 2011 kom en lag som säger att allmännyttiga bostadsbolag ska vara vinstdrivande som andra bostadsbolag. Det behöver finnas en icke-kommersiell organisation som kan axla rollen att förvalta social housing Sedan 2012 har det hänt en hel del. Utredningar visar att det inte är säkert att EU skulle reagera om allmännyttan skulle agera på ett annat sätt. Det finns en bok som heter Nyttan med allmännyttan som gått igenom de lagarna Det är möjligt för kommuner att pröva nya lösningar Om Frihamnen som en testarena för socialt blandat boende, Ulrika Palmblad och Kristian Käll, Älvstranden Utveckling AB Se bilaga 4 Rapporten Ett socialt blandat boende har varit en viktig förutsättning för Göteborg stads fortsatta arbete Centrala Göteborg kommer att rymma lika många människor som tätorten Halmstad i framtiden. Älvstranden Utveckling AB har i uppdrag att utveckla området som kallas Älvstaden och det har tagits fram en vision om att området ska vara öppen för världen. Visionen är baserad på en omfattande medborgardialog i alla stadsdelar eftersom området är en angelägenhet för hela staden. Visionen antogs 2012 är basen för Älvstrandens arbete i samarbeta med näringslivet Gör Göteborg jämlikt är Göteborg stads Malmökommission och har bland annat studerat skillnader i livsvillkor. Göteborg polariseras ekonomiskt och socialt. Segregationen är ett regionalt fenomen. Det finns ett flyttmönster sedan många år tillbaka att personer som flyttar in

5 är studenter och personer från andra länder. De som flyttar ut är personer som blivit mer välbärgad medelklass och flyttar ut. Både de som flyttar in och ut driver på segregationen. Vi behöver samarbeta regionalt för att klara av det kommunala uppdraget Kan Älvstaden bli arena för social blandning? Kan det möjliggöra en avlastning av andra stadsdelar? Det är inte hela lösningen på stadens segregationsproblematik men en dellösning Segregationen löses inte i utsatta områden, utan snarare genom att bryta innanförskapet, skapa tillgänglighet till den centrala staden. Det ska inte bli ett reservat för medelklassen Dilemmat är en stark urbanisering. Bostadsbrist och att hyresrätterna blir för dyra i nyproduktion Verktyget är visionen och kommunfullmäktiges budget- det politiska ledarskapet samt att kommunen äger mycket mark. I Frihamnen idag finns inga bostäder- inget befintligt att blanda upp bostadsbeståndet med I markanvisningen av Frihamnen ställdes särskilda krav på att det ska finnas en differentiering av hyresnivåerna. Älvstranden uppmanade marknaden att vara med och utveckla detta Gängse nivån för nybyggda hyror är , men i Frihamnen är den lägsta nivån tänkt att vara 5800 kr. Nivån är uträknad att vara tillgänglig för en hög andel av Göteborgarna Kommunen fick en del kritik från Fastighetsägarna, men fick ett stort antal intressenter och har landat i ett antal aktörer som visat goda förslag på affärsmodeller för att kunna få ihop sina kalkyler Korssubvention av upplåtelseformer har varit ett sätt för aktörerna att klara uppdraget, det vill säga vinsterna från bostadsrätterna täcker en del av underskottet. Det handlar också om att sänka produktionskostnaderna. Det underlättar att det är ganska stora volymer av bostäder Hyresnivåerna ska hålla i 15 år, genom avtal med hyresgästföreningen. Samt skarpa sanktioner på att inte ombilda till bostadsrätter. Flera av fastighetsägarna är långsiktiga förvaltare av hyresrätter. Hur ofta ska Älvstranden följa upp? Vem ska få lov att bo i hyresrätterna? I statistiken på Boplats finns en stark korrelation mellan lång kötid och högre medelinkomster Idéerna just nu handlar om att använda Boplats som marknasföringskanal men kombinera kön i Boplats med inkomsttak. Därefter får man räkna in kötid. Lägre inkomstkrav och tolerans för skulder. Allmänna krav idag är att ha tre gånger hyran i inkomst för att kunna hyra

6 En del av lägenheterna kommer att fördelas via kommunala kontrakt som är öronmärkta på sociala eller medicinska grunder Det finns olika knäckfrågor- ska hyran räknas upp när inkomsterna stiger eller inte? Ska man sätta inkomsttak vid byte och i så fall i vilken nivå? Andra delar i Frihamnen som utvecklingsområde är platsbyggandet- genom att bjuda in Göteborgare att skapa platsen, alla kan segla, stadsodling, Svettekörka, rollerderby etc. för att få alla Göteborgare att känna att det är deras stadsdel Temporära bostäder med arrendetid 15 år med byggstart 2016 för målgrupperna nyanlända, studenter och s.k. företagsbostäder Det är också viktigt att skapa ett kommersiellt utbud som vänder sig till fler grupper Diskussion och reflektion Det är flera kommuner som arbetar med arbetssätt och metoder för ett socialt blandat boende. Idag lyftes exempel från Göteborg och Härryda upp. Vilka fler modeller finns för att åstadkomma social hållbarhet genom markanvisningar? Vi behöver bygga väldigt mycket i Göteborgsregionen. För vem ska vi bygga? Hur lokaliseras dessa nya bostäder för att skapa en inkluderande region? Målgrupp: Bostadsbolagen är en målgrupp för ett utvecklingsarbete, men även politiker och mark- och explotaeringsnätverket Politikerna i de mindre kommunerna upplever att det är svårare att ställa de tuffa kraven som Göteborg ställer. Kan kommunerna ställa krav gemensamt? Vi behöver bilda en arbetsgrupp som kan rigga workshops där vi bjuder in fler nätverk och aktörer för att bygga ett fortsatt forsknings- och utvecklingsprojekt Detta kan bli en del av det större forsknings och utvecklingsarbete som drar igång i till hösten Mistra Urban Futures som handlar om hur samhällsbyggnad kan skapa förutsättningar för social hållbarhet i kommuner och regioner Övrigt Dokumentation från dagen finns på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet)