GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 22 april 09:00-12:00 på GR Anders Personsgatan 8, Göteborg

Transkript

1 Mistra Urban Futures nätverket Anteckningar Datum: Lisa Ström GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 22 april 09:00-12:00 på GR Anders Personsgatan 8, Göteborg Närvaro: Lisa Ström GR, Annika Friberg Ale, Magnus Blombergsson Ale, Lisa Bomble Chalmers, Karl Palmås Chalmers, Jan Jörnmark, Martin Hallberg Lilla Edet, Jan Riise och David Jönsson Mistra Urban Futures, Ellen Therstol Lerum, Erica Eneqvist Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Amie Ramstedt och Simona Mertic GR, Saba Shahriari Kungälv, Maria Gunnarsson Partille, Erika Bjernhagen-Borken Stenungsund Frånvaro: Inledning, Lisa Ström GR Se bilaga 1 Medskapande och medborgardialog i planering, Lisa Bomble Chalmers Se bilaga 2 Lisa har i sin forskning fokuserat på medskapandeprocesser i Uddevalla och Lerum Ett av fenomenen Lisa har sett i sin följeforskning är att kommunen ofta vill ha en dialog om ett specifikt tema, medan medborgarna vill prata om sina frågor. Lisa har i sin forskning konstaterat att dialog sker inte bara på deltagandemöten med en fråga i taget. Dialog och deltagande sker hela tiden, inte bara mellan politiker och invånare utan mellan invånare. Kommunen behöver leta upp och finans med på sammanhang där dialog sker I Gråbo startades en medskapandegrupp med nyckelpersoner från Gråbo för att öka delaktigheten från lokalsamhället. Gruppen var ett sätt ett testa hur lokalsamhället och kommunen skulle kunna skapa en djupare dialog och arbetet har varit en läroprocess. Lisa har tittat på vad som har fungerat med medskapandegruppen och inte.

2 I gruppen har ordföranden i olika föreningar deltagit. Alla invånare som har en vilja att utveckla Gråbo har varit välkomna, men gruppen har inte varit så representativt för Gråbosamhället. Hur skulle en medskapandegrupp kunna ha startats för att få bättre representativitet? Lisa har studerat hur nätverket i lokalsamhället växer och vad som är drivkrafterna bakom det. Hon har sett att det ofta är frågan som en person är intresserad av som avgör om personen får ansvar eller inte. Men om en fråga får större tyngd beror också på vilken person som driver den och vilken roll personen har i lokalsamhället Ofta uppstår ett socialt lärande i sammanhang som medskapandegruppen. Deltagande beskrivs ofta utifrån deltagandetrappan. Den förutsätter dock att någon tilldelar makt till någon annan. Lisa föredrar att prata om deltagande som en mosaik istället för stege eller trappa, där olika personer har olika mycket makt beroende på vilken fråga som diskuteras och där olika frågor pågår samtidigt. Genom att skapa ett forum för kontinuerlig dialog med invånare och undvika att hela tiden börja om och starta nya startmöten om nya processer så kan kommunen skapa en bättre beredskap att ta hand om de frågor som dyker upp i dialogen Hållbara livsstilar, Erica Eneqvist Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektet har tagit fram verktyg och metoder. Ambitionen är att de ska kunna användas av regionala och kommunala tjänstemän. Det kan vara allt från personer på strategisk nivå till personer som jobbar mer operativt Vissa verktyg är mer hands-on och vissa är mer strategiska, som policys och styrmedel Projektet har också lett till att nätverket med personer som arbetar med hållbara livsstilar har utökats Hållbara livsstilar syftar till ökad livskvalité, men handlar också om ansvar och solidaritet. Det är personliga val och ageranden i kombination med förutsättningar och sammanhang FN har pekat ut att det framförallt är de utvecklade länderna som behöver arbeta mer med hållbara livsstilar Det grundläggande har varit den ekologiska dimensionen, men efterhand har arbetet utökats med mer fokus på den sociala dimensionen. Utgångspunkterna i Mistra Urban Futures projektet WISE har använts som forskningsunderlag. WISE projektet har fokuserat på bl.a. vilken klimatomställning som behövs och hur det påverkar välbefinnandet. För att nå en hållbar nivå av klimatutsläpp behövs köttkonsumtionen halveras, likaså

3 energiförbrukningen i bostäder. Konsumtionen av flygresor behöver minska till år 2000 nivå Hållbara livsstilar är inte bara en livsstil, det är flera olika livsstilar som kan vara hållbara Livsstilshjulet beskriver olika aspekter av livet där människor gör val som påverkar hållbarhet. Exempel är arbete, utbildning, fritid, bostad, mat Det är i livsstilshjulets olika delar som arbetsgruppen i projektet letat efter verktyg som kan påverka livsstilar att bli mer hållbara Projektet har studerat hur kommunen kan påverka invånarna och inte så mycket hur kommunen som organisation kan påverka sina anställda Verktygslådan är indelad i olika lådor- fysisk planering, policy och styrmedel, inspirera och utbilda etc. Trots att många aktörer arbetar med hållbara livsstilar idag i Västsverige så går utvecklingen åt fel håll. Köttkonsumtionen ökar, antalet flygresor ökar etc. Verktygslådan är webbaserad och kommer att finnas tillgänglig på från och med nästa vecka Vilka verktyg har effekt? Hur mäts vad som har effekt? Det är få projekt som är utvärderade Ambitionen är att fylla på verktygslådan efterhand Det finns en broschyr framtagen som kan användas som argument till att arbeta med hållbara livsstilar Mistra Urban Futures vill fortsätta satsa på projektet, men det pågår arbete med att hitta inriktning och finansiering. En tanke är att testa olika verktyg och följa upp med stöd av forskning Staden som värdenätverk, Karl Palmås Chalmers och Jan Jörnmark Jan Jörnmark är ekonom och ekonomihistoriker och Karl Palmås är forskare om social innovation på Chalmers Projektet har pågått inom Mistra Urban Futures och har resulterat i en förstudie, en bok och en release. Resultatet är ett urbanekonomiskt resonemang kring Göteborgs framväxt Projektet är inspirerat av Jane Jacobs, som har forskat kring urbana värden och var väldigt kritisk till den otäta, traditionella staden. Hennes bok heter Life and death of American cities och har influerat stadsbyggnadsdebatten från 60-talet och framåt Under framförallt 80-talet tappade Göteborg och Stockholm människor, personer flyttade ut från städerna I projektet har Göteborg och Göteborgsregionen studerats med hjälp av kunnig personal på stadsledningskontoret i Göteborg stad. Det fanns ett väldigt bra samarbete mellan forskning och praktik

4 Fokus i projektet kom att landa mer på segregationen på grund av att det fanns väldigt bra data. Ambitionen har varit att försöka hitta orsaker till segregationen En bakomliggande orsak är utspridningen av bostäder och verksamheter som ännu pågår, om än inte i lika hög grad Mälarregionen har växt kontinuerligt under de senaste 150 åren, medan Göteborgsregionen både växer mindre och glesare Det är framförallt tätheten som försvårar för mer resor för kollektivtrafik Göteborgsregionen har haft fokus på regionsförstoring snarare än förtätning. Det är enklare att få mark och exploatera i periferi än i centraal områden I slutet av 70-talet växte Kungsbacka om Göteborg stads centrum Tanken om regionförstoring har spridit sig i Västsverige, p.g.a. starka personer som fört fram den idén. Idén grundar sig på den nya ekonomiska geografin och har kommit att bli den dominerande ideologin kring hur vi bygger städer. Den stad som faktiskt byggs är ofta det motsatta till den täta blandstaden Nätverkets arbete framöver: diskussion om uppdrag, kommunikation och organisation Se bilaga 1 om nätverkets uppdrag och kommunikation Om organisation: I Ale kommun finns en utvecklingsavdelning sedan ett år tillbaka. Översiktliga målet är att plan- och styrprocessen går i linje med hållbar utveckling och att alla utvecklingsprocesser hänger ihop. Det finns 18 strategiska målområden och alla har ansvar för ett målområde. Ett målområde heter vetenskaplig grund och forskning och ska vara en stödjande process. Som kontaktperson i nätverket tar Annika med sig vad nätverket diskuterar och kopplar till de strategiska målområdena. Innan avdelningen fanns, fanns inget forum att lyfta frågorna i. Det är lättare att vara två kontaktpersoner, en från utvecklingsavdelningen och en från samhällsbyggnad. ÖP-arbetet ligger inom samhällsbyggnad. Ett annat tips från Partille är att sammanfatta nätverksträffar i några korta punkter efter varje träff och skicka till närmaste chef och därefter hitta minst två interna forum där slutsatserna kan lyftas. Frågor: Är vi överens om uppdragsbeskrivningen?

5 Hur kan ni organisera er internt i respektive kommun för att nå ert uppdrag? Hur kan ni använda er av kommunikationsplanen för att nå ert uppdrag? Känner ni igen er i beskrivning av målgrupper och budskap? Förslag på justering eller tillägg? Summering av dagen Uppdragsbeskrivningen: Vi är överens om uppdragsbeskrivningen, men behöver minska antal ord och sortera på ett annat sätt I punkten om nyttan för GR vill vi lyfta behovet av att identifiera vilka nätverk som kan jobba med frågorna Det behöver tydliggöras att kontaktpersonernas ansvar är att identifiera för kommunen vilka intressanta projekt som kommunen ska medverka i och driva frågan om medverkan på hemmaplan. I texten om vad det innebär att vara kommunvärd behöver det tydliggöras att arbetet sker tillsammans med samordnaren I uppdraget att vara kommunvärd bör ingå att lyfta utmaningar kopplat till ett särskilt case. Formulera om identifiera och skriva lyfta fram/berätta om Kommunikationsplanen: Politiker är en viktig målgrupp. Det är viktigt att lyfta möjligheten och fördelen av att delta i projekt. Vad är nyttan av att delta i gemensamma kunskapsprojekt? Det är bra att andra kommuner deltar och berättar vad det ger Andra nätverk inom GR är en viktig målgrupp. Nätverket behöver också ansvara för att bjuda in sig till flera nätverk, exempelvis samhällsbyggnadscheferna för att informera om Mistra Urban Futurs nätverket Organisation: Det är svårt att hitta rätt forum på hemmaplan att diskutera frågorna. Alla behöver försöka identifiera de forumen. Kanalerna ser olika ut i varje kommun. Det kan vara APT:er, utvecklingsavdelning, morgonsamlingar eller annat Övrigt Dokumentation från dagen finns på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet)