Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.

Transkript

1 Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar och möjligheter Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.

2 K2 (Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik) Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Forskning och kompetensutveckling Lokal och regional kollektivtrafik Flervetenskaplig ansats K2:s parter och finansiärer:

3 K2s forskning om samverkan utgångspunkter Effektiv kollektivtrafik kräver samverkan mellan formellt självständiga organisationer kommuner, Regionala kollektivtrafikmyndigheter, operatörer m fl. Alla dessa har olika uppdrag, roller och mandat och drivs ibland av olika intressen.

4 Två områden där samverkan spelar roll fysisk planering som stödjer kollektivtrafiken stora infrastrukturprojekt som berör regional kollektivtrafik

5 Men, vad är samverkan? Men vad menas med effektiv samverkan? Vilka kriterier utgår man från för att avgöra om en samverkan är eller har varit bra eller dålig? Hur skapar man väl fungerande samverkan?

6 Samverkan i teori

7 Samverkan i teorin Från samverkan till samhandling Samordning för mig är att jag måste se till att alla andra har samma agenda som vi har, men så kommer ju alla att resonera. Då måste jag anpassa mig till någon annan och det vill jag ju inte. Det är bättre att ha sin agenda men styra mot ett gemensamt mål. Vi träffas i Rom på semester, men hur vi tar oss dit det är kan alla välja utifrån sina premisser (intervju tjänsteman).

8 Definiering av samverkan som samhandling I samhandling utforskar formellt självständiga aktörer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Organisationer skapar en delad förståelse eller en gemensam problemformulering, som gör att man agerar samfällt.

9 Samhandling som en stegvis tillitsskapande lärandeprocess Samhandlingens utgångspunkt Ingen aktör kan på egen hand uppnå ett önskat resultat Övergångsfas Förstå andra organisationers motiv och roller. Önskvärt tillstånd Gemensam problemdefinition och gemensamma mål Ärlig, öppen, respektfull och inkluderande dialog för att undersöka ömsesidig nytta. Ömsesidig respekt Överenskommelse om agerande i relation till det som ska samhandlas kring. Handlingsorientering Tillit Gemensamma handlingar som möjliggör något som organisationerna inte kunnat uppnå på egen hand. Resurser, t ex finansiella, kunskapsmässiga, mandat att handla och ledarskap. Engagemang Gemensamt värdeskapande där olika parter skapar tjänster eller produkter.

10 Sunt förnuft - Men varför är det då så svårt? Inget projekt är det andra likt. Det kan inte finnas ett enda recept för hur man skall göra [ ]. Men erfarenheten säger att har man ett bra samarbete så brukar man vilja lösa det där som fattas i alla fall. Men erfarenhet är tidig planering, lära känna varandra tidigt, förstå de olika rollerna och ekonomiska förutsättningar

11 Samverkan i praktiken. Två exempel

12 Exempel 1 erfarenheter från två projekt Två projekt, med skillnader i hur framgångsrik samverkan har varit, men med samma uppfattningar om vad som är förutsättningar för bra samverkan: Tvärbanan (Spårvägen Tvärbanan förlängs från Hammarby sjöstad i Stockholm. En ny station byggs i Sickla). Korsvägen (Västlänken; tågtunnel under centrala Göteborg som har tre stationer varav en är Korsvägen).

13 Resultat. Korsvägen och dess komplexiteter Flera parallella planeringsprocesser (transport och stadsplanering) Intresseskillnader mellan olika organisationer (jämfört med Tvärbanan) Förändring av mål under process Personalomsättning Vissa organisationer önskade större delaktighet och inflytande i början av planeringen Organisationer befinner sig ibland i olika faser i processen Delvis osäkerhet om roller och mandat

14 Resultat Tvärbanan Politiskt stöd Gemensam målbild och gemensamma nyttor av projektet Tydlig ansvars-, och rollfördelning Bra personkemi har gjort informella kontakter lätta

15 Tidiga skedet är viktigt Det viktigaste är att samverka i tidiga skeden med både externa organisationer och interna organisationer för att få en förståelse för vad man vill göra eller vad vi vill göra, men även då få en förståelse eller en kunskap om hur vår omgivning ser på den investeringen vi skall. [ ] Får man in samverkan för sent, då kan den stöka till mycket också. Därför är det väldigt viktigt att göra ett bra jobb i tidig skede.

16 Tidiga skedet är viktigt Utforska de gemensamma nyttorna, och skapa gemensamma mål : De gemensamma nyttorna har alltid funnits där. Det har inte funnits någon ifrågasättande av dem. De har inte behövts konstrueras liksom i efterhand. Samverkan det är att man har samma målbild. Man har naturligtvis olika vinklar på frågor beroende på vad vilken organisation man företräder, men ändå att målet är samma. Och att det naturligtvis finns en vinst för alla parter. Det behöver inte vara pengar, det kan ju vara vad man levererar, uppnår på plats. Det gäller oavsett vilket projekt det är

17 Rutiner för samverkan Skapa tydliga roller och ramar för samverkan (t.ex. projektdirektiv) Ju tidigare i projektet som man har gemensamma målbilder, projektdirektiv osv.; det har vi saknat här lite grand. Just därför har det också ibland varit så där att man, det blir lite svårt kring vissa frågor. Man skapar spelreglerna tillsammans tidigt om det går, sedan kan du justera allteftersom projekt går in i olika skeden hela tiden. Hantera viktiga sakfrågor svåra frågor, t.ex. ekonomin och andra potentiella problem: Det finns en tendens att man kan jobba väldigt bra i början om man inte pratar ekonomi. Men när man väl kommer till ekonomi, och man kommer dit väldigt sent är det de ekonomiska frågorna som kan skapa konflikter. En lärdom är att man behöver prata om det väldigt tidigt för att man skall få en helhetsbild av projekt, man kommer inte ifrån det.

18 Rutiner för samverkan Medverkande personer måste ha befogenhet: Det kan ju mycket väl vara så att om de säger; då har vi fattat beslut. Vi är överens. Nästa gång vi kommer säger de; vi vill inte göra så. Uppenbarligen är det någon som har sagt att så vill vi inte [ ] Om det är så att de som är representerade i rummet inte har mandatet att ta beslut eller befogenheter jag skiljer på befogenhet och mandat!

19 Skapa tydlighet om vad man vill i den egna organisationen När det finns en otydlighet varför projektet är och dess berättigande; att det kan vara väldigt svårt som projektledare att övertyga andra om det inte finns ett ordentligt givet mandat högre uppifrån bland cheferna när chefer stod bakom det

20 Syntes; samverkanskvalitéer? Genom dialog i tidigt skede måste man lära sig att förstå den andra organisationen, deras intressen och mål samt skapa gemensamma mål. Det förutsätter vilja till kompromisser, och att man ibland gör saker för andra som man inte själv vinner något på (på kort sikt) Det innebär inte nödvändigtvis att samverkan sker under konsensus! Det förutsätter bra dialog mellan organisationer

21 Kvalitéer i dialogen Respekt behövs för varandras synpunkter. Vi måste ha respekt för Trafikverkets och stadens synpunkter avseende att skapa en bättre kommunikationsanläggning i form av Västlänken En annan egenskap som är väldigt viktigt är kontinuitet och kontinuitet sitter i de människor som agerar i dialogen. [ ] Allt går inte att beskriva i ord

22 Kvalitéer i dialogen Måste finnas verklig påverkansförmåga: Ingen från XXX har varit hos oss och frågat innan. Utan vi får reda på; ja nu skall det byggas en XXX här under marken. Vi håller på och ändrar en plan där blir ni berörda för ni ligger granne. Så startar man och säger; ja men nu har vi jobbat klart. Det handlar om att få vara med och vara väldigt tidigt i en sådan grupp för annars är man gisslan och det är bättre än att komma efteråt och säga vad tycker ni om det här. Ja vad ska vi tycka, det är ju färdigt!

23 Exempel 2 fysisk planering som stödjer kollektivtrafiken i Skåne Hur uppnås samordning mellan kollektivtrafikens och bebyggelsens planering?

24 Formella och informella institutioner Formella institutioner (lagar, regler, kontrakt, formella överenskommelser etc) Informella institutioner (traditioner, etiska regler, diskurser, normer, attityder, delad kunskap (t ex, inom en grupp av tjänstemän), informella nätverk, etc. som påverkar aktörers agerande. North, D. C. (1991). Institutions. The Journal of Economic Perspectives.

25 Man skapar informella institutioner Metaforer (kollektivtrafiken som regionens blodomlopp ), och principer (systemtänk) Alla delar i kollektivtrafiken matar till varandra. Helheten är större än summan av ingående delar var för sig. [ ]. Om man fragmenterar trafiksystemet och tar bort en del från helheten förlorar man den matning som den delen ger till den övriga trafiken och, på samma sätt, den matning som den aktuella delen får från det övriga systemet. Resultatet blir försämrade förutsättningar för trafiken. Omvänt, om man tillför en ny linje eller någon annan förbättring så bidrar den till resande och förutsättningar också i det övriga systemet (Region Skåne 2011, p. 10).

26 Skånetrafiken vill satsa på starka stråk (dvs. marknadstänkande) [ ] ökat resande i starka stråk är kugghjul nummer 1. [ ] Olönsam trafik matas till lönsam. Utan den lönsamma ingen olönsam. De sitter ihop i ett system. [ ] Man kan inte isolera dem. Då rasar hela systemet. (Intervju tjänsteman Skånetrafiken)

27 Delade föreställningar Starka stråk får man inte till helheten får man inte till det andra heller (citat, intervju, tjänsteman Ängelholm) Tillväxten skvalpar ända till Bromölla (citat intervju tjänsteman)

28 Samordning av kollektivtrafikplanering och kommunal fysisk planering Ny bebyggelse etableras i första hand i goda kollektivtrafiklägen (Regionalt utvecklingsprogram) planering inriktad på att motverka utspridning av tätorter (Markanvändning Skåne)

29 Saknas stark formell styrning Vill vi följa de regionala målen [om att bygga i bra kollektivtrafiklägen] gör vi det. Och vill vi göra något annat gör vi det också (citat, intervju, kommunpolitiker, södra Skåne)

30 Hur uppstår samordning mellan regionala mål och kommunal planering? Målet om tillväxt driver oss allihop. Jag har inte träffat någon regional eller kommunal politiker eller tjänsteman som inte har ett intresse av att få tillväxt. I och med att vi har det gemensamma kittet drar man automatiskt åt samma håll (citat intervju tjänsteman Ängelholm)

31 Slutsatser. Så kan vi samverka bättre Skapa en gemensam förståelse för syftet och nyttan av samverkan Se till att alla berörda organisationer involveras tidigt Ha tydliga interna mål Klarggör interna roller, mandat och befogenheter Se till att det finns resurser för samverkan i form av pengar, personal, ledarskap, expertis Skapa tydliga regler för samverkan tidigt Hantera svåra frågor tidigt Skapa tydlighet om vem som betalar

32