Utvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK

Transkript

1 Utvärdering av genomförandeorganisationerna i ESI Presentation för och workshop med ESF:s ÖK

2 Syfte Återföra erfarenheter från utvärderingsarbetet så här långt Bidra till engagemang Få inspel

3 Uppdrag: utvärdera genomförandeorganisationerna för de fyra ESI-fonderna Vi ska utvärdera om genomförandeorganisationernas organisering och arbetssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt bidrar till, eller kan förväntas bidra till, uppfyllandet av EU 2020-målen. Utvärderingen ska göra bedömningar och ge rekommendationer som stärker programmens möjligheter att organiseras för att nå angivna mål.

4 Upplägg Inledande fas Utveckling av förändringsteorier Beskrivning av var vi ser Urval av fördjupningsområd en Fördjupningsfas Fördjupad undersökning: Slutsatser och rekommendationer Avrapportering Samlad analys Slutsatser och rekommendationer för hela uppdraget Löpande spridning och lärande Dialog med förvaltande myndigheter Dialog med andra delar av genomförandeorganisationen Rapportering i flera former

5 Hur gör vi? En förändringsteori har flera delar 1. Vad utmärker fondernas konstruktion? 2. Hur kan fondernas effektlogik beskrivas? 3. Hur ser fondernas genomförandestrategi ut?

6 Preliminära resultat från den inledande fasen

7 Styrkor Kunskap om sakfrågorna i genomförandeorganisationerna Erfarenhet av och former för samverkan mellan olika delar av genomförandeorganisationen Programmen framstår som väl förankrade i genomförandeorganisationen

8 Om fondernas förändringsteorier Det finns som förväntat inte en förändringsteori: flera tolkningar av vilka effekter som ska uppnås och hur Hos olika aktörer På olika nivåer hos samma aktör En naturlig del i en verksamhet med decentraliserat mandat

9 Vad utmärker fondernas konstruktion? Lika för alla Rambetingelser för samtliga fonder: Verksamhet i sjuåriga program med tidsbegränsade insatser Fonderna inte aktörer i sig själva Flernivåstyre med flera målhierarkier Flera lager av styrande ramverk

10 Skillnader i fondernas konstruktion Olika former för medfinansiering Horisontella kriterier regleras på olika sätt i fonderna och synen varierar Stora skillnader i typer av stödinsatser Stora skillnader i typ av målgrupp och stödmottagare, både inom och mellan fonder Placering av mandat och uppbyggnad av genomförandeorganisationen skiljer sig åt mellan fonder

11 Vad säger empirin? Vad ska fonderna styra mot? Röster i våra intervjuer: Effektmål som de formuleras i EU2020 och Partneröverenskommelsen Mätbara resultat på kort sikt (jfr indikatorsystem) Utökad kassa mer pengar till frågorna Undvika kritik kring administration Är fondernas mål kända? Röster i våra intervjuer: Övergripande kännedom om vad fonderna ska bidra med Flera lager av mål styrande på olika nivåer

12 Genomförande Effekter Fondernas program genomförs: Utifrån behovsanalyser med regional och lokal förankring I enlighet med principerna för styrning och genomförande i Partnerskapsöveren skommelsen, programmet och Nationella strategin Utvalda projekt och stöd inom ESI-fonderna bidrar till ett eller flera av de tematiska målen Utvalda projekt och stöd utvecklar välfungerande arbetssätt och metoder som kan föras över i löpande verksamhet Deltagande individer och organisationer utvecklas Välfungerande arbetssätt och metoder förs över i löpande verksamhet De tio tematiska målen uppnås EU2020: EU uppnår en smart, hållbar och inkluderande tillväxt Mer effektiva lösningar på utmaningar i samhället

13 Genomförandestrategi Ingen uttalad genomförandestrategi för någon av fonderna. Styrande dokument reglerar former för genomförande Flernivåstyre Dialogbaserat Etc. (Se PÖ, NS m.fl.) Planer och strategier för delar av genomförandet T.ex. kommunikationsplan

14 Fördjupningsområden

15 Utmaningar kring fondsamordning Utmaning att arbeta med fondsamordning Kraven på fondsamordning motverkas av att regelverk, administration och timing i genomförandet skiljer sig åt mellan fonderna, samt att det saknas en bild av vad samordning ska leda till. Detta hämmar möjligheterna att fondsamordna. Beslutat: fördjupad undersökning av fondsamordning De tre förvaltande myndigheterna redan beslutat om en fördjupad undersökning av former och förutsättningar för fondsamordning Hur är fondsamverkan tänkt att bidra till stärkt gemensam måluppfyllelse? Vad sker idag? Vad stödjer resp. hämmar fondsamordning? Hur fungerar fondsamordning i praktiken utifrån case?

16 Utmaningar kring styrning Indikationer på otydlig styrning Risk att olika mål blir styrande i olika delar av genomförandet Olika mål inom EU2020 Hög utbetalningstakt Interna agendor Risk att rättviseprincipen - att det ska vara en viss fördelning av medel mellan län, regioner, organisationer - blir styrande Sammantaget kan det hämma måluppfyllelse Rekommendation: fördjupad undersökning av styrkedjan Vi vill undersöka: hur styrkedjan kring utlysningar tar sig uttryck Flera styrkedjor och många styrimpulser i ESI I workshops och intervjuer ofta om styrning som om det finns en styrande kraft, men i fonderna finns det flera

17 Styrkedja Styrkedja kring utlysningar Utlysningar Urvalskriterier för projekt och stöd Urval av projekt av stöd Uppföljning av projekt och stöd

18 Utmaningar kopplat till samverkan med bärande aktörer Brister i samförstånd och former för samverkan mellan aktörer Vi ser brister i samförstånd om rollfördelning, syfte och effektmål samt i formerna för samverkan mellan aktörer. Detta hämmar utvecklingen av ändamålsenliga arbetsformer, styringen och i förlängningen möjligheten för fonderna att uppnå effekter. Rekommendation: fördjupad undersökning av former för flernivåstyre ESI-fonderna genomförs på arenor där lokala, regionala och nationella satsningar redan görs och där ett flertal aktörer är verksamma. Fonderna kan inte nå måluppfyllelse utan en tydlig strategi för samverkan med dessa aktörer. Vi vill undersöka hur den ser ut?

19 Utmaningar kring överföring av erfarenheter och arbetssätt från ESI till reguljära verksamheter Indikation: behov att utveckla arbete med att föra över kunskap till reguljär verksamhet Rekommendation: fördjupad undersökning av överföring Fondernas insatser är tidsbegränsade Risk att lärdomar kring fungerande arbetssätt och metoder försvinner när insatserna avslutas Indikation på att utvecklingsbehov i kopplingen ESI-reguljär verksamhet Vi vill undersöka: Vilka förutsättningar det finns för att lärdomar från ESI-fonderna ska kunna föras in i reguljär verksamhet (ej tidsbegränsad)? Hur förvaltande myndighet verkar för att lärdomar, metoder och arbetssätt från projekt eller insatser förs in i reguljära verksamheter?

20 Workshop överföring av erfarenheter

21 Hur får din organisation veta vilka erfarenheter, metoder och arbetssätt inom ESF som fungerar och bör implementeras i andra verksamheter? Frågar någon i din organisation efter denna kunskap? Övning 1

22 Går det att implementera erfarenheter, metoder och arbetssätt från ESF-projekt i andra verksamheter? Vad skulle behöva finnas på plats för att underlätta en implementering? När händer det? Vems ansvar är det att det händer? Övning 2

23 Tack!