Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun
|
|
|
- Katarina Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektplan projektnamn: Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun Författare: Susanne Svensson, YH bygger vidare på Johanna Sundberg, GoV och Peter Juteroth, KoF projektförslag Föreningsutvecklarutbildning. De olika texterna är med små förändringar hämtade under bakgrund, målbild, avgränsningar, förvaltningsövergripande, långsiktig effektivitet och ekonomi från projektförslaget daterat Bakgrund Föreningslivet är en del av den sociala ekonomi som avser organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Den sociala ekonomins aktörer är alla engagerade i samhällsutveckling i olika former och har sedan länge betraktats och uppmärksammats som en viktig ingrediens i arbetet med att stärka välfärden. Eslöv har ett rikt föreningsliv med gott om ideella krafter och engagemang för de olika föreningsverksamheterna medlemmarna och för Eslövs kommun i stort. Föreningarnas betydelse för kommunens utveckling, folkhälsan och välfärden är stor. I Eslövs kommuns dialog med föreningarna framkommer återkommande att det ofta är tiden, kraften och resurserna som saknas för att i högre grad än idag förverkliga idéer och utveckla verksamheterna för att möta nya behov och målgrupper. Det saknas sällan varken engagemang eller vilja. En rimlig komponent i ett utvecklingsarbete mot föreningslivet bör således vara att skapa möjligheter för föreningarna att på egen hand skapa de förutsättningar som behövs för att växa, utvecklas och möta nya målgrupper i önskad takt. 1
2 På samma sätt som man i många kommuner aktivt jobbar med näringslivet för att företag ska kunna verka och växa i ett positivt och gynnsamt klimat kan man göra ett motsvarande arbete gentemot föreningslivet. En väg att gå är att bidra med kompetens som skapar möjligheter för föreningsutveckling exempelvis föreningsutvecklarutbildning. et har initierats av Gymnasie- och Vuxenutbildningen genom Yrkeshögskolan i Eslöv och tar sin utgångspunkt i en kartläggning och analys genomförd i ett ESF-projekt, Primus Motor, som Herbert Felix institutet drev för ett antal år sedan. I kombination med den dialog som Kultur och Fritid för med det lokala föreningslivet kring behov och utvecklingstankar ligger de slutsatser som drogs i den kartläggningen med sin efterföljande analys till grund för projektförslagets utformning. Till grund för förslaget och dess inriktning ligger också några av de utvecklingsområden och behov som prioriterats som särskilt viktiga i Program för Socialt Hållbar Utveckling utifrån kartläggningen av folkhälsan i Eslöv 2012 och som kommer ligga i fokus vid ett eventuellt genomförande av förstudiens resultat: öka toleransen för olikheter, motverka isolering, förbättra levnadsvanorna, öka etableringen på arbetsmarknaden och minska de negativa effekterna av barnfattigdom. Ambitionen på lång sikt är att matcha ett för Eslöv lokalt utvecklingsbehov med ett innovativt utbildningskoncept. Genom en förstudie är intentionen med projektförslaget att utforska hur ett sådant koncept kan se ut för att möta de olika behov som finns och hur man praktiskt kan förverkliga ett sådant koncept i Eslövs kommun. 2. Målbild (Syfte, Effektmål, Leveransmål) Syfte Syftet med projektet är att genomföra en förstudie kring behovet av och förutsättningarna för en föreningsutvecklarutbildning i Eslövs kommun. Utredningen omfattar även andra former för lösningar om det visar sig att en utbildning inte är realistisk. Studien skall även analysera förutsättningarna för att öka tillgängligheten till föreningslivet och skapa fler arbetstillfällen inom föreningslivet. Dessutom skall studien också omfatta möjligheterna för icke etablerade svenskar, funktionedsatta och andra socioekonomiskt utsatta grupper att i ökad utsträckning delta i föreningslivet. 2
3 Effektmål Öka kunskapen om föreningarnas behov och förutsättningar. Öka medvetenhet i föreningslivet om målsättningarna med Program för Socialt Hållbar Utveckling och möjligheten till socioekonomiska vinster genom föreningsdriven verksamhet. Öka dialogen, med nya nätverk och fler möjliga arenor för samverkan i olika utvecklingsfrågor mellan Eslövs kommun och det lokala föreningslivet. Öka intresset från det lokala föreningslivet att driva utvecklingsarbete i nya former. Öka förmågan hos kommunen att tillsammans med föreningslivet finna arbetssätt som bättre möter föreningarnas behov. Leveransmål Kartlägga föreningarnas olika utvecklingsbehov. Ca 50 föreningskontakter skall tas. Engagera minst tio föreningar som är intresserade av att driva utvecklingsarbete inom ramen för ett projekt efter genomförd förstudie. Genomföra ett idéseminarium. Förslag till utbildningskoncept om behovsanalysen leder fram till detta samt en plan för genomförande skall tas fram. Ansökan till välfärdsprojekt utifrån resultatet av förstudien skall tas fram om det finns stöd för detta. 3. Metod Studien kring föreningarnas behov kommer att genomföras i form av intervjuer och enkätundersökning. Frågeenkät - mailutskick med hjälp av Defgo till 70 föreningar. Dessa väljs ut med ett urval av de ca 200 verksamma föreningar som finns i Eslövs Kommun. Dessa är jämnt fördelade beroende på antal medlemmar, aktiviteter, föreningens art, ålderspann mm. Frågeenkät består av fasta frågor med svarsalternativ samt öppna frågeställningar. 3
4 Med bakgrund från enkätundersökningen planeras personliga intervjuer med ca 20 föreningar, detta urval sker utifrån de svar som kommit in enkätundersökningen. 4. Avgränsningar Projektets syfte är att genom en förstudie ta fram indikatorer på föreningarnas förutsättningar att bedriva egenfinansierat utvecklingsarbete samt klarlägga vilka behov som kan behöva tillgodoses för att främja ett sådant arbete. Förstudien ska alltså inte utmynna i någon form av praktiskt förverkligande av de idéer som förväntas ta form under processens gång. Det är av stor vikt att förstudiens aktiviteter och de olika insatser som planeras gentemot deltagande föreningar synkroniseras med de verksamheter som eventuellt redan idag riktas mot föreningslivet via Kultur och Fritid, Gymnasie- och Vuxenutbildningen och Skåneidrotten Tidplan 1 september: Projektstart. Projektledare rekryterad. 27 september Redovisning av projekt- och tidsplan för styrgrupp 28 november: Idéseminarium på Sallius-huset 31 december: Kartläggning av föreningarnas olika utvecklingsbehov genomförd och dokumenterad samt tio föreningar rekryterade till projektet januari Utbildningskoncept tillsammans med externa aktörer och föreningar. Nytt förslag till välfärdsprojekt eller annan lösning framtaget. Projektet avslutas. (se bifogad tidsplan) 4
5 6. Förvaltningsövergripande Projektets resultat förväntas leda till ett förslag kring hur man bidra till en övergripande utveckling i kommunen med effekter som förväntas nå över de flesta förvaltningsgränser. Verksamhetsmässigt handlar projektförslaget om att sammanföra delar av två förvaltningars befintliga kompetens och utvecklingsarbete för att hitta nya sätt att arbeta på. Genom Yrkeshögskolan finns den kompetens som behövs kring utformning och genomförande av föreslagna utbildningsinsatser samt kunskapen om arbetsmarknaden och dess villkor. Kultur och Fritid bidrar med kontaktytor till det lokala föreningslivet såväl som aktuella kunskaper om föreningsutveckling och hur man genom samverkan kan öka den ideella sektorns och de sociala ekonomiernas roll i den övergripande samhällsutvecklingen. Projektet har en tydlig koppling till Program för Socialt Hållbar Utveckling och de prioriteringar som gjorts där. Programmet vilar i sin tur på ett av Eslövs kommuns övergripande mål för nuvarande mandatperiod; Ett Långsiktigt Hållbart Eslöv. Projektet speglar dock flera av de ambitioner som ges uttryck för i kommunens samtliga fem övergripande mål. Projektet har också en nära koppling till de av Kultur och Fritidsnämnden och Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämndens antagna mål för mandatperioden. Inom Kultur och Fritid pågår ett arbete med utveckling av ett idrottspolitiskt program och ett nätbaserat forum för dialog med föreningslivet. Tanken är att projektet ska förstärka effekterna av detta arbete. 7. Långsiktig effektivitet Avsikten med projektet är i första läget att ta fram och söka medel för det utbildningskoncept som refereras till tidigare i projektförslaget. Det finns möjlighet att inom ramen för Yrkeshögskolan i Eslöv utforma och söka statsbidrag för en föreningsutvecklarutbildning enligt det koncept som detta projektförslag bygger på. En sådan lösning tar dock lång tid och bedöms inte vara långsiktig då statsbidrag för YHutbildningar endast beviljas för max två år i taget för en utbildning i denna form. Ett alternativ är därför att Eslövs kommun i samverkan med externa aktörer och med i huvudsak extern finansiering i ett första läge söker en mer hållbar lösning för att genomföra programförslagets intentioner. Genom att först göra en förstudie säkrar vi att vi har målgruppens behov i fokus och att det finns förankring i de verksamheter som vi vill bidra till utveckling i. Detta främjar såväl en positiv inställning till ett eventuellt uppföljningsprojekt som en ökad långsiktighet och ett förtroende i den samverkan med föreningslivet som är under 5
6 ständig uppbyggnad i Eslövs kommun, inte minst genom arbetet med ett nytt idrottspolitiskt program. Förstudien är avsedd att mynna ut i en långsiktig lösning för hur utvecklingsarbete i denna form kan implementeras. Långsiktigheten i detta fall avser såväl metoder och samverkansparter som olika finansieringslösningar. Som tidigare nämnt handlar projektförslaget om att verksamhetsmässigt sammanföra delar av två förvaltningars befintliga kompetens och utvecklingsarbete för att hitta nya sätt att arbeta på. Tanken utöver de vinster som uppstår i detta sammanförande är också att det utvecklingskoncept förstudien mynnar ut i leder till hjälp till självhjälp med avseende på föreningarnas förmåga att på egen hand initiera, söka medel för, driva och utvärdera projekt. Eller med andra ord; ett ökat utvecklingsarbete i föreningarna oberoende av kommunalt ekonomiskt stöd. 8. Ekonomi Förberedelsefasen Projektutveckling: Persontid:12 timmar (egeninsats) Projekt Projektledning: procent av tjänst i 5 månader Ideseminarium Övriga kostnader: Exempelvis studiebesök, möten, resor Totalt sökt belopp: Egeninsats från medverkande förvaltningar Persontid processtöd procent av tjänst/förvaltning i fem månader Lokalkostnader Total kostnad för projekt: Bilagor: Bilagans namn: Bil. 1 Kort beskrivning av bilaga: Tidsplan 6
7 7
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv.
Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv. Författare: Camilla Petersson Thomas Larsen Godkänt av (förvaltningschefer):eva Åström Kerstin Melen-Gyllensten Datum för godkännande: 1. Bakgrund
Göteborgs stad. Social ekonomi = sant
Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som
Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!
Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social
Regional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Projektplan. Projektnamn: Återvinsten - ett kreativt återanvändningscenter. Projektägare: Carl-Josef Johansson, Förvaltningschef
Projektplan Projektnamn: Återvinsten - ett kreativt återanvändningscenter Projektägare: Carl-Josef Johansson, Förvaltningschef Förvaltningar: Barn och Familj och Arbete och Försörjning Författare: Mattias
Projektplan. Projektansökan Socialt hållbar utveckling
Projektplan Projektnamn: Hela Eslöv ska prata Projektägare: Kommunledningskontoret/ Frida Andersson Förvaltningar: Miljö och Samhällsbyggnad, Kultur och Fritid, Kommunledningskontoret Styrgrupp: Ingela
Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 [email protected] Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.
Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras.
Datum 2014-07-28 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-12-16 243 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Inledning Denna policy utgår från att vårt samhälle är ekonomiskt organiserad i
Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.
Vi socialdemokrater är övertygade om att med demokrati förändra samhället. Vi bygger därför vårt samhälle på demokratins ideal med folkvalda politiker, fri opinionsbildning och respekt för allas lika värde.
Kalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT
Kalmar kommun Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT Sex Försökskommuner en forsknings- och utvecklingsverksamhet i sex kommuner 2003-2007 Vilka krav ställdes på kommunerna? Sektorsövergripande ledningsgrupp
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:
Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring
Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till [email protected] Ambitionen är att alla som varit delaktiga
samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm
PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara
Överenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Social- och omsorgskontoret. Antagna av socialnämnden Riktlinjer för Socialnämndens verksamhetsbidrag
Social- och omsorgskontoret Antagna av socialnämnden 2017-08-29 Riktlinjer för Socialnämndens verksamhetsbidrag 2 (5) Innehållsförteckning Syfte med ekonomiskt stöd till föreningar... 3 Definition av verksamhetsbidrag
En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Foto: Colourbox
En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Foto: Colourbox OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas
Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus
Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus Uppdraget Regeringen uppdrar åt Kungliga biblioteket (KB) att under 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Reviderade anvisningar för verksamhetsbidrag och arrangörsstöd till lokala föreningar i Hägersten-Liljeholmen
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2019-02-04 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 0850822064 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2019-02-21 Reviderade anvisningar för
Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Bilaga 5 b: Mall för projektplan
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 5 b: Mall för projektplan Hur ska bilagan användas? Detta är ett exempel på en mall för en projektplan med exempel på vad den kan innehålla. De flesta
Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete
1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Karolina Nord 08-731 31 70 2016-02-25 2015:271 Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete Omsorgs- och socialnämndens riktlinjer 2 (7) Innehållsförteckning
Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Plan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan
Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade
Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad
Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den
Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Verksamhetsplan & Budget
Verksamhetsplan & Budget 2014-2015 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation 40 år den 16 oktober 2014 MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.
El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-31 Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF 2015-160 Christin Ericsson Lina Marcusson Kultur- och fritidsnämnden El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling
Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,
Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016
Sida: 1 (6) Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016 2014-04-16 KS/2013:606-001 Sida: 2 (6) 1 Bakgrund och projektbeskrivning har ambitionen att det i varje kommundel ska finnas en samlings- och
TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Ekonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket
Ekonomismart ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2 Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket Sida 1 av 7 Samarbetsavtalet Detta avtal reglerar samarbetsparternas
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.
Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen
ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen
DATUM Sida 1 (5) Dnr Region Västernorrland 18RS726 Dnr Arbetsförmedlingen Af-2018/0006 9811 ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen Bakgrund Under juni 2017 träffade
