En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

Transkript

1 NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda Staden i december Storgatan Simrishamn. Foto: Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson, Sweco arkitekter DEN GODA STADEN

2 PROCESSER FÖR KREATIVA LÖSNINGAR Våra städer är i ständig förvandling. Det är många viljor och önske mål på olika plan som ska jämkas ihop för att möjliggöra attrak tiva och lång siktigt hållbara städer. Ett arbetslag diskuterar båtlift eller bro över kanalen, under en charrette i Söderköping. Foto: Kristina L Nilsson Den Goda Staden Projektet Den Goda Staden handlar om att i samråd skapa processer för kreativa lösningar i samhälls byggande och stadsutveckling. Projektet drivs av Vägverket, Banverket, Boverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med Jönköpings, Norrköpings och Uppsalas kommuner. Målet är att gemensamt utifrån konkreta projekt utveckla kunskap, processer och lösningar som underlättar samverkan mellan: privat och offentlig förvaltning individer och samhälle olika sektorer och delintressen det nationella, regionala och kommunala perspektivet. 2

3 FÖRMÅGA ATT KOMBINERA STÅNDPUNKTER Gemensam kunskap och erfarenhet skapar arenor för diskussion och erfarenhetsutbyte om stadsutveckling och transporter. För att undvika konflikter som bromsar eller låser utvecklingen är det viktigt att tänka på detta: Redan från början bör projektets viktigaste intressenter identifieras och involveras. En process genom ett komplext projekt består av ett gemensamt kunskapssökande. Det är därför helt nödvändigt att känna till varandras intressen. En positiv process bygger på förmågan att kombinera ståndpunkter. Det gäller för varje part att prioritera det som är mest angeläget, men att kunna ge efter på övrigt. Parterna måste ha både vilja och kunskap och dessutom kunna lyssna, ha respekt för varandras intressen och tillit för att den andra parten också agerar klokt. Man måste nå en gemensam ståndpunkt avseende vad man vill uppnå och vad det ska kosta. Det är också bra att sätta prislappar redan i början av ett projekt, då kan man i ett tidigt skede känna att nyttorna motiverar kostnaderna. Dragarbrunnsgatan i Uppsala, ett projekt i Den Goda Staden där arbetet med att rusta upp gatumiljön sker i flera etapper i samråd med olika parter. Läs mer om projektet på Illustration: Aros Arkitekter Sammantaget krävs det träning i kreativitet och att utveckla känsla för förhandling. Kompromiss är inte alltid lösningen därför är Det goda samtalet viktigt för att skapa en vinna-vinnasituation. 3

4 SAMFINANSIERING KRÄVER GEMENSAM MÅLBILD Illustration: Caroline Andersson Det är viktigt att man i varje projekt är konkret från början och att det finns en bra dialog mellan parterna innan man låst sig. Det är också viktigt att tidigt bestämma hur mycket projekten får kosta och hur de ska finansieras. Om de ekonomiska ramarna är klara kan man känna att nyttorna av varje projekt har de värden som gör att kostnaderna är rimliga. Vid samfinansieringsprojekt bör man först ta fram en gemensam projektbeskrivning, sedan studeras hur marken kan användas och slutligen säkras att man tagit med andra nyttor som ligger nära. Det är väsentligt att man innan den formella plan prövningen inleds är överens om vad man vill uppnå och vad det får kosta. Om det uppstår en målkonflikt är det viktigt att våga beskriva nackdelar, fördelar och nyttor. Man måste ge samtalet den tid som behövs för att dels beskriva den egna organisationens mål med projektet, dels förstå övriga parters intresse och syfte med respektive projekt. Genom en process i samverkan kan risker och möjlig heter identifieras tidigt i arbetet. 4

5 LYFT FRAM VINNA-VINNA - SITUATIONEN! Illustration: Caroline Andersson Illustration av metodval i relation till var i planeringsprocessen man befinner sig; ju tidigare i processen, desto öppnare dialog. Stora projekt är komplexa, och de mindre aktörerna kan ibland känna sig överkörda av de större. Till exempel upplever kommunen att Banverket och Vägverket inte alltid uppfattar den potential som kommunen ser i samband med ett infrastrukturprojekt. Det behövs också en tydlighet i hanteringen av statsbidragsansökningar. KOMPROMISSER OCH ENIGHET I projekt med flera aktörer måste man ha en transparens genom hela processen och förmågan att kombinera olika ståndpunkter. Det är viktigt att hålla fast vid det som är högst prioriterat men i övrigt visa kompromissvilja, ompröva föreställningar, skissa på olika lösningar och lägga de gamla, trygga och delvis fasta föreställningarna bakom sig. Man måste också inse att det finns nationella, regio nala och lokala intressen som ofta är motriktade. Varje part måste vara enig internt och kommunerna måste skapa en lokal politisk enighet kring infrastrukturprojekt. Om man lokalt tvingas till en uppoffring för ett nationellt intresse kan det kompenseras med något annat en klassisk vinnavinna-situation! Parterna kan inte alltid vara jämbördiga men de kan alltid respektera varandra och de måste få ta sin tid att komma överens. 5

6 SAMTLIGA PARTER SKA KÄNNA SIG DELAKTIGA! Exempel på planering av Kardonbanan, ett delprojekt inom Norrköpingspaketet. Bild: Norrköpings Kommun NORRKÖPINGSPAKETET Norrköpingspaketet är ett bra exempel på Det goda samtalet. Där kunde samtliga parter, efter att ha tagit fram möjligheter och hinder, skriva under en gemensam handling. Det tog två år, men många knutar hade inte kunnat lösas upp om man inte hade låtit det ta tid och de samverkande parterna fortsätter att träffas regelbundet. Ett externt arbete av denna karaktär kräver även en intern samordning i kommunen. Norrköpingspaketet är en satsning på infrastruktur. Här ingår bland annat översyn av väganslutningar (Norrleden) och spåranslutningar (Kardonbanan) till Norrköpings hamn, och en breddad inseglingsränna för att förbättra möjligheterna till båttransporter. Läs mer om projektet på Sjöarnas stränder ska bli tillgängliga och integreras i Jönköpings stadsmiljö. Bild: Jönköpings Kommun STADSBYGGNADSVISIONEN 2.0 Efter ett omfattande samråd mellan olika förvaltningar, politiker, fastighetsägare, näringsidkare etc, landade Jönköpings kommun i Stadsbyggnadsvision 1. Den är genomförd och nu sker nya samrådsprocesser med alla parter kring Stadsbyggnadsvision 2. Med ledorden Från tanke till handling har man börjat genomföra sina visioner. Samtliga parter har åtaganden och är i vissa fall delaktiga i en samfinansiering. Stadsbyggnadsvisionen 2.0 innebär ett helhetsperspektiv på olika aspekter av Jönköpings fortsatta stadsutveckling. Den omfattar hela området runt Munksjön och berör den fysiska miljön, bostäder och arbetsplatser, skötsel, tillgänglighet och stadens liv. Läs mer på 6

7 RÖSTER OM STADS- UTVECKLINGSPROCESEN FÖRSTÅELSE FÖR MOTPARTENS INTRESSEN OCH AMBITIONER Det viktigaste är att förstå motpartens intressen och ambitioner. Också om det är ett motsatsförhållande behöver man inse att intresset är legitimt. En viktig del i utvecklingsarbetet är också att någorlunda tidigt ta in det ekonomiska perspektivet; hur de olika projekten ska finansieras. Ingemar Skogö, generaldirektör, Vägverket SAMFINANSIERINGSPROJEKT ÄR EN BRA MODELL! Samfinansieringsprojekt är en bra modell eftersom de kräver en transparens under processen. Det gör det dessutom extra viktigt att man redan på ett tidigt stadium i processen är konkret och diskuterar finansieringen. Katarina Norén, chef för enheten Samhälle och planering, Banverket DET KOSTAR PENGAR ATT SKAPA BRA LÖSNINGAR! Det borde finnas tydliga principer fastställda för hur finansieringen av en infrastruktur ska ske. Det kostar pengar att skapa bra lösningar, och alla bör känna att nyttorna av projekten gör kostnaderna motiverade. 7 Liv Hahne, moderat kommunalråd i Uppsala

8 Formella förutsättningar Projektspecifika förutsättningar Strukturella förutsättningar Informella förutsättningar PUBLIKATION 2007:33 MER INFORMATION Där hittar du ett flertal publikationer som du kan ladda hem i pdf-format, bland annat: Slutrapport från utvärderingen av Den Goda Stadens första etapp Stadskärneutveckling processer och arbetssätt En samordnad planering av städer och transportsystem? Slutrapport från utvärderingen av Den Goda Stadens första etapp 3 DEN GODA STADEN En översikt över arbetet med stadskärneutveckling i Sverige med internationella utblickar Stadskärneutveckling processer och arbetssätt DEN GODA STADEN Du hittar också mer information på respektive samarbetspartners hemsida