Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Transkript

1 Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare

2 Tillsammans för ett bättre liv i staden!

3 Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika förutsä4ningar och behov i sy<e a4 driva på deras hållbara utveckling. De4a görs genom a4 Pla$ormen erbjuder befintliga och nya mötesplatser.

4 Styrgrupp Myndighetsgemensam arbetsgrupp Samrådsmyndigheter Relevanta aktörer

5 Tillväxtanalys Riksantikvarieämbetet Folkhälsomyndigheten SKL Transportstyrelsen Länsstyrelserna Trafikanalys SMHI Mistra SLU/Movium Arkdes Formas Andra relevanta aktörer Vinnova Naturvårdsverket Statens konstråd Aktörer med samordningsansvar för regionalt tillväxtarbete Tillväxtverket Boverket Trafikverket Energimyndigheten

6 Samverkan Samordning Kunskapsutveckling Kunskapsspridning Erfarenhetsutbyte

7 1. Människan i centrum Bristande livskvalitet Dagens planeringskultur riskerar att trycka undan flera av de värden som är kopplade till människors livskvalitet. Detta trots att vi ofta i strategiska dokument tar beslut om att vi ska utgå ifrån människan och hennes vardag samt utgå från miljö, hälsa och säkerhet, jämställdhet, trygghet, tillit och rättvisa, arkitektonisk kvalitet. Svårigheten sägs ofta bero på att många av värdena är omätbara och därför inte lyfts upp på samma nivå som mätbara värden när avvägningar behöver göras. De sociala utmaningarna i staden är flera. För att motverka befintlig och framtida uppdelning av staden - och få en bostadsmarknad som fungerar för alla - behövs ett helhetsperspektiv som omfattar 2. Kunskapsutveckling såväl bostadsbyggande som stads- och boendemiljön. Människan tillbringar 90 procent av sin tid inomhus och Tvärvetenskaplig kunskapsutveckling betydelsen av hållbara byggnader, baserade på människans efterfrågan, kan inte nog understrykas. Det bedrivs ett stort Ohållbar antal satsningar livsstil på kunskapsutveckling inom hållbar stadsutveckling. Fältet är brett och omfattar allt från kollektivtrafiklösningar Människans eget engagemang till medborgardialoger. och vilja till livsstilsförändringar Ofta saknas tvärvetenskaplig är avgörande. och Ungefär praktiknära 30 procent av alla bilresor är forskning som fokuserar kortare på än att fem lösa kilometer komplexa och problem, 20 procent tvärvetenskapliga av alla resor kortare och horisontella än två kilometer lösningar. sker Särskilt med bil. viktigt Samtidigt vi vet att brist är innovativa pilotprojekt på fysisk som aktivitet synliggör är ett mervärdet stort hot av mot sektorsövergripande folkhälsan. Dessutom arbetssätt, visar klimatrapporterna bidrar till hållbar från Intergovernmental Panel on stadsutveckling där Climate politiska Change, mål uppnås IPCC, att och en belyser omställning sektoriseringens av samhället negativa inklusive effekter. konsumtion Mycket behövs har gjorts för att på senare minska koldioxidutsläppen. Människan påverkar och påverkas av klimatförändringen. 3. Samverkan år men fler insatser behövs i denna riktning. Det behöver bildas starka kluster och interaktioner mellan forskare, innovatörer, beslutsfattare, Tidig dialog näringslivet avgörande och det civila samhället. Tvärsektoriell samverkan Omsätt kunskap Det är en medborgerlig rättighet att vara delaktig i att forma sin närmiljö. Det bidrar till ett ansvarstagande för den Vårt samhälle är organiserat Bristande i sektorer, kunskaper vilket egna hos medför närmiljön många att aktörer sakområden samt är samt grundläggande bristande ofta hanteras och för skilda kortsiktig god folkhälsa. åt samt projektuppföljning att Enligt varje plan- aktör och begränsar ofta bygglagen finansieringens ska samråd ske med prioriterar sitt särintresse. effekter Jämbördig, på en hållbar flexibel medborgarna, stadsutveckling. och tvärsektoriell men det Många samverkan lagstadgade aktörer försvåras tar samrådet inte av tillräckligt en sker sektorsstyrd ofta aktivt för sent in budgetering. nya för forskningsresultat att medborgarna ska och kunna ha en reell Utbildningsväsende och lärdomar yrkesliv utformas i sin egen påverkan. med verksamhet, utgångspunkt Flera vilket kommuner, i hindrar enskilda men lärandet sakområden långt av ifrån egna och alla, och därtill arbetar andras knuten idag erfarenheter. problematik, aktivt med Nytänkande olika så även dialoger är förenat i tidigt med skede. Svårigheterna olika styrmedel. Tvärsektoriell risk och uppföljning därför är det är och att nödvändigt erfarenhetsåterkoppling, ge med offentliga och behålla incitament exempelvis medborgarnas som mellan stimulerar olika engagemang politiska nytänkande under nämnder hela genom eller planprojektfinansiering. och byggprocessen samt att myndigheter, genomförs Det i liten behövs omfattning. nya former sakägarkretsen kunskapsutbyte är begränsad. som främjar attitydförändring och ger goda exempel på hållbar 4. Ekonomiska stadsutveckling, såväl förutsättningar nationellt som internationellt. Projekt initieras och avslutas: utmaningen ligger i att lyckas dra Bristande samordning nytta av och integrera lärdomarna i det framtida arbetet. Beslutsunderlag för hållbara Allt stadsbyggande investeringar utgår från lokala förutsättningar. Ofta förhindras goda helhetslösningar på grund av att tänkt förändring Ett hållbart investeringsbeslut inte i tillräckligt baseras stor på utsträckning långsiktigt beräknad tar hänsyn förbrukning till platsens av samhällets förutsättningar. resurser Det saknas och avkastning samordnad på dem. planering på regional nivå Olika modeller för hållbar och mellan investeringskalkylering kommuner. Myndigheter är under tar utveckling fram regelverk och överlag och andra har ekonomisk krav sektorsvis teoribildning och ofta börjat utan röra statlig sig samordning. från det kortsiktiga och begränsade synsätt som varit dominerande i modern tid. Samtidigt kan man inte blunda för att olika Samverkan mellan centrala verk och den regionala respektive den lokala nivån fungerar inte optimalt. aktörer har olika ekonomiska förutsättningar till exempel vad gäller finansiering och resultatkrav och utan tillräckligt starka incitament kommer viljan Bristande och möjligheten ledarskap att fatta långsiktigt hållbara beslut att vara fortsatt begränsad. Nya sälj- och inköpsprocesser En brist på kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa och tvärsektoriella processer är ett hinder för hållbar Marknaden för stadsutveckling stadsutveckling. präglas Ett idag visionärt av traditionella ledarskap säljkräver och mod, köpprocesser insikt och där kunskaper. leverantörssidan Det krävs har förmåga stort inflytande att skapa visioner, ta fram över de lösningar som strategier erbjuds. Samtidigt och mål. Ett fattar sådant beställarsidan ledarskap kan beslut skapa utifrån delaktighet relativt konservativa och trovärdighet tolkningar i stadsutvecklingen. av regelverken t ex vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds idag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan. För att kunna hantera den ökade graden av komplexitet behöver beställarsidans kravställnings- och inköpsprocess utvecklas. På leverantörssidan behöver marknaden också öppnas upp för fler och mindre aktörer. Utvecklad riskhantering Med längre tidshorisonter och nya systemintegrerande lösningar med fler samverkande aktörer ställs också krav på nya affärsmodeller som reglerar kostnads- och vinstfördelningen och sprider de långsiktiga riskerna mellan olika parter. Man har de senaste åren börjat utveckla nya affärsmodeller i avgränsade projekt, men ännu återstår mycket att göra för att man med viss förvissning ska veta vilka modeller som har den robusthet eller flexibilitet som krävs för en mer allmän tillämpning inom hållbar stadsutveckling.

8

9 Hans Gustafsson, Boverket (samordnare) Anette Persson, Energimyndigheten Ulf E Andersson, Naturvårdsverket Stefan Larsson, Tillväxtverket Magnus Bengtsson, Trafikverket