PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

Transkript

1 PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon mobiliserade front-linjen och delegerade ansvaret för mötet med kunden i sanningens ögonblick. Toyota förändrade spelplanen för bilindustrin genom att involvera alla, på alla nivåer, i ständiga förbättringar, TQM, BPR, Lean mm, exemplen är många. Samtal om hållbarhet har rötterna i denna nya syn på ledarskap och på medarbetarskap. I USA lanserade Peter Senge begreppet lärande organisation. Synen på förändrings-arbete förändrades. Från att ses på som ett analytiskt problem där enbart ett fåtal insatta kunde bidra till att ses på som ett pedagogiskt problem där alla medarbetare har en roll att fylla. Samtal om hållbarhet är ett strategiskt verktyg som stödjer det gemensamma lärande och som ger alla möjligheter att delta i ett förändringsarbete. Dialogen, samtalet mellan människor, är fokalpunkten i denna process. Det är i dialogen som delaktighet uppstår. Det är i dialogen som engagemanget kan få sitt utlopp. Det är i dialogen som samsyn och samarbete uppstår. Det är i dialogen som organisationskulturen formas. Metodologiskt bygger Samtal om hållbarhet på en stabil teoretisk plattform som bl. a kommer till uttryck i William Isaacs bok Dialogen och konsten att tänka tillsammans. Nutek (numera Tillväxtverket) initierade 2005 tillsammans med Länsstyrelsen i Jämtland och Gotlands kommun pilotprojektet - Lärande system och hållbar tillväxt i RTP-processen. Analyser pekade på att brister i tillit och samsyn mellan olika aktörer stod i vägen för effektiva tillväxtprogram. Inom ramen för detta projekt anpassades och förfinades de metoder och verktyg som utgör basen för Samtal om hållbarhet På jakt efter delaktighet och dialog Alla verkar eniga, hållbarhetsfrågan kan inte lösas genom direktiv i ett modernt och demokratiskt samhälle utan är en omställning som kräver de många människornas medverkan.

2 Sveriges grundlag (Regeringsformens 1 kap. 2.) utgår ifrån att det allmänna ska verka för såväl hållbarhet som delaktighet. Demokratiutredningens betänkande SOU 2000:1.går längre men speglar dessa ambitioner: Detta innebär att staten och kommunerna generöst måste tillåta eller erbjuda olika former för deltagande som medborgarna uppfattar meningsfulla och effektiva. Inte minst gäller detta när nya samhällsproblem kommer upp på den politiska dagordningen. När FN lanserade sin en global vision för hållbar utveckling konstaterade man: Panelen slår fast att ett hållbart samhälle endast kan uppnås när den enskilda människan kan skapa och forma sin egen framtid. Nutek och Vinnova skriver, redan 2001: Den vetenskapliga debatten är motsägelsefull och förvirrande när det gäller frågan om man egentligen kan styra ett komplext socialt system, till exempel ett regionalt innovationssystem. Några rekommendationer som kommer igen i litteraturen, och som man finner stöd för i konsortieprogrammet är de följande: - Omforma politikens fokus från generella åtgärder till åtgärder som är specifika för lokala och regionala förhållanden. - Var uppmärksam på och stöd platsbunden kompetens. - Var uppmärksam på språkets, begreppens, modellernas, kategoriernas och berättelsernas betydelse. - Regionala/lokala utvecklingsprogram handlar inte om ledarskap i vanlig mening utan om komplex social interaktion förstådd som förmåga att som en delav systemet få flera governance networks att samverka. Även SKL pekar i skriften Rent spel på behovet av, och de svårigheter som är förknippade med, dialog och delaktighet: Så kallade lärande organisationer är betydelsefulla för att framgångsrikt kunna arbeta med hållbar tillväxt lokalt och regionalt. En lärande organisation är inte ett enhetligt begrepp eller en enhetlig teori, utan snarare ett samlingsnamn för ett antal tankar och erfarenheter som var för sig inte är särskilt nya, men som tillsammans utgör en god utgångspunkt för att samverka kring den form av komplexa frågor som hållbar tillväxt utgör. Det handlar bland annat om att få alla delaktiga genom att arbeta med dialog, att

3 lyssna och vara öppen för andras perspektiv, att ta sig tid att reflektera och att premiera nyfikenhet och ifrågasättande. Problemet är att vi ofta fastnar i vårt eget kunnande och har svårt att ta till oss det systematiska lärandet i organisationen. Vi kan konstatera att lärande system ofta karakteriseras av ett stort gap mellan teori och verklighet. Teorierna är abstrakta, intellektuella, sofistikerade och opersonliga. Verkligheten är oftast intuitiv, ostrukturerad och mycket personlig. Målinriktat lärande förutsetts vara en del av vardagen men blir i praktiken ofta till vardagsfrämmande utbildning. Rätt lärare med rätt budskap vid rätt tillfälle kan uträtta mirakel men steget till lärande system är långt. Ett fungerande lärande system kräver verktyg och metoder som fungerar repetitivt i vardagen! I frågor som kräver samsyn, lärande och tillit mellan många olika aktörerna i många olika sammanhang blir dessa verktyg till strategiska hjälpmedel för att uppnå delaktighet, samsyn och inte minst samhandling. Utgångspunkter Samtal om hållbarhet utgår ifrån följande: 1. Alla Sveriges kommuner står idag inför många, nya och stora utmaningar. Hållbarhetsfrågan skär igenom de flesta en av dessa. 2. Inga enskilda aktörer (Politiker, Ledare, Specialister, och/eller Medarbetare) har lösningarna på dessa utmaningar. Allas medverkan är en förutsättning för en anpassning till nya förutsättningar! 3. Förmågan till delaktig, samsyn och samarbete (vertikalt och horisontellt) blir därför helt avgörande för ett framgångsrikt förändringsarbete. 4. Samtidigt har ledningsformerna förändrats. Order och instruktioner har ersatts med ledningsformer där medarbetare på alla nivåer förväntas tänka självständigt och ta ett allt större ansvar. 5. Traditionella förändrings.- och utbildningsmetoder är inte tillräckligt kostnadseffektiva för att engagera de många människorna i förändringsarbetet.

4 Genom att erbjuda verktyg och metoder för att få igång samtal med alla medarbetare i en organisation kan vi skapa engagemang, delaktighet och ansvarstagande och gå från ord till handling i en fråga som av många upplevs som komplex och utmanande till en mycket låg kostnad. Vad är samtal om hållbarhet? Samtal om hållbarhet är ett strategiskt verktyg framtaget av Naturakademin Learning Lab AB och Fars Båt AB. Genom samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan sker en förankring i svensk folkrörelsetradition och en bred lokal (regional) distribution. Dessutom har vi ett starkt nätverk av ledande aktörer som bidrar med gedigen erfarenhet och intellektuella muskler och som skapar trovärdighet i kvaliteten av programmet. Programmet levereras i form av en arbetsbok, lärdukar och med stöd för genomförandet efter behov. Genomförandet av programmet sker med interna facilitatorer/samtalsledare. och kan liknas vid en studiecirkel men i modern tappning. Det första pilot-programmet tillsammans med SV genomfördes med framgång bland ca 3000 medarbetare i Karlshamns Kommun. Detta angreppssätt ger flera fördelar: - Man kan använda ledarna som lärare vilket underlättar för ledarna att utöva ledarskap i svåra frågor. Programmet bidrar då även till en utveckling av ledarskapet. - Man kan använda interna coacher vilket ger fördelar om man vill stärka den tvärfunktionella dialogen samtidigt som coacherna utvecklas till resurspersoner i utvecklingsfrågor. - Verktygen kan enkelt anpassas till specifika förutsättningar, frågeställningar och målgrupper. T ex. medborgardialoger. - Genom att arbeta med interna resurser stärks ägandet och närheten samtidigt som programmet blir mycket kostnadseffektivt. Samtalsledarnas sammanfattande utvärdering av pilotprogrammet i Karlshamns Kommun visar på kraften i programmet.

5 Det har varit en döhäftig säsong, där den oanade dynamiken från grupperna har slagit en med häpnad och förundran. Engagerade deltagare som bär på så mycket kunskap och erfarenheter som så sällan syns i den stora organisationen. Här har de fått en röst och synliggjorts. Vi som samtalsledare har haft förmånen och förtroendet att förvalta deltagarnas synpunkter och reflektioner och se till att de förs fram i processen. Naturakademin Learning Lab Göran Gennvi