Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
|
|
- Nils Olof Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera som diskussionsunderlag under workshopserien. Workshopdeltagarna ska reflektera över följande: Är kärnfrågorna relevanta? Ska något tas bort, omformuleras eller struktureras om? Saknas några kärnfrågor, för att kunna omfatta de komplexa problem och möjligheter som kan kopplas till hållbar stadsutveckling? Genom att delta på workshopen och komma med synpunkter och förslag har du möjlighet att vara med och påverka hur Sweden Green Building Council (SGBC) definierar hållbar stadsutveckling och utformningen av det som blir kärnan i SGBC:s två tjänster som ska underlätta hållbar stadsutveckling; Certifieringssystemet och Citylab 1. Vi har, i utvecklingen av dessa kärnfrågor, utgått från förstudier och de 22 stadsutvecklingsprojekt som testade på BREEAM Communties inom projektet HCS 2. Vi har också utgått från Delegationen för hållbara städers dokument Femton hinder för hållbar stadsutveckling, men samtidigt omformulerat dessa hinder så att vi beskriver vad som behöver göras för att möjliggöra en hållbar stadsutveckling. Utöver det har vi också utgått från Sveriges nationella miljökvalitetsmål, mål för folkhälsans utveckling samt Sveriges vision för 2025 som Boverket har formulerat på uppdrag av regeringen. Vi har även fått inspiration från Malmös kommission för ett socialt hållbart Malmö och projekt som Decode, Bygga-om-dialogen och c/o City. Ni känner säkert till ännu fler mål och resultat från projekt som vi bör ta hänsyn till i vidareutvecklingen av kärnfrågor och de två tjänsterna. Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd eller slutresultat det är ett kontinuerligt målinriktat arbete. SGBC kommer i nuläget att fokusera på certifiering av processen vid planering av ett stadsutvecklingsprojekt, baserat på långsiktiga effektmål. Certifieringssystemet innefattar inte instruktioner om hur genomförandet ska gå till för att nå långsiktiga mål för en hållbar utveckling, utan varje specifikt stadsutvecklingsprojekt väljer de arbetssätt och åtgärder som bedöms mest lämpliga, med hänsyn till lokala resurser och förhållanden. I SGBC:s andra tjänst Citylab sker en gemensam lärandeprocess och utbyte av kunskap och erfarenhet avseende stadsutvecklingsprojekts processer, utformning och genomförande samt uppnådda resultat. 1 Namn på båda tjänsterna kommer att beslutas våren HCS är en förkortning av Hållbarhetscertifiering av stadsdelar.
2 Översikt: Kärnfrågor Stadsutvecklingsprojektet åtar sig att ta hänsyn till följande: Organisation och samverkan Skapa förutsättningar för att hållbarhetsmål nås genom en organisation med ledningsfunktioner, kompetensbemanning och samverkansprocesser som möjliggör hållbar utveckling. Hållbara investeringar Skapa förutsättningar för att hållbarhetsmål nås genom hållbara investeringar och incitament för medverkande aktörer och invånare. Hållbar resurshushållning Skapa förutsättningar för hållbar resurshushållning genom nyttjande av resurser på ett effektivt, miljöanpassat och klimatsmart sätt. Mångfunktionell stadsnatur Skapa förutsättningar för att utveckla en mångfunktionell stadsnatur där den biologiska mångfalden och ekosystemen bevaras och ges möjlighet att utvecklas på ett resilient och långsiktigt hållbart sätt. Välbefinnande och hälsa Skapa förutsättningar för att människor ska ha ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Social sammanhållning Skapa förutsättningar för social sammanhållning genom att stärka invånarnas delaktighet och att utveckla en sammanhållen stad.
3 Tema 1: Organisation och samverkan Skapa förutsättningar för att hållbarhetsmål nås genom en organisation med ledningsfunktioner, kompetensbemanning och samverkansprocesser som möjliggör hållbar utveckling. 1.1 Medverkande aktörer ska verka för en kontinuerlig uppbyggnad av kunskap inom hållbar stadsutveckling och skapa en gemensam process för uppföljning och erfarenhetsåterföring. 1.2 Ledningen och organisationen för stadsutvecklingsprojektet ska bemannas med kompetens som möjliggör att ekologiska, sociala och ekonomiska mål kan nås. 1.3 Hållbarhetsmål ska förankras politiskt och med projektets medverkande aktörer. 1.4 Projektets hållbarhetsmål ska synkroniseras med översiktsplanens mål och intentioner. 1.5 Ett stort fokus ska läggas på genomförbarheten, så att visioner konkretiseras till mål som tar hänsyn till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samt strategier, åtgärder och uppföljning av resultat. 1.6 Potentiella målkonflikter ska identifieras och en prioritering av mål ska formuleras och motiveras innan strategier utformas för hur de ska nås. 1.7 Samverkan ska ske inom och mellan aktörer i projektet, hos t.ex. kommunen, byggherrar, fastighetsbolag, energibolag, arkitekter m.fl. samt vid behov regionala och nationella aktörer. 1.8 Medverkande aktörer ska inte arbeta i stuprör, utan samverkan skapas mellan sakområden. Tema 2: Hållbara investeringar Skapa förutsättningar för att hållbarhetsmål nås genom hållbara investeringar och incitament för medverkande aktörer och invånare. 2.1 Utredning ska genomföras om det finns behov av affärsmodeller där en kombination av offentliga och privata medel och ett holistiskt och långsiktigt perspektiv kan skapa försörjning och sociala mervärden för invånarna i staden samt framtida samhällsvinster. 2.2 Långsiktiga sociala och ekologiska värden ska beaktas innan investeringsbeslut fattas. 2.3 Samhällsekonomiska analyser och sociala konsekvensbedömningar ska utföras för alternativa utvecklingsscenarier. 2.4 Alternativa utvecklingsscenarier och kostnader för dessa ska utvärderas utifrån ett livscykelperspektiv. 2.5 Möjliga framtida förändringar och resiliens ska beaktas innan beslut fattas om investeringar i t.ex. bebyggelse, infrastruktur, grönstruktur och offentliga rum. 2.6 Incitament ska skapas så att medverkande aktörer kan bidra till att hållbarhetsmål nås, t.ex. i markanvisning, upphandling och avtal. Socialt ansvarstagande ska ingå i all upphandling. 2.7 Incitament ska skapas för att invånare i staden ska bidra till att hållbarhetsmål nås.
4 Tema 3: Hållbar resurshushållning Skapa förutsättningar för hållbar resurshushållning genom nyttjande av resurser på ett effektivt, miljöanpassat och klimatsmart sätt. 3.1 Mark, vatten, energi, material och andra resurser ska användas på ett resursbesparande sätt. 3.2 Stadsutvecklingsprojektet ska bidra till en förtätning av staden och/eller upprustning av ett befintligt område. Ingen stadsutbredning ska ske. 3.3 Hänsyn ska tas till stadens omland och försörjningssamband. 3.4 Projektet ska verka för att minimera förekomsten av ämnen i miljön inomhus och utomhus som kan påverka människors hälsa eller naturmiljön negativt. 3.5 Projektet ska verka för att ingen negativ klimatpåverkan sker i genomförandet eller efter slutfört projekt. Infrastruktur för transport- och försörjningssystem ska anpassas för att minska resurs- och energianvändning. Främst förnybara energikällor ska användas. 3.6 En effektiv avfallshantering ska utformas. Resurser ska tas till vara i kretslopp i mesta möjliga mån. 3.7 En säker och hållbar dricksvattenförsörjning ska upprättas. 3.8 Åtgärder ska vidtas för att tekniska systemlösningar och människors livsstilar kan understödja och förstärka varandra positivt. Tema 4: Mångfunktionell stadsnatur Skapa förutsättningar för att utveckla en mångfunktionell stadsnatur där den biologiska mångfalden och ekosystemen bevaras och ges möjlighet att utvecklas på ett resilient och långsiktigt hållbart sätt. 4.1 Den biologiska mångfalden ska bevaras och ges möjlighet att utvecklas på ett resilient och långsiktigt hållbart sätt. 4.2 Området ska planeras så att alla människor får tillgång till en mångfunktionell natur- och kulturmiljö med stor variation och mångfald. 4.3 En utredning ska genomföras avseende hur stadsnaturen kan utformas för att utnyttja och skapa ekosystemtjänster. 4.4 Möjlighet till stadsodling inom området ska utredas och i möjligaste mån skapas plats för. 4.5 Möjlighet att skapa vattenmiljöer ska utredas. 4.6 Utredning ska göras med fokus på hur gröna och blåa funktioner kan utnyttjas för klimatanpassning av området (översvämningsrisk, temperaturreglering m.m.).
5 Tema 5: Välbefinnande och hälsa Skapa förutsättningar för att människor ska ha ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. 5.1 Området ska utformas för att minimera risken att människor utsätts för skadliga halter av luftföroreningar och kemiska ämnen, höga radonhalter, ohälsosamma ljudnivåer eller för andra typer av hälso- och säkerhetsrisker, inomhus och utomhus. 5.2 Ekonomiska och sociala förutsättningar ska beaktas ur ett folkhälsoperspektiv, t.ex. om stadsutvecklingsprojektet kan skapa lokal sysselsättning och utbildningstillfällen. 5.3 Området ska möjliggöra förutsättningar för att människor som bor eller arbetar i området ska kunna ha goda hälsomässiga vanor, få rekreation i vardagen och tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter. Tillgång ska skapas till kvalitativa parker och grönska, säkra och attraktiva offentliga rum, gång- och cykelvägar samt till kultur- och idrottsanläggningar. Tema 6: Social sammanhållning Skapa förutsättningar för social sammanhållning genom att stärka invånarnas delaktighet och att utveckla en sammanhållen stad. 6.1 Stadsutvecklingsprojektet ska bidra till att stärka invånarnas medborgerliga inflytande. Rätten till inflytande ska gälla oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 6.2 Samskapande och lösningsinriktade medborgardialoger ska ske tidigt och kontinuerligt. Jämställdheten i den offentliga miljön prioriteras genom att involvera alla generationsgrupperingar i behovsformulering och designprocess. 6.3 Stadsutvecklingsprojektet ska bidra till att utveckla en sammanhållen stad som motverkar social och rumslig uppdelning. 6.4 Området ska skapa förutsättningar för människor att mötas, som bidrag till aktiv delaktighet och till en socialt sammanhållen stad. 6.5 Området ska präglas av trygghet och god tillgänglighet till sociala mötesplatser, offentlig och kommersiell service. Funktionshinder eller andra hinder ska inte påverka människors möjlighet att röra sig fritt och verka i området. 6.6 Förutsättningar ska skapas för ett socialt och kulturellt deltagande samt möjlighet för människor att bedriva olika vardagsaktiviteter i området.
Citylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling
Citylab verktygslådan för hållbar stadsutveckling Sigrid Walve, chef Citylab Sweden Green Building Council sigrid.walve@sgbc.se Huvudarrangörer: Medarrangörer: Guldpartners: Silverpartners: Mediapartner:
Läs merCitylabs utbildningar
Citylabs utbildningar VAD ÄR CITYLAB? Citylab är ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling skapat Sweden Green Building Council (SGBC) och dess medlemmar. Utgångspunkten för Citylab är
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merDeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )
DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!
Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd
Läs merHållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?
Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merTillväxt- och regionplaneförvaltningen
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merChristina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem 1 Idag - Erfarenheter av samverkan med kommuner i markanvisningsprocessen. - Lärdomar från konkreta exempel, men även generellt utifrån Skanskas perspektiv
Läs merLansering av Citylab Action 0.1
Lansering av Citylab Action, version 0.1, 2015-06-30 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Lansering av Citylab Action 0.1 Den 30 juni 2015 lanserar Sweden Green Building Council
Läs mercommunity design for conflicting desires Maria Borup Åsa Norman Tyréns
community design for conflicting desires Maria Borup Åsa Norman Tyréns Decode-projektet : ledning, partners & kompetenser VINNOVA : Utmaningsdriven Innovation Hållbara städer (2013 2016, 2017 2018) PROJEKTLEDNING
Läs merProjektet. Västerbro i Lund. Projektforum 30juni
Projektet Västerbro i Lund Projektforum 30juni Agenda 12.30 Öppet. Vi finns på plats i Kristallen. Anmälan i receptionen - så hämtar vi till rummet i bottenplanet. 13.00 Start. Välkommen! Presentation
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merOch hur ska det gå till då?
Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merGuide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet
Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merHÅLLBAR STADSUTVECKLING I PLANERING OCH GENOMFÖRANDE
HÅLLBAR STADSUTVECKLING I PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Handledning och certifiering Delar av Citylab har utvecklats i samarbete med forskningsprojekten Decode, som leds av KTH Arkitekturskolan, och C/O City
Läs merSamarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering
Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering
Läs merK O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läs merFOCUS 11. Certification of urban districts
FOCUS 11. Certification of urban districts Moderator: Ann-Kristin Belkert, Director, Citylab, Sweden Green Building Council Tomas Gustafsson, Program Director, Citylab, Sweden Green Building Council (Sweden)
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merPROGRAM FÖR
PROGRAM FÖR 2018 2022 2 SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL ÄR SVERIGES INTRESSEORGANISATION FÖR HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE. VI ARBETAR FÖR BÄTTRE BYGGNADER OCH PLATSER SOM GER MÄNNISKOR SUNDA MILJÖER FÖR ARBETE,
Läs merVästerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan
Stadsbyggnadskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Planavdelningen Handläggare: Katarina Meier Telefonnummer: 046-359 56 57 E-post: katarina.meier@lund.se Byggnadsnämnden Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen,
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merNYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS
NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merStor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft
Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på
Läs merKunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet
Kunskap till handling Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet 17 globala mål för hållbar utveckling En del i hållbar utveckling Ekologisk Ekonomisk Social Social Ekonomisk Ekologisk Hållbar utveckling
Läs merwww.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se
www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska
Läs merHÅLLBARHETSANALYS AV UTKAST TILL PLANPROGRAM FÖR HÖGSÄTRA, LIDINGÖ STAD
RAPPORT HÅLLBARHETSANALYS AV UTKAST TILL PLANPROGRAM FÖR HÖGSÄTRA, LIDINGÖ STAD 2016-05-16 UPPDRAG Hållbarhetsanalys Titel på rapport: Status: Hållbarhetsanalys av utkast till planprogram för Högsätra,
Läs merNorra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass
Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass 2012-05-07 VISION NDS - en miljöstadsdel i världsklass Klimat ÖVERGRIPANDE MÅL Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet FOKUSOMRÅDEN
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merStadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018
Stadsutveckling för social hållbarhet Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018 Uppsala idag Sveriges fjärde storstad (220 000 invånare) och största landsbygdskommun (ö invånare) Landets
Läs merSocial hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt
Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?
Läs merHållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014
Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merVÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö
VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merKLIMATET FÖRÄNDRAS SNABBARE ÄN NÅGONSIN
1 KLIMATET FÖRÄNDRAS SNABBARE ÄN NÅGONSIN DEN GLOBALA medeltemperaturen har ökat drastiskt 17 av de 18 varmaste åren genom tiderna har alla inträffat efter år 2001. Detta utgör en direkt risk mot våra
Läs merMiljöprofil
www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merLedningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner
Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merHållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Läs merMål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merLIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Läs merCSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
Läs merMiljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad
Miljöredovisning Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merSession: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merMalmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges
Läs merPresentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014
Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling
Läs merStrategisk energiplanering i Borås Stad
Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från
Läs merBo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs meroch affärsmässighet
och affärsmässighet ⁰ Magistratsvägen Internet of Things i staden IoT i staden bidrar till en hållbarare stad, bl a med Högre leveranssäkerhet genom ökad övervakning Resurseffektivisering
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merHållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merMILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ
MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet
Läs merMILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga
MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE Bilaga 7 2019-04-04 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning...
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merVINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen
Läs merRUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny
Läs merVägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun Planera med ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturens ekosystem
Läs merEn ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Läs merStrategi för Corporate Social Responsibility (CSR)
1 Styrelseärende Styrelsen 2016-02-11 Ärende 8 Handläggare: Lars Brogren Telefon: 08-508 372 07 Till styrelsen Strategi för Corporate Social Responsibility (CSR) VD:s förslag till beslut Styrelsen för
Läs merAgenda Livsmiljö. - för bättre kunskap i samhällsbyggandets tidiga skeden
Agenda Livsmiljö - för bättre kunskap i samhällsbyggandets tidiga skeden Hållbar livsmiljö en prioritet för forskningspropositionen! 700.000 bostäder behövs till 2025. FNs hållbarhetsmål och åtaganden
Läs merFramtidsvision NYNÄSHAMN 2030
Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030 1 Framtidsvision Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de styrande partierna
Läs merGRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Läs meruuu Citylab Guide Hållbar stadsutveckling för aktör Handledning och certifiering 1.0
uuu Citylab Guide Hållbar stadsutveckling för aktör Handledning och certifiering 1.0 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Citylabs 7 principer... 4 Övergripande hållbarhetsmål... 5 Certifiering
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merStor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merStrategi för Corporate Social Responsibility
Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens
Läs merBergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Läs merKommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation
WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning
Läs mer