community design for conflicting desires Maria Borup Åsa Norman Tyréns

Transkript

1

2 community design for conflicting desires Maria Borup Åsa Norman Tyréns

3 Decode-projektet : ledning, partners & kompetenser VINNOVA : Utmaningsdriven Innovation Hållbara städer ( , ) PROJEKTLEDNING : KTH Arkitekturskolan KOMPETENSER : stadsplanering / tjänstedesign / praktisk filosofi / urbansociologi / stadsomvandlingskonst / organisationsteori / miljöplanering

4 Vinnova UDI Steg 3 Period : jan 2017 jan 2019 Projektfas : Experimentell utveckling mot implementering Budget : 20,5 miljoner (Vinnova + Tyréns) + 23 miljoner (medfinansiering)

5 Decode Partners Steg 3 AKADEMI KTH SCORE Handelshögskolan Södertörns Högskola Stockholms Universitet Gothenburg Research Institute SP Sveriges Lantbruksuniversitet BOLAG INDUSTRI Sweden Green Building Council Tyréns Älvstranden Utveckling AB MYNDIGHETER Boverket Statens Konstråd KOMMUNER Göteborg Sorsele Stockholm Stad Upplands Väsby KOMMUNER CITYLAB ACTION Järfälla Norrtälje Täby Uppsala

6 amverkan & makt Att samverka är en sak, att släppa delar av sin egen makt är något annat.

7 Samverkan & Makt : Forskningsstudie 2015 Planprocesser som arena för maktkamper mellan experter (K. Tamm Hallström, SCORE) Fallstudie Syfte : Upplands Väsby projekt Väsby Sjöstad / 3000 bostäder / blockstrid / folkomröstning 2014 oväntat avslag : Förklara hur olika former av makt skapades i planprocessen / djupintervjuer med kommunpolitiker, tjänstemän och lokala intressenter MAKTENS KONCENTRATION & SPRIDNING RESULTAT för sent i processen bristande kommunikation värdering av kompetenser konflikter om mål och perspektiv

8 n g a g e m a n g Ingen utbildning har någonsin förberett mig för att hålla ett samråd eller en dialog. Vilken planhandläggare har lärt sig konflikthantering?

9 Engagemang Medborgardialog Decode har publicerat antologin Medborgardialog om det svåra i att mötas, Jonna Bornemark (filosof), Arkus Förlag Texter av yrkespersoner: kommunpolitiker & tjänstemän, konsulter teori praktik utgångspunkt i egna erfarenheter reflektera på djupet känslor rationalitet (varje möte är unikt)

10 ållbar stadsutveckling Hållbarhet är ett mål det vi behöver hjälp med är konkreta tips på verktyg för att jobba och organisera oss för att nå det målet!

11 publikationer

12 CITYLAB ACTION - INTRODUKTION

13

14 CITYLAB NETWORK

15 CITYLAB LEARNING

16

17 CITYLAB ACTION PROGRAM, GUIDE OCH CERTIFIERING

18 SYFTE CITYLAB ACTION Citylab Action syftar till att ge förutsättningar för en engagerande och effektiv process, samt att säkerställa att hållbarhet beaktas i stadsutvecklingsprojekts olika faser.

19 CITYLAB ACTION Hållbarhetsprogram Projekt X Handlings och uppföljningsplan Projekt X

20 CITYLAB ACTION Projekt pilotomgång 12 stadsutvecklingsprojekt Rosendal Uppsala Masthuggskajen Göteborg Stadsläkning Lagersdal, Eskilstuna Norrtälje Hamn Norrtälje DrottningH Helsingborg Täby Park Täby Barkarbystaden TRE Järfälla Solna Business Park Solna Campus Albano, Stockholm Skeppsbron, Jönköping Falsterbokanalen Vellinge Lommarstranden Norrtälje

21

22 PRINCIPER Lokala förutsättningar Systematiserad processtyrning Kvalitativ målstyrning före detaljstyrning Delandekultur och transparens Inkluderande samverkan Innovationsdriven utveckling Möjlighet till certifiering

23 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 15: Produkter ÖNSKADE EFFEKTER Mål 3: Funktioner Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor God hälsa och välbefinnande Jämlikhet och social sammanhållning Delaktighet och inflytande Trygg livsmiljö Goda försörjningsvillkor Attraktivt stadsliv Resurshushållning Ingen negativ klimatpåverkan Ingen negativ miljöpåverkan Resiliens och flexibilitet Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

24 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 1-4 Rumsliga och integrerade stadskvaliteter Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor 1. Bebyggelse 2. Kulturvärden 3. Funktioner 4. Människor Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

25 HÅLLBARHETSMÅL 1-4 RUMSLIGA OCH INTEGRERADE STADSKVALITETER 1. Bebyggelse Mark ska användas på ett resurseffektivt sätt, anpassat till lokala förutsättningar, där befintlig och ny bebyggelse länkas samman för att åstadkomma en fysiskt sammankopplad och socialt integrerad stad

26 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 5-8 Tillgänglighet och närhet till funktioner Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor 5. Transporter 6. IKT 7. Platser 8. Skolmiljöer Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

27 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 5-8 Tillgänglighet och närhet till funktioner Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor 5. Transporter 6. IKT 7. Platser 8. Skolmiljöer Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

28 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål 9-11 Anpassad luft, ljusoch ljudmiljö 9. Luft 10. Ljus 11. Ljud Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 12: Grönytor Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

29 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 15: Produkter Hållbarhetsmål Mångfunktionella grönytor och klimatanpassning Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 13: Klimatanpassning 12. Grönytor 13. Klimatanpassning Mål 5: Transporter Mål 12: Grönytor Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

30 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 15: Produkter Mål 12: Grönytor Hållbarhetsmål Resurser i kretslopp 14. Materialflöden 15. Produkter 16. Vatten 17. Energi Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

31 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 15: Produkter ÖNSKADE EFFEKTER Mål 3: Funktioner Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 12: Grönytor God hälsa och välbefinnande Jämlikhet och social sammanhållning Delaktighet och inflytande Trygg livsmiljö Goda försörjningsvillkor Attraktivt stadsliv Resurshushållning Ingen negativ klimatpåverkan Ingen negativ miljöpåverkan Resiliens och flexibilitet Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

32 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 15: Produkter Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Ingen negativ klimatpåverkan Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 12: Grönytor Mål 14: Materialflöden Mål 6: IKT Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

33 Mål 16: Vatten Mål 17: Energi Mål 1: Bebyggelse Mål 2: Kulturvärden Mål 14: Materialflöden Mål 13: Klimatanpassning Mål 15: Produkter Mål 1: BebyggelseMål 2: Kulturvärden Mål 3: Funktioner God hälsa och välbefinnande Mål 4: Människor Mål 3: Funktioner Mål 4: Människor Mål 5: Transporter Mål 12: Grönytor Mål 7: Platser Mål 5: Transporter Mål 6: IKT Mål 11: Ljud Mål 7: Platser Mål 10: Ljus Mål 9: Luft Mål 8: Skolmiljöer

34 PROCESSTYRNING Organisation Samverkan Delaktighet Innovation

35

36 PROCESSTYRNING Organisation Samverkan Delaktighet Innovation

37 Organisation Designed by Freepic

38 Hur ser samverkan ut? Plan Exploatering Miljö Trafik Vatten/Avlopp Näringsliv Kultur Socialtjänst/-service Utbildning Vård och omsorg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inte alls Ganska lite Ganska mycket Mycket

39 Vilka bör ha större inflytande? Kultur 29% Utbildning 24% Socialtjänst/-service 23% Miljö 19% Vet inte/vill inte uppge 18% Vård och omsorg 16% Näringsliv 12% Plan 11% Vatten/Avlopp 9% Annan 8% Exploatering 8% Trafik 8%

40 Övning: organisation Syfte: att utifrån tilldelat case välja vilka hållbarhetsmål och önskade effekter som är relevanta att fokusera på (utifrån Citylab Action guiden), samt att sätta en organisation som tydligt bemannas utifrån dessa. Resultat: en organisation med rätt kompetenser för uppdraget, och som kan anses lösa casets utmaningar och nå projektmålet på ett bra sätt. Att tänka på: olika faser från planering till genomförande hur förändras organisationen och mål/effektfokus?

41 Två case välj ett a) Ett nytt bostadsområde ska kompletteras med en skola mitt bland bostäder, handel, kontor och trafik. Målet: att göra en tyst skolgård som stimulerar till lek och kreativitet samt främjar barns hälsa. b) Ett bostadsområde ska förtätas. Målet: att den nya kvartersstrukturen skall bidra till området med levande bottenvåningar i form av lokaler, handel och offentliga ytor.

42 Övning: samverkan Utifrån ert case och er organisation (övning 1) dokumentera: Risker, framgångsfaktorer, målkonflikter och synergier som kan uppstå mellan de olika målen och de ansvariga Samverkansprocesser hur ser dessa ut? Resultat: en plan för att kunna arbeta mot det gemensamma målet genom att i förtid ha identifierat utmaningar och möjligheter och eventuella sätt att lösa/utnyttja dessa.

43

44 Delaktighet Designed by Freepic

45 Rikta blicken elsewhere en studie i stadspolitikens estetik och dess baksidor Sarah Degerhammar konstnär 12/2/

46 ...tog med bästa miljökommun för jag känner ett obehag när de alltid var tvungna att nämna det. Det borde vara självklart, inte någonting man måste skryta med Jag ville bara visa att det finns något bakom det fina och nya som visas. Att det finns något bra med det gamla. 12/2/

47 Att de har väldigt mycket idéer och visioner om Väsby men inte om de människor som bor här nu. Utan det är mer fokus på vilka som ska komma hit och vad de ska göra sen, i framtiden. 12/2/

48 tack