Hållbarhetsprogram Lommarstranden

Transkript

1 Hållbarhetsprogram Lommarstranden UTKAST OBS! BASERAS EJ PÅ SENASTE STRUKTUR, REVIDERING PÅGÅR Hållbarhetsprogram Lommarstranden 1

2 Innehåll Om Lommarstranden 4 Vision 4 Lommarstrandens identitet 4 Hållbarhetsprogram Lommarstranden 4 Markanvisningsprocessens roll 5 Medverkande 5 Samverkansgruppen 5 Citylab Action 6 Rumsliga och integrerade stadskvaliteter 7 Citylabmål 1. Bebyggelse 8 Projektmål 1.1: Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras 9 Projektmål 1.2: Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna 11 Projektmål 1.3: Grannskap ger identitet och tillhörighet 13 Citylabmål 2. Kulturvärden 15 Projektmål 2.1: Lv3 är en levande del av Lommarstrandens identitet 16 Citylabmål 3. Funktioner 18 Projektmål 3.1: Den arkitektoniska kvaliteten är hög 19 Projektål 3.2: Lommarstranden uppvisar mångfald och variation i boende och andra funktioner 21 Citylabmål 4. Människor 24 Projektmål 4.1: Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv 25 Tillgänglighet och närhet till funktioner 27 Citylabmål 5. Transporter 28 Projektmål 5.1: Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden 29 Citylabmål 6. IKT 33 Projektmål 6.1: Informationsteknologi används för att involvera människor 34 Citylabmål 7. Platser 35 Projektmål 7.1: De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla 36 Citylabmål 8. Skolmiljöer 38 Projektmål 8.1: Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden 39 Anpassad luft-, ljud- och ljusmiljö 42 Citylabmål 9. Luft 43 Projektmål 9.1: Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus 44 Citylabmål 10. Ljus 46 Projektmål 10.1: Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden 47 Citylabmål 11. Ljud 49 Projektmål 11.1: Naturens ljud är en del av stadsmiljön 50 Hållbarhetsprogram Lommarstranden 2

3 Mångfunktionella grönytor och klimatanpassning 52 Citylabmål 12. Grönytor 53 Projektmål 12.1: Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas 54 Citylabmål 13. Klimatanpassning 56 Projektmål 13.1: Lommarstranden är klimatresilient 57 Resurser i kretslopp 60 Citylabmål 14. Materialflöden 61 Projektmål 14.1: Cirkulära resursflöden gynnas i Lommarstranden 62 Citylabmål 15. Produkter 64 Projektmål 15.1: Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation 65 Citylabmål 16. Vatten 67 Projektmål 16.1: Dagvatten ska hanteras utan risk för skador på byggnader och infrastruktur samt utan att förorena 68 Lommaren Citylabmål 17. Energi 71 Projektmål 17.1: Lommarstrandens byggda miljö projekteras enligt Kyotopyramiden 72 Hållbarhetsprogram Lommarstranden 3

4 Om Lommarstranden Lommarstranden är Norrtäljes nya, barnvänliga och naturnära stadsdel precis intill sjön Lommaren. Här möts du av ett rikt friluftsliv med utrymme för aktiviteter och återhämtning, året runt. Lommarstranden är en hållbar och tillgänglig stadsdel med många mötesplatser som skapar en meningsfull fritid för hela familjen. Vision Lommarstrandens vision är att bli en hållbar stadsdel med slagorden barnvänlig, naturnära och tillgänglig. Inriktningen barnvänlig stadsdel ger uttryck genom att prioritera aktivitetsbaserade lekytor, barnens säkerhet med trygga trafiklösningar och närhet till förskolor. Lommarstranden är naturnära genom platsens läge och genom att anpassa byggnationen på naturens villkor och genom att ta hänsyn till de naturliga förutsättningarna. Naturnära innebär även att de boende ska ha möjlighet till rekreation och aktivitet i den rika friluftsmiljön som omsluter stadsdelen. Det unika läget vid vatten och naturområde i anslutning till stadskärnan ska vara tillgänglig och inbjudande för hela Norrtälje kommun och stad. Med stort fokus på tydliga cykel- och promenadstråk som sammanlänkar stadsdelen med hela staden. Välfungerande kollektivtrafik knyter också an till målet tillgänglighet för att möjliggöra hållbara transporter till arbetsplatser/skolor. Lommarstrandens identitet Idag pratar man mycket om livet mellan husen inom stadsplanering. Livet mellan husen är det som händer utanför bostaden och arbetsplatsen. Möten mellan människor, sense of place, stadens själ. I en stadskärna handlar det om flanörer på gågatan, caféliv på uteserveringar, utbud av butiker och restauranger. Så kommer det aldrig att bli i Lommarstranden. Lommarstranden ska inte vara urbant. Lommarstranden är stad i natur. Identitet och liv är de största utmaningarna för varje nybyggd stadsdel. Hur undviker man att ett nytt bostadsområde i utkanten av en stad blir en trist sovstad? I Lommarstrandens fall behöver det inte vara så svårt. Lommarstranden har redan liv och identitet i form av natur och friluftsliv. Bevara och utveckla det. Låt det bli en röd tråd som går igenom all planering och projektering i Lommarstranden. Låt naturen och friluftslivet utgöra livet mellan husen. Skidåkare istället för flanörer. Badplatser och grillplatser istället för uteserveringar. Grönstråk istället för gågator. Separera inte friluftslivet och naturen från bebyggelsen. Integrera dem fysiskt så kommer de också att integreras mentalt och utgöra Lommarstrandens identitet. Hållbarhetsprogram Lommarstranden Lommarstranden och Norrtälje hamn är Norrtäljes två stora stadsutvecklingsområden. Hållbarhetsambitionerna är höga, därför står det i samverkansavtalet att samverkansgruppens parter ska upprätta ett hållbarhetsprogram som de förbinder sig till att följa. Hållbarhetsprogrammet är anpassat till CityLab Actions 17 hållbarhetsmål och önskade effekter. För vart och ett av Citylab Actions hållbarhetsmål har det identifierats ett eller flera projektmål. Projektmålens syfte är att konkretisera CityLab Actions mål i Lommarstrandens kontext. Om Lommarstranden ska certifieras enligt CityLab Action måste hållbarhetsprogrammet följas av ett systematiskt uppföljningsarbete enligt CityLab Action Guide för certifiering. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 4

5 Hållbarhetsprogrammet är i sig inte tillräckligt för certifiering. Certifiering kräver att det tillkommer en process enligt CityLab Action. Hållbarhetsprogrammet ska vara en samlande skrift som sammanfattar vad hållbarhet innebär för Lommarstranden. Som sådan ska det användas som underlag till dialog och överenskommelser inom samverkansgruppen och som informationsmaterial från samverkansgruppen till andra som på något sätt involveras i arbetet med Lommarstranden. Samverkansgruppen för Lommarstranden är ansvarig för upprättandet av hållbarhetsprogrammet. Kommunen är ansvarig för genomförandet av hållbarhetsprogrammet på allmän platsmark i plan och byggherrarna är ansvariga för genomförandet av hållbarhetsprogrammet på kvartersmark i detaljplanen. Markanvisningsprocessens roll Markanvisningsprocessen används som ett incitament för att byggnation ska ske i enlighet med Lommarstrandens höga hållbarhetsambitioner. Inför slutlig markförsäljning utvärderas varje delprojekt enligt hållbarhetsambitioner och byggherrens kompetens inom hållbart byggande. Hållbarhetsprogram Lommarstranden används som grund för utvärderingen Medverkande Hållbarhetsprogram Lommarstranden är framtaget av Samverkansgruppen för Lommarstranden i samarbete med Ramböll delvis inom ramen för Sweden Green Buildings program CityLab Action. Norrtälje kommuns projektgrupp: Kerstin Diel (projektledare och författare) Evelina Christoffersson (handläggare) Sofia Forsberg (handläggare) Rambölls projektgrupp: Lars Johansson (uppdragsledare) Martin Wetterstedt (biträdande uppdragsledare) Jan Rosenlöf (författare) Nakisa Azizi (medförfattare) Hanna Dahmberg (medförfattare) Kirsi Mattisdotter Hammar (medförfattare) Samverkansgruppen Efter utredningsfasen bestämde sig kommunen för att inte anvisa hela området till en enda exploatör utan att vidareutveckla det tidigare upprättade förslaget tillsammans med ett antal olika Hållbarhetsprogram Lommarstranden 5

6 exploatörer. Dessutom skulle en ökning av exploateringsgraden prövas. Ett samverkansarbete av sex olika parter inleddes för att utveckla Lommarstranden. Parterna består av fem exploatörer och Norrtälje kommun. I processen tas allas olika kunskap, erfarenheter och idéer tillvara redan tidigt i exploateringsprocessen för att uppnå ett bra helhetsresultat och samsyn kring viktiga frågor som kommer att prägla hela det nya området. Genom att tillsammans utveckla en gemensam helhetstanke för området arbetar vi för att Lommastranden ska bli en barnvänlig och naturnära stadsdel som finns tillgänglig för hela staden. Detta kommer sedan att prägla de riktlinjer Norrtälje kommun tar fram som ska gälla för utbyggnaden av området. I samverkansgruppen ingår: Credentia AB Kärnhem Lommarskogen Utveckling AB Magnolia Bostad Roslagsbostäder Norrtälje kommun Citylab Action Citylab Action är en process för hållbar stadsutveckling som har tagits fram av Sweden Green Building Council genom ett gemensamt utvecklingsarbete med den offentliga och privata byggsektorn. Citylab Action är ett nytt system och har lanserats med en pilotversion under För att tydliggöra ambitionerna samt kvalitetssäkra och vidareutveckla arbetet med målsättningar och arbetsprocesser så deltar Lommarstranden i pilotomgången av Citylab Action. Citylab Actions främsta syfte är att stödja stadsutvecklingsprojekt som står inför komplexa utmaningar, t.ex. att utveckla byggnader utan negativ klimat och miljöpåverkan i nya och befintliga områden, bygga bostäder till rimliga priser, skapa en tät och sammankopplad stad som är mångfunktionell och där människor har god tillgång till grönytor, service, kultur och rekreation. Citylab Action jobbar med 17 målområden som syftar till 10 övergripande önskade effekter, vilka hanterar såväl ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. De 10 önskade CityLab-effekter är God hälsa och välbefinnande, Attraktivt stadsliv, Jämlikhet och social sammanhållning, Resurshushållning, Delaktighet och inflytande, Ingen negativ klimatpåverkan, Trygg livsmiljö, Ingen negativ miljöpåverkan, Goda försörjningsvillkor, Resiliens och flexibilitet. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 6

7 Rumsliga och integrerade stadskvaliteter Hållbarhetsprogram Lommarstranden 7

8 Citylabmål 1 Bebyggelse Mark ska användas på ett resurseffektivt sätt, anpassat till lokala förutsättningar, där befintlig och ny bebyggelse länkas samman för att åstadkomma en fysiskt sammankopplad och socialt integrerad stad. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 8

9 Projektmål 1.1: Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras Lommarstranden är redan ekologiskt hållbart. Det är ett naturområde med friska ekosystem och ett besöksmål som lockar människor från hela kommunen till aktiviteter som främjar hälsa och välbefinnande utan att belasta naturen. Detta är Lommarstrandens hållbarhetskapital och det ska förvaltas väl. Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området bebyggs. Man ska hushålla med marken och den mark som tas i anspråk för exploatering ska behandlas med respekt. Gröna ytor som bebyggs ska ersättas med någonting som har lika stort, eller större värde för natur och människor. Naturen är en resurs som kan användas på olika sätt. Exploatering innebär t.ex att områdets stödjande ekosystemtjänster minskas men att de kulturella ekosystemtjänsterna kan ökas. All mark som tas i bruk för exploatering ska programmeras och ges ett meningsfullt innehåll, såsom ytor för rekreation, mötesplatser, bostäder eller annat. Ekosystemtjänster definieras som Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (The Economics of Ecosystems and Biodiversity). Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om livsmedel och andra råvaror samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. Vi människor får nyttan antingen direkt, som när växter producerar syre. Eller genom en insats, som när vi bedriver jordbruk som ger livsmedel. (Naturvårdsverket) Ekosystemtjänster delas in i stödjande, försörjande, reglerande och kulturella tjänster. Kulturella ekosystemtjänster kan vara bl.a andlighet, intellektuell utveckling, reflektion, rekreation och estetiska upplevelser. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna god hälsa och välbefinnande och ingen negativ miljöpåverkan. Åtgärder Åtgärd 1.1a Indikatorer: Inventera och kartlägg Lommarstrandens naturvärden. Att skapa en kunskapsbas om Lommarstrandens naturvärden. Naturinventering(ar) Indikatorerna framgår av naturinventeringen(arna). Inför utveckling av detta hållbarhetsprogram och strukturplan. Aktualisering inför varje ny utbyggnadsetapp efter den första utbyggnadsetappen. Samverkansgruppen Åtgärd 1.1b Indikatorer: Inventera och kartlägg Lommarstrandens ekosystemtjänster. Att säkerställa att Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital inte minskar då området bebyggs. Ekosystemtjänstanalys Indikatorer framgår av ekosystemtjänstanalysen Hållbarhetsprogram Lommarstranden 9

10 I samband med utveckling av detta hållbarhetsprogram samt strukturplan. Aktualisering inför varje ny utbyggnadsetapp efter den första utbyggnadsetappen. Samverkansgruppen Åtgärd 1.1c Indikatorer: - Identifiera och fastställ värdefulla natur- och rekreationsytor. Att säkerställa att Lommarstrandens goda förutsättningar för rekreation och naturupplevelser bevaras, utvecklas och blir en del av det nya Lommarstranden. Identifiera värdefulla natur- och rekreationsytor i naturinventering och ekosystemtjänstanalys. Beakta och använd dem i framtagandet av strukturplan. Fastslå dem i detaljplan. Inför framtagande av strukturplan. Samverkansgruppen (naturinventering, ekosystemtjänstanalys och strukturplan) och kommunen (detaljplan). Åtgärd 1.1.d Indikatorer: Bedömning av varje delområdes lämplighet för exploatering. Att säkerställa att Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital inte minskar då området bebyggs. Bedömning av Lommarstrandens delområdens lämplighet för exploatering sker i framtagandet av strukturplan. Bedömningen baseras på naturinventering och ekosystemtjänstanalys. Indikatorer framgår av naturinventering och ekosystemtjänstanalys. Inför framtagande av detaljplan. Strukturplanen ska ligga till grund för detaljplanen och för all projektering i området. Samverkansgruppen Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden Naturens ljud är en del av stadsmiljön Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas Lommarstranden är klimatresilient Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 10

11 Projektmål 1.2: Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna Bebyggelse, gator, platser, parker, dagvattenhantering och annan infrastruktur ska följa de lokala förutsättningarna. Det gäller landskapliga förutsättningar (såsom topografi och vegetation), byggda förutsättningar (såsom intilliggande bebyggelse och infrastruktur), kulturella och sociala förutsättningar (såsom förutsättningarna för rekreation och mänskliga möten) samt funktionella förutsättningar (såsom service och trafik). En allmän försiktighetsprincip avseende Lommarstrandens naturvärden ska gälla vid all planering och exploatering. Det innebär att Lommarstranden planeras och bebyggs så att behovet av schaktning och andra markarbeten, samt trädfällning och andra ingrepp i vegetationen, kan minimeras. Lommarstrandens fina förutsättningar och etablerade målpunkter för rekreation ska bevaras och utvecklas. Dessa är bl.a. elljusspår, badplats, grillplats och odlingslotter. Campus Roslagen och Lommarstranden kan ha nytta av varandra på flera sätt. Utvecklingen av Lommarstranden kan bli en fin grund för samarbeten mellan Campus, kommunen och näringslivet. Lommarstrandens exploatering kan innebära möjligheter till undervisning om hållbart byggande eller möjligheter till examensarbeten, praktikplatser eller t.o.m. StartUp-företag. Campus Roslagens vattencentrum och Lommarstrandens dagvattenlösningar är ett exempel på en bra grund för samarbete. Studenterna kan använda Lommarstrandens möjligheter till friluftsliv för rekreation. Det ger ett mervärde för studenterna samtidigt som det skapar liv mellan husen i Lommarstranden även under kontorstid. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna god hälsa och välbefinnande, jämlikhet och social sammanhållning, delaktighet och inflytande, trygg livsmiljö, goda försörjningsvillkor, attraktivt stadsliv, ingen negativ miljöpåverkan samt resiliens och flexibilitet. Åtgärder Åtgärd 1.2a Planera, projektera och bebygg Lommarstranden i enlighet med de landskapliga, de byggda, de kulturella, de sociala och de funktionella förutsättningarna. Att bevara och utveckla Lommarstrandens hållbarhetskapital; socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Strukturplanering, detaljplanering, landskapsprojektering, byggnadsprojektering, infrastrukturprojektering samt uppförande av landskapsstrukturer, byggnader och infrastruktur görs i enlighet med: Den befintliga topografin. Vattnets naturliga flöde. Den befintliga vegetationen. Viktiga arters habitat enligt naturinventeringen. Befintliga målpunkter för rekreation och friluftsliv. Regementsområdets bebyggelse och stadsstruktur. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 11

12 Indikatorer: - Regementsområdets kulturminnesskydd. Hela plan- och byggprocessen. Samverkansgruppen (strukturplan), kommunen (detaljplan), byggherrarna (projektering och uppförande av byggnader samt markarbeten på kvartersmark), kommunen (projektering och uppförande av landskapsstrukturer och infrastruktur). Åtgärd 1.2c Indikatorer: - Utred möjligheterna till samarbeten med Campus Roslagen avseende Lommarstrandens utbyggnad och drift. Att integrera Lommarstrandens funktioner och användning med sin omgivning. Samverkansgruppen initierar dialog med Campus Roslagen. Tidigt i planeringsstadiet samt fortlöpande. Samverkansgruppen Åtgärd 1.2d Indikatorer: - Skapa trygga och attraktiva stråk mellan Lommarstrandens målpunkter och målpunkter i omgivande område. Att integrera Lommarstranden med sin omgivning genom att underlätta rörelser. Planering i strukturplan och fastställande i detaljplan. Under framtagande av strukturplan och detaljplan. Samverkansgruppen (strukturplan) och kommunen (detaljplan). Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.1 Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras. 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 5.1 Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Naturens ljud är en del av stadsmiljön Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas Lommarstranden är klimatresilient Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 12

13 Projektmål 1.3: Grannskap ger identitet och tillhörighet Identitet är en avgörande framgångsfaktor för alla nybyggnadsområden. Identiteten är grunden för invånarnas känsla av tillhörighet och delaktighet och därmed en av de viktigaste komponenterna i den sociala hållbarheten. Det kan dock ta lång tid innan nybyggnadsområden får en identitet. Grannskap är starkt identitetsskapande. Näst efter bostaden är grannskapet ofta det som människor definierar som hemma. Ett grannskap ska erbjuda någonting mer än bara bostäder, det ska ge liv mellan husen. Ett grannskap är en plats där man kan släppa ut barnen att leka och ropa in dem när det är dags att äta. Ett grannskap erbjuder trygghet. I Lommarstranden skapas känslan av grannskap genom att byggnaderna samlas kring målpunkter och mötesplatser. Målpunkterna ger grannskapen deras identitet och sammanhang. Några av Lommarstrandens viktigaste målpunkter blir Naturtorget och de olika grönstråken som kopplar torget till den omgivande naturen. Gårdar och andra mindre platsbildningar mellan husen är också viktiga målpunkter. Byggnadernas gestaltning kan också användas för att betona samhörighet. Det kan t.ex vara att de flesta av byggnader har fasader av stenmaterial eller kulörer från samma färgskala. Gestaltningsprinciper får dock inte leda till ett enformigt uttryck. Variationer mellan byggnaderna är viktigt för identiteten och hemkänslan. De som bor i Lommarstranden ska känna att just deras hus är unikt. Om man får frågan Var bor du? så ska man kunna svara t.ex. I det gula huset vid pulkbacken i Lommarstranden. Kopplingarna mellan målpunkterna är lika viktiga som målpunkterna själva. Kopplingarna ska vara attraktiva, trygga och tillgängliga stråk. Fotgängare och cyklister prioriteras och speciell hänsyn tas till grupper med särskilda behov avseende trygghet och tillgänglighet. Gatunätet ska förbinda målpunkterna och mötesplatserna med varandra utan att uppmana till genomfart. Grannskap ska vara mål för resor, inte kulisser för genomfartstrafik. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna god hälsa och välbefinnande, jämlikhet och social sammanhållning, delaktighet och inflytande, trygg livsmiljö och attraktivt stadsliv. Åtgärder Åtgärd 1.3a Indikatorer: - Planera Lommarstrandens stadsstruktur så att byggnader är placerade i ett tydligt sammanhang, gärna kring gemensamma målpunkter. Att bidra till att skapa känsla av tillhörighet för de som bor och verkar i Lommarstranden. Planering i strukturplan och fastställande i detaljplan. Under framtagande av strukturplan och detaljplan. Samverkansgruppen (strukturplan) och kommunen (detaljplan). Åtgärd 1.3b Indikatorer: - Skapa nya och utveckla befintliga målpunkter och mötesplatser i Lommarstranden. Att skapa samlingsplatser som ger liv mellan husen. Planering i strukturplan och fastställande i detaljplan. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 13

14 Under framtagande av strukturplan och detaljplan. Samverkansgruppen (strukturplan) och kommunen (detaljplan). Åtgärd 1.3c Indikatorer: - Gör allmänheten delaktig i utvecklingen av Lommarstranden Att tidigt ge Lommarstranden en identitet genom att placera Lommarstranden och dess utveckling i medborgarnas medvetande och skapa en känsla av tillhörighet, delaktighet och gemensamhet. Håll medborgardialoger, gärna genom möten på plats i Lommarstranden. Gör postutskick till allmänheten om Lommarstrandens utveckling. Etablera ny och utveckla de befintliga mötesplatserna och attraktionerna tidigt så att människor besöker Lommarstranden innan det är färdigbyggt. Under hela plan- och byggprocessen. Samverkansgruppen. Åtgärd 1.3d Indikatorer: - Använd arkitektonisk gestaltning för att signalera byggnadernas tillhörighet till grannskap. Att förstärka känslan av grannskap, hem och identitet. Ta fram ett gestaltningsprogram som visar på de gestaltningsprinciper som ska gälla för Lommarstranden. Gestaltningsprinciperna ska både bidra till känslan av granskap och möjliggöra unika arkitektoniska uttryck. Gestaltningsprogrammet kopplas till detaljplan i planbeskrivning eller plankarta. Byggnadsprojekteringen följer gestaltningsprogrammet. Efter framtagande av strukturplan. Samverkansgruppen (gestaltningsprogram), kommunen (detaljplan) och byggherrarna (byggnadsprojektering). Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 3.2 Lommarstranden uppvisar mångfald och variation i boende och andra funktioner. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 5.1 Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden Lommarstranden är klimatresilient Cirkulära resursflöden gynnas i Lommarstranden Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 14

15 Citylabmål 2 Kulturvärden Befintliga kulturvärden och en levande kulturhistoria ska så långt som möjligt nyttjas och vidmakthållas som villkor för utveckling och integrering av ny bebyggelse. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 15

16 Projektmål 2.1: Lv3 är en levande del av Lommarstrandens identitet Planområdet gränsar till det nedlagda luftvärnsregementet Lv3 som sedan 2001 är byggnadsminne enligt 3 kap 7 lagen om kulturminnen. Lv3, Roslagens luftvärnskår, är ett intressant exempel på en militär anläggning från efterkrigstiden. Regementet var verksamt under ca 50 år och de förändringar som har skett inom området har styrts av krav från den militära organisationen inom Fortifikationsverket och Försvarsmakten. Området består av fyra delar som binds samman av ett enkelt vägnät. Alla delområden är viktiga för förståelsen av hur Lv3 en gång fungerade. Den del som ligger närmast planområdet är den centrala administrativa delen med bl.a bostäder. Här finns en representativ administrationsbyggnad med ceremoniplats, en skolbyggnad, sju kaserner, matsal och ett tidigare militärsjukhus som numera är vårdcentral. Lv3 har en enkel struktur med en plan som är anpassad till terrängens topografi. Byggnaderna ligger förhållandevis glest bland naturlig vegetation och höga tallar. Röda tegelfasader, vitmålade snickerier och tegelklädda sadeltak dominerar det arkitektoniska uttrycket. Det är viktigt att notera att såväl byggnader som stadsstrukturen, med sina smala gator och generösa grönytor, ingår i byggnadsminnet. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna God hälsa och välbefinnande, Jämlikhet och social sammanhållning, Delaktighet och inflytande, Trygg livsmiljö och Attraktivt stadsliv. Åtgärder Åtgärd 2.1a Lommarstrandens stadsstruktur planeras som en fortsättning på Regementsområdets stadsstruktur. Att skapa ett arkitektoniskt och funktionellt släktskap mellan den nya och den gamla bebyggelsen och infrastrukturen så att den nya bebyggelsen och den nya gatustrukturen upplevs som en fortsättning på och utveckling av regementsområdet. Strukturplan, detaljplan och byggnadsprojektering följer följande principer som fastslås i gestaltningsprogrammet: Fristående byggnadsvolymer istället för kvartersstrukturer. Hus i natur istället för natur i stad. Exploateringsområdets gatustruktur planeras som en fortsättning på den existerande gatustrukturen. Gatusektionerna ska inte vara hårdgjorda från fasad till fasad. Körbanor och gång- och cykelbanor ska vara tydligt åtskiljda av planteringar, gräs eller öppna dagvattenlösningar. Bred förgårdsmark mellan byggnad och gräns till allmän platsmark. Körbanorna är smala. Byggnader placeras i huvudsak med gavel, inte långsida, mot gata. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 16

17 Indikatorer: - Byggnadsvolymerna anpassas till regementsområdets byggnadsvolymer. Det innebär bl.a. en anpassning i höjd samt att sadeltak föredras framför andra taktyper. Ny bebyggelse i eller intill byggnadsminnesområdet gestaltas med hänsyn till byggnadsminnet avseende byggnadsdetaljer, material, kulör och liknande. I struktur- och detaljplanering, i framtagande av gestaltningsprogram samt i byggnadsprojektering och bygglov. Samverkansgruppen (strukturplan och gestaltningsprogram), kommunen (detaljplan och bygglov) och byggherrarna (projektering). Åtgärd 2.1b Indikatorer: - Lv3:s byggnader och stadsstruktur bevaras. Att värdesätta kulturminnet. Hänsyn till regementsområdets särart tas då Lommarstrandens stadsstruktur planeras i strukturplan och gestaltningsprogram samt fastställs i detaljplan, samt då Lommarstrandens byggnader projekteras och uppförs. I struktur- och detaljplanering samt byggnadsprojektering och bygglov. Samverkansgruppen (strukturplan och gestaltningsprogram), kommunen (detaljplan och bygglov) och byggherrarna (projektering). Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 3.2 Lommarstranden uppvisar mångfald och variation i boende och andra funktioner. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 5.1 Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 17

18 Citylabmål 3 Funktioner Förutsättningar för stor mångfald och variation i gestaltningen samt funktionsblandning (boende, service, kultur och arbetsplatser) ska skapas samtidigt som närliggande bebyggelsemiljö beaktas. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 18

19 Projektmål 3.1: Den arkitektoniska kvaliteten är hög God arkitektur är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Förutom att god arkitektur är viktigt för människors trivsel och därmed den sociala hållbarheten, så är god arkitektur även en ekonomiskt och ekologiskt sund investering. Då en byggnad är färdigbyggd och ska tas i bruk har den redan förbrukat mer resurser än vad den kommer att göra under resten av sin livscykel. Produktion och transporter av byggnadsmaterial samt själva byggandet är mer resurskrävande än driften av byggnaden. Därför är det resurseffektivt att uppföra byggnader som får stå länge. God arkitektur tas om hand och bevaras under lång tid. Därför är god arkitektur resurseffektivt. God arkitektur har även ett marknadsvärde. Människor blir hela tiden mer och mer medvetna om sin byggda miljö. Man ställer större krav och är beredd att betala för arkitektonisk kvalitet. Hög arkitektonisk kvalitet gör bostäderna mer attraktiva på fastighetsmarknaden och medför en bättre exploateringsekonomi. God arkitektur är också viktigt för områdets identitet. Människor som omges av god arkitektur trivs och tar hand om sin närmiljö. Målet bidrar till de önskade effekterna god hälsa och välbefinnande, jämlikhet och social sammanhållning, trygg livsmiljö, attraktivt stadsliv, resurshushållning samt resiliens och flexibilitet. Åtgärder Åtgärd 3.1a Indikatorer: - Slå fast de arkitektoniska och landskapsarkitektoniska gestaltningsprinciper som ska gälla för Lommarstranden. Att säkerställa god och sammanhållen arkitektur och landskapsarkitektur. Utveckla ett gestaltningsprogram som kopplas till detaljplanen genom planbeskrivningen eller eventuellt plankarta. Gestaltningsprogrammet kopplas till detaljplan i planbeskrivning eller plankarta. Byggnadsprojekteringen följer gestaltningsprogrammet. Före detaljplanering, byggnadsprojektering och bygglov. Samverkansgruppen (gestaltningsprogram), kommunen (projektering av allmän platsmark) och byggherrarna (byggnadsprojektering och projektering av kvartersmark). Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 2.1 Lv3 är en levande del av Lommarstrandens identitet. 3.2 Lommarstranden uppvisar mångfald och variation i boende och andra funktioner. 6.1 Informationsteknologi används för att involvera människor. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 19

20 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden Naturens ljud är en del av stadsmiljön Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras Lommarstrandens byggda miljö projekteras enligt Kyotopyramiden. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 20

21 Mål 3.2: Lommarstranden uppvisar mångfald och variation i boende och andra funktioner Lommarstranden planeras för nya bostäder i olika upplåtelseformer, byggnadstypologier, boendetyper och lägenhetsstorlekar. Det ska också finnas god tillgång på närservice, förskolor, mötesplatser och stråk. Bostadsbeståndet ska bestå av både villor, radhus, stadsvillor och lägenhetshus. Att Lommarstrandens huvudsakliga målgrupp är barnfamiljer ska återspeglas i bostadsbeståndet. Det är dock viktigt att inte glömma att det också kommer att finnas behov av mindre lägenheter. Upplåtelseformerna ska vara både hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Alternativa upplåtelseformer, såsom byggemenskaper, kan tillkomma som en del av kommunens sjättedel av byggrätten. Lommarstranden ska bli en blandad och hållbar stadsdel där det är lätt att leva och mötas. Därför eftersträvas en blandning av bostäder och andra funktioner såsom närservice, förskolor, anläggningar för rekreation, mötesplatser och stråk. Föreningsliv är viktigt och det ska ges goda möjligheter för föreningarna att vara aktiva i området. Besökare och boende ska blandas och det ska ges fina möjligheter till möten och mänskliga kontakter. Naturtorget utgör ett nav som sammanbinder bostadsområdet med Campusområdet och de fina möjligheterna till friluftsliv kommer att locka såväl boende som utomstående. Markanvisning och fastighetsindelning ska användas för att uppnå blandning och variation. Olika byggherrar har olika profil och använder sig av olika arkitekter. Byggherrarna och deras arkitekter ska ges möjlighet att sätta sin egen prägel på byggnaderna inom den gemensamma överenskomna ramen. Markanvisningen och fastighetsindelningen har därför stor betydelse även för att åstadkomma en varierad och intressant arkitektur (se Projektmål 3.1). Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna Attraktivt stadsliv, Jämlikhet och social sammanhållning, Delaktighet och inflytande, Trygg livsmiljö Åtgärder Åtgärd 3.2a Indikatorer: - Låt en varierad grupp av byggherrar och arkitekter arbeta med Lommarstranden. Att ge variation i byggnadsbestånd och arkitektur. Markanvisning ges till ett flertal byggherrar med olika profil och olika arkitekter. Vid skapandet av samverkansgruppen. Kommunen Åtgärd 3.2b Indikatorer: - Skapa ett varierat utbud av fastigheter i olika storlekar. Att ge variation i byggnadsbestånd och arkitektur. Fastighetsindelningen beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och fastslås i överlåtelseavtalen. Detaljplan och marköverlåtelse. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 21

22 Kommunen Åtgärd 3.2c Indikatorer: - Markanvisningsprocessen sker stegvis. Att säkerställa kontinuerligt höga hållbarhetsambitioner hos byggherrarna. För att kunna garantera ett bra helhetsresultat har samverkansgruppens byggherrar inte fått en marktilldelning utan endast fått en minimibyggrätt garanterat i sina samverkansavtal. Tilldelningen av de olika delområden sker parallellt med planprocessen, när den slutliga strukturplanen har tagits fram. Samverkansgruppens byggherrar har lämnat placeringsönskemål till kommunen som kommer att tilldela marken i dialog med samverkansparterna. Markanvisning Kommunen Åtgärd 3.2d Indikatorer: - Möjliggör kommersiella lokaler Att bidra till en bredd av funktioner genom att möjliggöra kommersiell service till boende och besökare i Lommarstranden. Inför bestämmelser i detaljplanen som möjliggör kommersiella lokaler i lämpliga byggnaders bottenvåningar. Detaljplan Kommunen Åtgärd 3.2e Indikatorer: - Planera och projektera Lommarstranden för en blandning av byggnadstypologier samt en blandning av bostäder och andra funktioner såsom närservice, förskolor, anläggningar för rekreation, mötesplatser och stråk. Att skapa en stadsdel med en god bredd av arkitektur, landskapsarkitektur, funktioner, boende och besökare. Planering i strukturplan och fastställande i detaljplan. Byggnadsprojektering samt bygglov. I struktur- och detaljplanering samt byggnadsprojektering och bygglov. Samverkansgruppen (strukturplan), kommunen (detaljplan och bygglov) och byggherrarna (projektering). Åtgärd 3.2f Indikatorer: - Planera, projektera och uppför förskolor, lekplatser och faciliteter för rekreation och friluftsliv såsom badplats, grillplats, elljusspår m.m. i planområdet Att göra Lommarstranden till en levande och attraktiv stadsdel genom att säkerställa ett utbud av funktioner utöver boende Planering i strukturplan och fastställande i detaljplan. Byggnads- och landskapsprojektering samt bygglov. I struktur- och detaljplanering samt projektering och bygglov. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 22

23 Samverkansgruppen (strukturplan), kommunen (detaljplan och bygglov) och kommunen som byggherre (projektering). Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 2.1 Lv3 är en levande del av Lommarstrandens identitet. 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 23

24 Mål 4 Människor En god livsmiljö, som möjliggör sociala aktiviteter och medför ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt, ska beredas för boende, verksamma och besökare. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 24

25 Mål 4.1: Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv Lommarstranden är redan idag etablerad som en plats för naturupplevseler, rekreation och friluftsliv. Detta är Lommarstrandens viktigaste kvalitét och den ska fortleva och utvecklas när området exploateras. Om exploateringen görs rätt så behöver det inte betyda att möjligheterna till naturupplevelser går förlorade. Man måste dock vara varsam. Då Lommarstranden exploateras kommer det att ge fler människor tillgång till naturen. Fler barn, rörelsehindrade och äldre kan bo nära naturen och därmed få tillgång till den enligt sina respektive förutsättningar; från att klättra i träd till att drickas kaffe på sin balkong till ljudet av fågelkvitter och doften av skog. Det är en fråga om demokrati. Det är också en fråga om ekosystemtjänster. Exploateringen kommer att innebära att en del ekologiska ekosystemtjänster minskas eller försvinner, men den kommer samtidigt att innebära att de kulturella ekosystemtjänsterna ökar och blir fler. Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna God hälsa och välbefinnande, Attraktivt stadsliv, Jämlikhet och social sammanhållning, Resurshushållning, Ingen negativ miljöpåverkan. Åtgärder Åtgärd 4.1a Indikatorer: - Analysera och kartlägg Lommarstrandens befintliga ekosystemstjänster. Belys även möjliga framtida ekosystemtjänster. Att säkerställa att Lommarstrandens hållbarhetskapital inte minskar då Lommarstranden exploateras. Utför en ekosystemtjänstanalys. Före strukturplan. Samverkansgruppen Åtgärd 4.1b Indikatorer: - Identifiera målpunkter för friluftsliv och rekreation såsom vackra naturområden, grillplatser, badplats, elljusspår, etc. och anpassa bebyggelse och infrastruktur så att målpunkterna blir lättillgängliga för de som bor i och besöker Lommarstranden. Att använda Lommarstrandens natur- och rekreationsvärden som en tillgång då Lommarstranden bebyggs. Naturinventering, ekosystemtjänstanalys, planering i strukturplan och fastställande i detaljplan. Före strukturplan (naturinventering och ekosystemtjänstanalys) samt i framtagande av strukturplan och detaljplan. Samverkansgruppen (naturinventering, ekosystemtjänstanalys och strukturplan) och kommunen (detaljplan) Åtgärd 4.1c Projektera byggnader och allmänna platser så att människor har utblickar mot vacker natur, så att vistelseytor, uteplatser och Hållbarhetsprogram Lommarstranden 25

26 Indikatorer: - balkonger är vända mot vacker natur och så att entréer är placerade så att naturen är lättillgänglig. Att säkerställa att Lommarstrandens hållbarhetskapital inte minskar då Lommarstranden exploateras. Byggnadsprojektering och landskapsprojektering Efter strukturplan. Byggherrarna (kvartersmark) och kommunen (allmän platsmark) Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.1 Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras. 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 5.1 Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Naturens ljud är en del av stadsmiljön Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas 13.1 Lommarstranden är klimatresilient Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 26

27 Tillgänglighet och närhet till funktioner Hållbarhetsprogram Lommarstranden 27

28 Citylabmål 5 Transporter Projektet ska skapa närhet och tillgänglighet till olika urbana funktioner och anläggningar (bostäder, arbetsplatser, samhällsservice, kultur, etc.), samt skapa goda förutsättningar för användning av hållbara transporter (gång, cykel och kollektivtrafik samt leveranser). Hållbarhetsprogram Lommarstranden 28

29 Projektmål 5.1: Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden Utformning av trafiknätet och val av mobilitetslösningar utgår alltid från följande prioriteringsordning: 1. Gång- och cykeltrafik 2. Kollektivtrafik 3. Biltrafik. Trafiklösningar utgår alltid från barnperspektivet. Gång och cykeltrafik ska ha säkra och trygga förbindelser. Fotgängarnas och cyklisternas prioritet ska signaleras tydligt till trafikanterna. Korta avstånd från bostadsentréer till centrala funktioner som förskola, parker, lekplatser och hållplatser för kollektivtrafik gynnar gång- och cykeltrafiken. Restider med kollektivtrafik till viktiga målpunkter utanför Lommarstranden, såsom Norrtälje centrum, Flygfyren, Campusterminalen och Norrtäljeporten ska vara korta. Mobilitetsåtgärder för biltrafik i Lommarstranden ska tjäna två övergripande syften; att minska behovet och viljan att köra bil och att minska biltrafikens påverkan på naturen och människornas livskvalitet. Det sistnämnda ska minimera trafikbuller, utsläpp och risken för olyckor. Kommunen kommer att utveckla en trafikstrategi för hela kommunen. Lärdomar från Lommarstranden kan utgöra en grund till trafikstrategin. Lommarstranden planeras enligt kommunens parkeringsstrategi. Samverkansgruppen bedriver en aktiv dialog avseende mobilitetslösningar. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna Attraktivt stadsliv, Jämlikhet och social sammanhållning, Ingen negativ klimatpåverkan, Ingen negativ miljöpåverkan, Goda försörjningsvillkor. Åtgärder Åtgärd 5.1a Utveckla ett attraktivt och funktionellt gång- och cykelnät. Gång- och cykeltrafik ska vara det självklara valet i Lommarstranden. Gång- och cykelnätet planeras i strukturplan och fastslås i detaljplan så att: Gång- och cykelnät är finmaskigt, vilket ger trafikanterna möjligheter att själv utforma sin färdväg för optimering eller variation. Gång- och cykelnätens huvudstråk ger gena förbindelser mellan viktiga målpunkter i och utanför Lommarstranden. Gång- och cykelnätens huvudstråk ska vara väl upplyst och väl omskött året runt. Element som kan skapa otrygghet, såsom täta buskage, undergångar och tunnlar, är inte en del av gång- och cykelnätet. Korsningspunkter där gång- och cykelnätet korsar körbanor för bil utformas så att fotgängare och cyklisters färd och säkerhet prioriteras. Det kan t ex röra sig om anpassad signalreglering, framskjutna stopplinjer för cyklar, eller annat Hållbarhetsprogram Lommarstranden 29

30 Indikatorer: Gatorna utformas för låga hastigheter för bilar och för att ge gångoch cykeltrafik företräde. Resvaneundersökningar och trafikmätningar som visar resornas fördelning mellan trafikslagen. Luftkvaliteten följs upp genom analyser enligt gällande Miljökvalitetsnormer (MKN) (SFS 2010:477, SFS 2010:900, PBL 2 kap. 10, MB kap. 5). I framtagande av strukturplan och detaljplan. Samverkansgruppen (strukturplan) och kommunen (detaljplan) Åtgärd 5.1b Indikatorer: Beakta restidskvoter för främjande av gång-, cykel- och kollektivtrafik. Gång- och cykeltrafik ska vara det självklara valet i Lommarstranden. Restidsmätning. Indikatorerna framgår av mätningsmetoderna Efter varje utbyggnadsetapp Samverkansgruppen Åtgärd 5.1c Indikatorer: Ge cykelparkering speciell omsorg Gång- och cykeltrafik ska vara det självklara valet i Lommarstranden. Cykelparkering kan ges speciell omsorg bl.a. genom att: Projektera attraktiva, lättillgängliga, väderskyddade, säkra och utrymmesgenerösa cykelparkeringar på kvartersmark. Projektera attraktiva, lättillgängliga, väderskyddade, säkra och utrymmesgenerösa cykelparkeringar vid knutpunkter (såsom hållplatser) och mötesplatser på allmän platsmark. Förskolorna förses med generösa utrymmen för hämtning och lämning med cykel. Plats ges till lådcyklar och cykelkärror. Inventering av cykelparkeringar. Efter varje utbyggnadsetapp. Byggherrarna (bebyggelsens behov, löses på kvartersmark) och kommunen (cykelparkering på allmän platsmark) Åtgärd 5.1e Planera Lommarstranden för attraktiv kollektivtrafik. Efter gång- och cykeltrafik ska kollektivtrafik vara det självklara valet i Lommarstranden. Planera kollektivtrafiken så att: Hållplatser ligger nära bostäder, förskolor och besöksmål men samtidigt på ett jämnt avstånd från varandra sett till restid. Kollektivtrafiken förläggs till huvudgatan. Bytespunkter mellan trafikslagen ska vara smidiga och enkla att använda samt erbjuda extra funktioner såsom t.ex cykelparkering. Körbanan avsmalnas av vid hållplatser så att biltrafiken anpassas till kollektivtrafikens tempo. Samtliga bostäder och arbetsplatser har gångavstånd till hållplats. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 30

31 Indikatorer: Ta del av SL:s resvaneundersökningar, alternativt utför egna områdesspecifika resvaneundersökningar i takt med Lommarstrandens utbyggnadsetapper. Planprocessen Samverkansgruppen Åtgärd 5.1f Låt biltrafiken existera på den hållbara stadens villkor. Biltrafiken ska bidra till hållbarhet genom att göra Lommarstranden tillgängligt för alla men den ska samtidigt inte innebära en kompromiss med Lommarstranden som hållbar stadsdel. Planera för biltrafiken så att: Parkering för lägenhetshus sker uteslutande i parkeringshus vid Lommarstrandens entréer. Det gynnar förmånliga restidskvoter för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Parkeringshusen uppförs som gemensamhetsanläggningar. Parkeringshusen kan gärna vara multifunktionella mötesplatser. Parkeringshus vid målpunkter, såsom Naturtorget, kan förses med butikslokaler eller återvinningscentral och bytestorg i bottenvåningen. Parkeringshusen gestaltas så att de smälter in i sin omgivning. Det kan ske med t.ex fasadgrönska eller vackra fasadmaterial. Underjordisk parkering under gårdar undviks då det begränsar möjligheterna för träd och infiltrationsbäddar för dagvatten på gårdarna. Trafiken för gods- och sophantering planeras så att buller kan minimeras bland bostäder. Kommunen ger byggherrarna lättnader i krav på anordnande av parkeringsplatser i utbyte mot att de genomför mobilitetsåtgärder för minskat bilinnehav och minskad biltrafik, såsom t.ex. medlemskap i bilpool för de boende. Indikatorer: Resvaneundersökningar och trafikmätningar. Luftkvaliteten följs upp genom analyser enligt gällande Miljökvalitetsnormer (MKN) (SFS 2010:477, SFS 2010:900, PBL 2 kap. 10, MB kap. 5). I strukturplan och detaljplan Samverkansgruppen i samarbete med kommunens gatukontor. Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 2.1 Lv3 är en levande del av Lommarstrandens identitet. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 6.1 Informationsteknologi används för att involvera människor 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 31

32 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Naturens ljud är en del av stadsmiljön. Målkonflikter Projektmålet bedöms vara i konflikt med följande projektmål: 1.1 Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras. 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 2.1 Lv3 är en levande del av Lommarstrandens identitet. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Naturens ljud är en del av stadsmiljön. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 32

33 Citylabmål 6 IKT Projektet ska säkerställa att informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och den information som en stad behöver eller genererar integreras och används på lämpligt sätt för att utveckla staden hållbart. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 33

34 Projektmål 6.1: Informationsteknologi används för att involvera människor Hållbarhet handlar på många sätt och livsstil. En modern hållbar stadsdel ska vara en stadsdel för alla, inte bara de som har hållbarhet som specialintresse. Det ska vara lätt att leva hållbart i Lommarstranden. Det hållbara valet ska alltid vara det enklaste valet. Här kan informationsteknologi vara till stor nytta. Med hjälp av informationsteknologi kan hållbarhet visualiseras för boende och brukare. Informationsteknologi ger också möjlighet att på enkla sätt själv vara med och påverka sitt samhälle och den gemensamma livsmiljön. Enkla appar kan t.ex visa hur mycket energi man använder och till vad, samt var det finns möjligheter att spara. Informationsteknologi utvecklas hela tiden och användningsmöjligheterna är många. IKT kan vara till hjälp vid alla slags livsstilsval; allt från användning av energi och vatten till planering av resor och underlättande av källsortering. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna delaktighet och inflytande, resurshushållning och ingen negativ klimatpåverkan. Åtgärder Åtgärd 6.1a Indikatorer: - - Utred möjligheterna till visualisering och individuell styrning av energianvändning, lokal energiproduktion, kollektivtrafik och källsortering. Att involvera Lommarstrandens boende i Lommarstrandens tekniska system. Dialoger med energileverantören och med Renhållningsavdelningen i Norrtälje kommun. Samverkansgruppen Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden Cirkulära resursflöden gynnas i Lommarstranden Lommarstrandens byggda miljö projekteras enligt Kyotopyramiden. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 34

35 Citylabmål 7 Platser Den byggda och naturliga miljön ska erbjuda trygga och säkra offentliga och semioffentliga platser och stråk för människor oavsett bakgrund, kön, funktionsnedsättning eller ålder. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 35

36 Projektmål 7.1: De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla De offentliga miljöerna är en viktig del av Lommarstrandens identitet av naturnära stadsliv. I Lommarstranden ska man få tillgång till naturen efter var och ens förutsättningar. Barn, kvinnor, äldre och funktionsnedsattas behov ska ges särskild hänsyn vid utformning av målpunkter och stråk. De offentliga platserna ska präglas av friluftsliv och natur. Gröna kilar ska väva samman bebyggelseområdet och naturområdet. De gröna kilarna ska fungera som kommunikationsstråk så att målpunkter i naturområdet görs tillgängliga från bebyggelseområdet. Det är viktigt att de offentliga rummen är till för besökare lika mycket som för boende i området. Därför ska Lommarstrandens mötesplatser kopplas till platser och stråk i omgivningen. Det betyder bl.a. att Lommarstrandens stadsstruktur integreras fysiskt med regementsområdets struktur och kopplas till stråk och målpunkter i omgivningen såsom Norrtälje centrum, Campus busshållplats, handelsområdet Flygfyren, handelsområdet Norrteljeporten. Gång- och cykeltrafik ska vara de prioriterade trafikslagen i alla stråk. Semioffentliga platser är bl.a. bostadsgårdar till flerfamiljshus och kolonilotterna. Dessa ska ges samma omsorg och utformas efter samma principer som de offentliga platserna. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna God hälsa och välbefinnande, Jämlikhet och social sammanhållning, Delaktighet och inflytande, Trygg livsmiljö, Attraktivt stadsliv. Åtgärder Åtgärd 7.1a Ett attraktivt och funktionellt nätverk av målpunkter och stråk etableras i Lommarstranden. Att Lommarstrandens offentliga miljöer; mötesplatserna, målpunkterna och stråken, har hög kvalitet, utnyttjar platsens förutsättningar, faciliterar för möten och rörelser, kopplar Lommarstranden till dess omgivningar och utvecklar Lommarstrandens identitet. Samverkansgruppen planerar för ett nätverk av målpunkter och stråk i strukturplan som sedan fastslås av kommunen i detaljplan. Stråken ska koppla till stråk och målpunkter i omgivningen. Gångoch cykeltrafik ska prioriteras. Stråken ska vara lätta att orientera sig i, erbjuda variation och trivsamma miljöer samt vara framkomliga för alla. Det sistnämnda betyder särskild fokus på barn, kvinnor, äldre och funktionsnedsatta. Målpunkter ska erbjuda möjligheter till friluftsliv och rekreation för alla åldrar och grupper. Detta inkluderar grillplatser, badplats, elljusspår, värmestuga, lekplatser samt platser för lugn och kontemplation. Målpunkterna placeras endera bland byggnaderna eller i stråk som kopplar målpunkterna till bebyggelseområdet. Utformning av offentliga platser görs enligt kommunens tekniska handbok. Gestaltningsprinciper för offentliga platser och stråk beskrivs i gestaltningsprogrammet. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 36

37 Indikatorer: - Vid projektering säkerställs att de offentliga platserna och stråken behovsanpassas för barn, kvinnor, äldre och funktionsnedsatta avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Samverkansgruppen genomför dialoger med olika grupper såsom barn, ungdomar och äldre, olika etniska grupper, funktionshindrade, m.fl., och beaktar deras perspektiv och behov i planeringen och utbyggnaden av Lommarstranden. Samverkansgruppen följer upp de offentliga platsernas användning genom t.ex. enkätundersökningar och fortsatta medborgardialoger. Samverkansgruppen (strukturplan och gestaltningsprogram) och kommunen (detaljplan). Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.1 Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv 5.1 Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus 10.1 Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden 11.1 Naturens ljud är en del av stadsmiljön 12.1 Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas 13.1 Lommarstranden är klimatresilient 16.1 Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras Hållbarhetsprogram Lommarstranden 37

38 Citylabmål 8 Skolmiljöer Skolor och förskolor ska utformas med goda utomhus- och inomhusmiljöer, samt även vara integrerade i en hållbar utveckling av projektområdet. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 38

39 Projektmål 8.1: Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden Planområdet ska försörja sitt eget behov av förskolor. Det är en viktig del av grannskapstanken. I ett grannskap har barnen nära till skolan. Det ger en känsla av samhörighet och stärker de boendes känsla av tillhörighet till området. Lommarstrandens förskolor ska representera det bästa av det hållbara Lommarstranden, inte minst vad gäller barns behov och social hållbarhet. De ska erbjuda utmärkta miljöer för barnens pedagogik och lek. Utom- och inomhusytorna ska minst följa kommunens rådande rekommendationer avseende kvm per barn. Förskolornas inomhusmiljöer ska vara anpassade till små barns behov och bjuda in till interaktion och gemensamma aktiviteter mellan de olika avdelningarna. Förskolebyggnader i flera plan undviks därför. Förskolorna får gärna ligga i anslutning till naturområdena så att dessa kan användas som komplement till förskolornas gårdar. Förskolorna ska vara föregångare som giftfria och friska miljöer. Byggherrarna förväntas gå längre än vad plan- och bygglagen kräver avseende giftfria material och god inomhusluft. Förskolorna är en viktig del av de pedagogiska aspekterna av hållbar samhällsbyggnad. Åtgärder för hållbarhet ska utgöra pedagogiska element i förskolorna. Det kan vara t.ex. synliga solceller, möjligheter till odling, tak- och fasadgrönska, faciliteter för källsortering som delvis kan skötas av barnen själva, m.m. Stråken till förskolorna ska vara trygga och säkra. Det ska vara lätt att lämna och hämta barn med cykel. Förskolornas gårdar ska vara säkra och väl ingärdade. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna God hälsa och välbefinnande, Jämlikhet och social sammanhållning, Delaktighet och inflytande, Trygg livsmiljö, Attraktivt stadsliv. Åtgärder Åtgärd 8.1a Indikatorer: Identifiera barnens behov och önskemål samt förankra Lommarstrandens utveckling i barnperspektivet. Säkra att all planering och projektering i Lommarstranden utgår från barnens behov. Ta fram en barnkonsekvensanalys. Barnkonsekvensanalysen ska identifiera barnens behov och önskemål samt vara en analys av stadsdelen utifrån barnperspektivet. Om kommunen saknar den expertis som krävs för att göra en barnkonsekvensanalys skall expertisen köpas in från lämplig konsult. Indikatorer framgår av barnkonsekvensanalysen. I samband med framtagande av strukturplan. Samverkansgruppen Åtgärd 8.1b Projekterar och uppför förskolorna som best practice-exempel på hållbart byggande. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 39

40 Indikatorer: Förskolorna ska erbjuda det bästa av det hållbara Lommarstranden. Dels för att barnen ska ha de bästa tänkbara vistelsemiljöerna, dels för att kommunen ska föregå med gott exempel i hållbart byggande. Kommunen som byggherre projekterar och uppför förskolorna så att: Förskolorna projekteras och byggs så att de håller en högre nivå än vad plan- och bygglagen kräver avseende giftfria material och inomhusluft. Förskolorna förses med pedagogiska element om hållbarhet, såsom synliga solceller, möjligheter till odling, tak- och fasadgrönska, faciliteter för källsortering som delvis kan skötas av barnen själva, m.m. Förskolorna byggs i ett plan för god tillgänglighet och säkerhet för barnen. Förskolornas utom- och inomhusytor minst följer kommunens rådande rekommendationer avseende kvm per barn. Förskolornas gårdar ska vara säkra och väl ingärdade. Samverkansgruppen håller dialoger med förskolepersonal avseende förskolornas utformning, för såväl byggnader som gårdar. I projektering. Kommunen Åtgärd 8.1c Indikatorer: Förskolornas lokalisering prioriteras i Lommarstrandens stadsstruktur. Förskolorna ska vara centrala i Lommarstrandens grannskap, ha bra och trygga kommunikationer och få det bästa av Lommarstrandens fina natur. Förkolorna lokaliseras i strukturplan och detaljplan så att: De utgör centrala målpunkter i Lommarstrandens grannskap. Lommarstrandens barn har trygga och säkra skolvägar och korta avstånd från hemmen till förskolorna. De har nära tillgång till naturområden med hög kvalitet. Samverkansgruppen håller dialoger med förskolepersonal avseende förskolornas och skolvägarnas utformning. I strukturplan och detaljplan. Samverkansgruppen (strukturplan) och kommunen (detaljplan) Åtgärd 8.1d Indikatorer: Trafiknätet planeras så Lommarstrandens barn har trygga och säkra skolvägar och korta avstånd från hemmen till förskolorna. Barns trygghet och säkerhet ska alltid ha högsta prioritet i Lommarstranden. Lommarstradens trafiknät planeras i strukturplan och fastslås i detaljplan. I planeringen av trafiknätet ingår analys av potentiella konfliktpunkter i stråken som leder till förskolorna, såsom korsningar, avlämnings- och upphämtningsplatser. Samverkansgruppen håller dialoger med trafikavdelningen, föräldrar och förskolepersonal avseende skolvägarna. I strukturplan och detaljplan. Samverkansgruppen (strukturplan) och kommunen (detaljplan). Hållbarhetsprogram Lommarstranden 40

41 Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.1 Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras. 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 3.2 Lommarstranden uppvisar mångfald och variation i boende och andra funktioner. 6.1 Informationsteknologi används för att involvera människor. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden Naturens ljud är en del av stadsmiljön Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas Cirkulära resursflöden gynnas i Lommarstranden Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras Lommarstrandens byggda miljö projekteras enligt Kyotopyramiden. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 41

42 Anpassad luft-, ljud- och ljusmiljö Hållbarhetsprogram Lommarstranden 42

43 Citylabmål 9 Luft En god luftkvalitet ska säkerställas och luftkvalitetsfrågor ska inkluderas i ett tidigt skede för att undvika framtida problem. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 43

44 Projektmål 9.1: Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Vi tillbringar det mesta av vår tid inomhus och inomhusluftens kvalitet har stor betydelse för hälsan. Inomhusluftens kvalitet är beroende av flera faktorer, bl.a. ventilation, byggnadsmaterial och byggnadens konstruktion. Inomhusluftens temperatur är också en viktig faktor för trivsel och hälsa. Även utomhusluften har stor betydelse för hälsa och trivsel. Utomhusluften riskerar att försämras av utsläpp från trafik. Utformning av trafiknätet och val av mobilitetslösningar ska därför alltid utgå från följande prioriteringsordning: 1. Gång- och cykeltrafik, 2. Kollektivtrafik, 3. Biltrafik. Se projektmål 5.1 för mer om trafiknätet och mobilitetslösningar. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna god hälsa och välbefinnande, jämlikhet och social sammanhållning, attraktivt stadsliv, resurshushållning, ingen negativ klimatpåverkan samt resiliens och flexibilitet. Åtgärder Åtgärd 9.1a Indikatorer: Lommarstrandens byggnader projekteras och uppförs för utmärkta och hälsosamma inomhusmiljöer. Hälsa är en essentiell del av hållbarhet. Byggnaderna projekteras och uppförs så att: Byggnadskonstruktionerna medför låg risk för kemiska reaktioner och fuktproblem. Riskkonstruktioner utesluts helt. Byggnadsmaterial som används har dokumenterat goda miljö- och hälsoegenskaper. Materialen och konstruktionerna inte fuktskadas i byggskedet. Inomhustemperaturerna är behagliga året runt. Höjd tas för klimatförändringar och risk för övertemperaturer sommartid. För välisolerade byggnader används byggnadens utformning och konstruktion för att dämpa temperatursvängningar. Det kan vara t.ex. avskärmning av den höga sommarsolen, anpassning av fönstrens storlek, placering och orientering, användande av värmetröga byggnadsmaterial, m.m. Luftkvaliteten följs upp genom analyser enligt gällande Miljökvalitetsnormer (MKN) (SFS 2010:477, SFS 2010:900, PBL 2 kap. 10, MB kap. 5). Projektering Byggherrarna och kommunen i de fall kommunen är byggherre. Åtgärd 9.1b Lommarstranden planeras för utmärkt utomhusluft. Lommarstranden har utmärkta och hälsosamma utomhusmiljöer. Lommarstrandens stadsstruktur planeras i strukturplan och fastslås i detaljplan så att: Utformning av trafiknätet och val av mobilitetslösningar alltid utgår från följande prioriteringsordning: 1. Gång- och cykeltrafik, 2. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 44

45 Kollektivtrafik, 3. Biltrafik. Se projektmål 5.1 för mer om trafiknätet och mobilitetslösningar. Indikatorer: Luftkvaliteten följs upp genom analyser enligt gällande Miljökvalitetsnormer (MKN) (SFS 2010:477, SFS 2010:900, PBL 2 kap. 10, MB kap. 5). Strukturplan och detaljplan Samverkansgruppen (strukturplan) och kommunen (detaljplan). Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 5.1 Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden. 6.1 Informationsteknologi används för att involvera människor. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas Lommarstranden är klimatresilient Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 45

46 Citylabmål 10 Ljus Goda lokala ljusförhållanden ska skapas för att värna om urbana kvaliteter avseende orienterbarhet, trafiksäkerhet, trygghet och estetik. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 46

47 Projektmål 10.1: Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden Ljussättning är avgörande för de offentliga platsernas och stråkens trygghet, orienterbarhet, tillgänglighet, trafiksäkerhet och estetik. Det är till stor del en jämställdhetsfråga. Dåliga ljusförhållanden drabbar i synnerhet äldres, barns, handikappades och kvinnors rörelsefrihet och trygghet. För inomhusmiljöer ska speciell hänsyn tas till tillvaratagande av dagsljuset. Brist på dagsljus förknippas med ett flertal former av ohälsa. God arkitektur kännetecknas av ett smakfullt hanterande av dagsljus. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna god hälsa och välbefinnande, jämlikhet och social sammanhållning, trygg livsmiljö, attraktivt stadsliv samt resiliens och flexibilitet. Åtgärder Åtgärd 10.1a Indikatorer: Det ska finnas goda ljusförhållanden för alla stråk och offentliga rum under alla timmar de används. Att säkerställa trygga offentliga platser. Särskild hänsyn tas till äldres, barns, handikappades och kvinnors behov av belysning för rörelsefrihet och trygghet. Trafiksäkerhet ges speciell uppmärksamhet. Belysningsprinciper ska vara del av gestaltningsprogrammet för Lommarstranden. Huvudstråken och de offentliga rummen ska vara sammanhållet upplysta utan mörka avsnitt. Vid upphandling av ljuskällor i belysningen ska endast LED-belysning eller motsvarande energiprestanda efterfrågas. Undantag görs endast för specialbelysning där inga LED-alternativ finns. De offentliga rummens belysning följs upp genom belysnings- eller trygghetspromenader efter varje avslutad utbyggnadsetapp. I gestaltningsprogram och vid genomförande Samverkansgruppen (gestaltningsprogram), kommunen (genomförande) Åtgärd 10.1b Indikatorer: Byggherrarna designar och uppför byggnader så att det naturliga ljuset tas tillvara inomhus och på gårdar. Att säkerställa att det naturliga ljuset tas tillvara och att bostäder (förutom enrumslägenheter) får dagsljus från flera håll än ett. Särskild hänsyn till dagsljus tas för förskolornas inomhusmiljöer. I designprocessen säkerställer byggherrarna att det naturliga ljuset kan tas tillvara inomhus och på gårdar genom att placera byggnader och fönster utifrån lokala ljusförhållanden. Ljusförhållandena inomhus och utomhus, på kvartersmark såväl som på offentliga platser, ska finnas med och behandlas i undersökningar om boendes och brukares trivsel. I designprocessen. Byggherrarna Hållbarhetsprogram Lommarstranden 47

48 Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.1 Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras. 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 6.1 Informationsteknologi används för att involvera människor. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas Lommarstranden är klimatresilient Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras Lommarstrandens byggda miljö projekteras enligt Kyotopyramiden. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 48

49 Citylabmål 11 Ljud Ljudkvalitetsmål för allmänna platser, gator, bostadsmiljöer, torg och parker. Platsbildningars lokala ljudmiljö ska ge stöd åt de sociala värden, miljökriterier och funktioner som föreskrivs i Citylabs hållbarhetsmål. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 49

50 Projektmål 11.1: Naturens ljud är en del av stadsmiljön Naturens ljud kommer att vara en viktig del av Lommarstrandens identitet av naturnära stadsliv. I Lommarstranden ska man kunna höra fåglarnas sång och vindens brus i trädkronorna men också naturens tystnad. Närheten till naturen kommer att vara en viktig anledning till att bosätta sig i Lommarstranden. Offentliga vistelse- och mötesplatser ska ha en lugn miljö med låga bullernivåer. Gatorna i stadsdelen ska vara utformade för låg hastighet vilket reducerar buller som skapas från bil-, buss och lastbilstrafik. Bostäder ska ha god ljudnivå och gårdar, uteplatser och balkonger ska utgöra en god vistelsemiljö, vilket inkluderar även balkonger mot gatorna. Lommarstrandens ska präglas av grönska och växtlighet vilket kommer att bidra till att buller dämpas. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna God hälsa och välbefinnande, Attraktivt stadsliv, Trygg livsmiljö samt Ingen negativ miljöpåverkan. Åtgärder Åtgärd 11.1a Indikatorer: Lommarstranden planeras så att trafikbullers påverkan på bostäder, förskolor och rekreationsplatser minimeras. Att säkerställa en god ljudmiljö i Lommarstrandens offentliga miljöer. Gatorna utformas för att hålla nere bilarnas hastigheter och gynna gång- och cykeltrafik. Samverkansgruppen uppdaterar bullerkartan enligt Lommarstrandens planerade stadsstruktur baserat på den befintliga trafikprognosen. Bullerkartan används som underlag i detaljplanprocessen. Samverkansgruppen bevarar växtlighet som kan dämpa buller och kompletterar den med nyplantering vid behov. Eventuella uppföljande bullermätningar efter genomförande. I struktur- och detaljplanering Samverkansgruppen Åtgärd 11.1b Indikatorer: Byggnaderna projekteras så att bullerpåverkan blir minimal i bebyggelsen. Att säkerställa en god ljudmiljö inom Lommarstrandens kvartersmark. Byggherrarna projekterar byggnaderna enligt den uppdaterade bullerkartan. Enkelsidiga lägenheter mot gata undviks. Så mycket som möjligt av den befintliga vegetation sparas för en bullerdämpande effekt. Eventuella uppföljande bullermätningar efter genomförande. I design- och projekteringsfasen. Byggherrarna och kommunen i de fall kommunen är byggherre Hållbarhetsprogram Lommarstranden 50

51 Åtgärd 11.1c Indikatorer: Principer för hållbar ljudmiljö under byggtid ska definieras senast inför inflyttning i första kvarteret. Dessa principer ska tillämpas för alla entreprenader i området. Säkerställa en god ljudmiljö i Lommarstranden under byggtiden. Samverkansgruppen och byggherrarna tar fram principer för en hållbar ljudmiljö. Bullermätningar under genomförandet. Senast inför inflyttning i första kvarteret. Samverkansgruppen och byggherrarna Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.1 Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras. 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 5.1 Gång, cykling och kollektivtrafik ska vara de mest attraktiva transportmedlen i Lommarstranden. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 51

52 Mångfunktionella grönytor och klimatanpassning Hållbarhetsprogram Lommarstranden 52

53 Citylabmål 12 Grönytor Mångfunktionella grönytor och ekosystemtjänster som ger goda förutsättningar för hälsosam luftkvalitet, ljudmiljö och mikroklimat ska skapas eller vidmakthållas, vilket stärker fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 53

54 Projektmål 12.1: Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas Många urbana utbyggnadsområden idag är nyexploateringsområden där man strävar efter att tillföra natur till stad. För Lommarstranden gäller det omvända. Här tillförs stad till natur. Lommarstranden ska vara en naturnära stadsdel. Lommarstranden ska inte bli en tät stad med gröna nedslag mellan husen, i Lommarstranden ska den tillförda bebyggelsen och den befintliga naturen vävas samman till en enhet. Målet bidrar till de önskade effekterna god hälsa och välbefinnande, jämlikhet och social sammanhållning, delaktighet och inflytande, trygg livsmiljö, attraktivt stadsliv, resiliens och flexibilitet. Åtgärder Åtgärd 12.1a Indikatorer: Strukturplanen för Lommarstranden baseras på en övergripande grönblå struktur. Att säkerställa att mångfunktionella grönytor finns i Lommarstranden. Samverkansgruppen uppdaterar vid behov den befintliga naturinventeringen. Samverkansgruppen uppdaterar den befintliga dagvattenplanen. Kommunen utför en ekosystemstjänstanalys för området. Kommunen fastslår stadsstrukturen enligt den övergripande grönblåstrukturen i detaljplan. Dagvattenhanteringen ska till stor del utgöras av öppna dagvattensystem som bidrar till rekreativa och estetiska upplevelser, utjämning av vattenflöde vid skyfall samt biologisk mångfald. De öppna dagvattenlösningarna designas så att de är säkra för barn och andra utsatta personer, exempelvis genom flacka lutningar. Grönytorna på offentliga platser ska finnas med och behandlas i undersökningar om boendes och brukares trivsel. I planeringsskedet Samverkansgruppen Åtgärd 12.1b Indikatorer: Den allmänna platsmarken förvaltas så att naturvärdena bevaras. Säkerställa att kvalitativa och mångfunktionella grönytor finns i Lommarstranden. Intentionerna i strukturplanen följs. Ett skötselprogram upprättas. Grönytorna inom allmän platsmark ska finnas med och behandlas i undersökningar om boendes och brukares trivsel. Efter genomförande Kommunen Åtgärd 12.1c Fastighetsägarna förvaltar och sköter om kvartersmarken så att naturvärdena bevaras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 54

55 Indikatorer: Säkerställa att kvalitativa och mångfunktionella grönytor finns i Lommarstranden. Intentionerna i strukturplanen följs. Ett skötselprogram upprättas. Grönytorna på kvartersmark ska finnas med och behandlas i undersökningar om boendes och brukares trivsel. Efter genomförande Fastighetsägare Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.1 Lommarstrandens sammanlagda hållbarhetskapital ska inte minska då området exploateras. 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden Naturens ljud är en del av stadsmiljön Lommarstranden är klimatresilient Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 55

56 Citylabmål 13 Klimatanpassning Samhällets robusthet inför omvärldens förändringar ska öka och sårbarheten för framtida extrema skyfall och stigande nivåer i hav, vattendrag och sjöar samt ökade temperaturer ska minimeras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 56

57 Projektmål 13.1: Lommarstranden är klimatresilient I framtiden kommer alla samhällens hållbarhet, attraktionskraft och möjlig livskvalitet vara helt beroende av hur väl samhället hanterar klimatförändringar. Klimatförändringar kan innebära bl.a extremare nederbörd där nederbörden koncentreras till intensiva skyfall, återkommande värmeböljor, ökad UV-strålning, förändringar i vattendragens nivåer, förändringar i grundvattennivån, geologiska förändringar som kan orsaka bärighetsförändringar och skredrisk, kraftigare vindar, högre luftfuktighet, högre infektionsrisk, förändrad föroreningsproblematik samt förändringar i ekosystemet såsom introduktion av nya arter och utslagning av gamla med risk för skadedjursinvasioner. Klimatförändringarna kommer att medföra stora ekonomiska konsekvenser för privatpersoner, fastighetsägare och samhället i stort. Anpassningsåtgärder som görs idag minskar framtida kostnader. Att inte göra någonting är det mest kostsamma alternativet. Åtgärder för klimatanpassning har ett flertal positiva synergieffekter och investeringar kan ge avkastning på flera sätt. De gröna och blå strukturerna skapar ekosystemtjänster. De har stora estetiska och ekologiska värden såsom rekreation, hälsa och artrikedom. De är också bullerdämpande, tar upp föroreningar och koldioxid och producerar syre. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna Ingen negativ klimatpåverkan, Ingen negativ miljöpåverkan, Resiliens och flexibilitet samt Trygg livsmiljö. Åtgärder Åtgärd 13.1a Indikatorer: Stadsstrukturen och den övergripande blågrönstrukturen planeras i enlighet med dagvattenutredningen och en geoteknisk utredning samt fastslår dessa i detaljplan. Säkerställa att Lommarstranden är klimatresilient. Samverkansgruppen söker sammarbete med Campus Roslagens Vattencentrum angående utveckling av Lommarstrandens dagvattensystem. Kommunen fastslår höjdsättningen i detaljplan. Samverkansgruppen undviker hårdgjorda markytor och kompaktering av jord i så stor utsträckning som möjligt. Kommunen ansvarar för anläggande och skötsel av grönska och öppna dagvattenlösningar på allmän platsmark. Samverkansgruppen och kommunen följer upp klimatförändringarnas direkta påverkan på Lommarstranden samt vidtar kontinuerliga åtgärder för Lommarstrandens fortsatta anpassning till ett föränderligt klimat. Detaljplanens stadsstruktur konsekvensbedöms ur dagvattensynpunkt innan detaljplanen antas. Planeringsskedet Samverkansgruppen och kommunen Åtgärd 13.1b Detaljerade geotekniska undersökningar utförs. Säkerställa att Lommarstranden är klimatresilient. Byggherrarna och fastighetsägarna ansvarar för anläggande av grönska och öppna dagvattenlösningar på kvartersmark. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 57

58 Byggherrarna förebygger vattenskador genom att uppföra byggnaderna med säkra konstruktioner. Indikatorer: Samverkansgruppen och kommunen följer upp klimatförändringarnas direkta påverkan på Lommarstranden samt vidtar kontinuerliga åtgärder för Lommarstrandens fortsatta anpassning till ett föränderligt klimat. I planeringsskedet Byggherrarna Åtgärd 13.1c Indikatorer: Lommarstrandens gator, stråk och offentliga plaster planeras för ett gott mikroklimat där grönska ger skugga och svalka och vindar bryts och lä skapas. Det sistnämnda ska i synnerhet beaktas för cykelstråk. Säkerställa att Lommarstranden har goda mikroklimat på allmän platsmark. Kommunen utför mikroklimatstudier i detaljplan där så är motiverat. Samverkansgruppen och kommunen följer upp klimatförändringarnas direkta påverkan på Lommarstranden samt vidtar kontinuerliga åtgärder för Lommarstrandens fortsatta anpassning till ett föränderligt klimat. I Planeringsskedet Samverkansgruppen Åtgärd 13.1d Indikatorer: Lommarstrandens gårdar projekteras för ett gott mikroklimat med riklig grönska för skugga och svalka samt uteplatser som ligger i lä. Säkerställa att Lommarstranden har goda mikroklimat på kvartersmark. Byggherrarna utför mikroklimatstudier för gårdar i samband med projektering där så är motiverat. Samverkansgruppen och kommunen följer upp klimatförändringarnas direkta påverkan på Lommarstranden samt vidtar kontinuerliga åtgärder för Lommarstrandens fortsatta anpassning till ett föränderligt klimat. Planeringsskedet Byggherrarna Åtgärd 13.1e Indikatorer: Byggnaderna utformas så att solinstrålning inte skapar övertemperaturer eller besvärande ljus inomhus. Bostäder ska inte behöva kylanläggningar såsom luftkonditionering för att uppnå bra inomhustemperaturer under någon del av året. Byggnaderna ska här dimensioneras så att höjd tas för framtida klimat. Säkerställa att Lommarstranden är klimatresilient. Utföra sol och skuggstudier och designa byggnadens fönsterpartier osv utifrån dem. Samverkansgruppen och kommunen följer upp klimatförändringarnas direkta påverkan på Lommarstranden samt vidtar kontinuerliga åtgärder för Lommarstrandens fortsatta anpassning till ett föränderligt klimat. I planeringsskedet. Byggherrarna. Åtgärd 13.1f Att hålla en kontinuerligt hög kunskapsnivå om dagvattenhantering och ändrade förutsättningar i klimatet. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 58

59 Säkerställa att Lommarstranden är klimatresilient. Indikatorer: Samverkansgruppen söker sammarbete med Campus Roslagens Vattencentrum angående utveckling av Lommarstrandens dagvattensystem. Samverkansgruppen och fastighetsägarna håller sig á jour med de senaste rönen och råden angående klimatförändringar från IPCC och SMHI samt vidtar kontinuerliga åtgärder för att framtidssäkra Lommarstrandens i ett föränderligt klimat. Kontinuerligt över tid. Samverkansgruppen under projekttiden och sedan kontinuerligt av kommunen. Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas Dagvatten tas om hand så att risk för skador och föroreningar minimeras. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 59

60 Resurser i kretslopp Hållbarhetsprogram Lommarstranden 60

61 Citylabmål 14 Materialflöden En låg resursanvändning med cirkulära flöden för biologiska förnyelsebara resurser och tekniska icke förnybara resurser ska upprätthållas. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 61

62 Projektmål 14.1: Cirkulära resursflöden gynnas i Lommarstranden Avfall ska i första hand förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand återvinnas, i fjärde hand energiutvinnas och i sista hand deponeras. Källsortering ska kunna ske där avfallet uppstår. Kök ska ha plats för kärl för de vanligaste avfallsfraktionerna. Även Lommarstrandens mötesplatser i det offentliga rummet ska utrustas med kärl för de vanligaste avfallsfraktionerna. Uppsamlingsplatser av hög standard i bostädernas närhet ska göra det lätt att lämna sitt utsorterade avfall utan att vara beroende av bil. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna Resurshushållning, Delaktighet och inflytande, Ingen negativ klimatpåverkan, Ingen negativ miljöpåverkan samt Resiliens och flexibilitet. Åtgärder Åtgärd 14.1a Indikatorer: Offentliga platser och institutioner utrustas med kärl för sortering av avfall där det uppkommer: Restavfall, matavfall, förpackningar (papper, plast metall, glas), tidningar. Säkerställa att cirkulära resursflöden i Lommarstranden gynnas. Kommunen utreder möjligheterna till en gemensam återvinningscentral i Lommarstranden. Återvinningscentralen ska ge möjligheter till personlig överlämning av övrigt farligt avfall (målarfärg, lösningsmedel, sprayburkar m.m.). Återvinningscentralen kan gärna vara utrustad med ett bytestorg. Kommunen initierar tidigt i planskedet en dialog med Bygglovsenheten avseende avfallshantering så att erforderlig plats och faciliteter avsätts för avfallshantering redan i planskedet. Samverkansgruppen utgår från Avfallsfrågor i detaljplaneprocessen för flerbostadshus och större verksamheter (Renhållningsavdelningen i Norrtälje kommun) samt Handbok för avfallsutrymmen (Avfall Sverige) vid planläggning som berör avfall. Genomför regelbundna informationsinsatser avseende källsortering för boende och verksamma i Lommarstranden tillexempel med hjälp av digital kommunikation. Planeringsskedet Samverkansgruppen och Kommunen Åtgärd 14.1b Bostäder ska ha tillgång till gemensamhetsanläggningar för uppsamling av följande avfallsfraktioner: Restavfall, matavfall, förpackningar (papper, plast metall, glas), tidningar, elavfall (ljuskällor, batterier och smått elavfall som exempelvis rakapparater, eltandborstar, mobiltelefoner). Säkerställa att cirkulära resursflöden i Lommarstranden gynnas. Byggherrarna initierar tidigt i planskedet en dialog med Bygglovsenheten avseende avfallshantering så att erforderlig plats och faciliteter avsätts för avfallshantering redan i planskedet. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 62

63 Indikatorer: Genomför regelbundna informationsinsatser avseende källsortering för boende och verksamma i Lommarstranden tillexempel med hjälp av digital kommunikation. Planeringsskedet Byggherrarna Åtgärd 14.1c Indikatorer: - Möjlighet till odling nära bostäderna ska finnas, t.ex i form av kolonilotter. Säkerställa att cirkulära resursflöden i Lommarstranden gynnas. Samverkansgruppen utreder vart kolonilotter kan lokaliseras. Byggherrarna frigör markyror för odling inom kvartersmarken. Planeringsskedet. Samverkansgruppen, kommunen och byggherrar. Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 6.1 Informationsteknologi används för att involvera människor. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 63

64 Citylabmål 15 Produkter Val av produkter och material ska göras så att spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen till luft, vatten och mark undviks, samt för att skapa förutsättningar för goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö i produktions- och byggskedet. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 64

65 Projektmål 15.1: Livscykelperspektiv tillämpas vid all byggnation Livscykelperspektiv på byggnader innebär att byggnadens hela livscykel, från utvinning av råmaterial och produktion av byggnadsmaterial till byggnation, användning och till sist rivning och återvinning, beaktas. Det innebär att byggnadsmaterialens hälsoaspekter, inbyggda energi, möjlighet till återvinning och sociala konsekvenser beaktas. Det innebär också att byggskedets planeras så att transporter och utsläpp minimeras t.ex genom samordning av bygglogistik. Med byggnadsmaterialens inbyggda energi avses energianvändning för utvinning av råmaterial samt produktion och transport av själva byggnadsmaterialen. Trä har t.ex mycket lägre inbyggd energi än stål och betong. Produkter och material ska vara fria från ämnen med utfasningsegenskaper och användningen av riskminskningsämnen ska minimeras enligt Kemikalieinspektionens PRIO-kriterier vid uppförande av byggnader, infrastruktur och offentliga platser. Använda produkter ska bedömas och dokumenteras i allmänt erkända bedömningssystem som Byggvarubedömningen, Sunda Hus eller Basta. Byggnader, infrastruktur och offentliga platser ska utformas avseende materialval och skötselinstruktioner så att boende och verksamhetsutövare kan minimera kontakten med miljö- och hälsofarliga ämnen vid skötsel, drift och underhåll. För att främja social rättvisa och bättre arbetsvillkor i hela världen enligt principer från FN:s internationella arbetsorganisation (ILO) utförs en social riskbedömning vid val av produkter. Inköp av material/produkter ske så att fördel ges åt material/produkter från närregionen samt sådana som är återvunna eller på annat sätt stödjer kretslopp eller minskar utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Inköp ska ske med socialt ansvar. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna God hälsa och välbefinnande, Resurshushållning, Ingen negativ klimatpåverkan, Trygg livsmiljö samt Ingen negativ miljöpåverkan. Åtgärder Åtgärd 15.1a Indikatorer: - Åtgärder vidtas för att minimera energianvändningen under byggskedet. Att säkerställa livscykelperspektiv vid all byggnation. Byggnadsmaterial väljs baserat på livscykelperspektiv avseende energiåtgång till framställning, materialets livslängd, transporter, skadliga ämnen i produktion och användning samt möjligheter till återvinning. Åtgärder vidtas för avfallsminimering och hög sorteringsgrad under byggskedet. Logistik samordnas under byggskedet I genomförandet Byggherrarna Hållbarhetsprogram Lommarstranden 65

66 Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 66

67 Citylabmål 16 Vatten En miljö- och hälsomässigt tillförlitlig och resurseffektiv vattenförsörjning ska upprättas, med en säker leverans av dricksvatten och ett hållbart omhändertagande av spillvatten och dagvatten. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 67

68 Projektmål 16.1: Dagvatten ska hanteras utan risk för skador på byggnader och infrastruktur samt utan att förorena Lommaren Sjön Lommaren är recipient för dagvattnet från Lommarstranden och stora delar av Campus Roslagen. Lommaren. Lommaren har otillfredsställande ekologisk status och exploateringen av Lommarstranden ska inte belasta Lommaren ytterligare. Lommarstrandens topografi och naturliga dagvattenflöde ska styra utformningen av hela exploateringsområdet. Stadsstruktur, lokalisering av byggnader, dragning av gator och förstås dagvattensystemet själv, ska planeras och anläggas i enlighet med topografin och dagvattnets naturliga avrinningsvägar. Planeringen ska utgå från Dagvattenutredning för Lommarstranden och Campus Roslagen Dagvattnet ska ses som en resurs som ska synliggöras i området. Dagvattensystemet ska vara en öppen blågrönstruktur där vattnet leds genom diken och dammar för att fördröjas, infiltreras, renas och avdunstas innan det når recipienten Lommaren. Eftersom Lommarstranden är obebyggt idag kommer exploateringen att medföra en stor ökning av andelen hårdgjorda ytor, vilket minskar infiltrationsmöjligheterna och ökar ytavrinningen. För att tillse att flödet och föroreningar från planområdet inte ökar i framtiden, samt minimera risken för översvämningar, föreslås utjämning och rening av dagvattenvolymer. Ett trögt system gör även att dagvatten kan magasineras längre uppströms så att lågpunkter och utsläppspunkter inte blir lika belastade och översvämmas därmed inte lika lätt. Då markförhållandena i området begränsar möjligheterna till infiltration bör utjämning ske ytligt. Koncentrationerna av dagvattenföroreningar bedöms bli mindre efter exploatering, däremot kommer mängderna av de flesta föroreningar att öka. Det krävs en noggrann höjdsättning av området för att säkerställa att en ytlig avledning av 100- årsregn kan ske utan att skador på byggnader uppkommer. Målet bidrar till de önskade CityLab-effekterna God hälsa och välbefinnande, Attraktivt stadsliv, Resurshushållning, Ingen negativ miljöpåverkan samt Resiliens och flexibilitet. Åtgärder Åtgärd 16.1a Dagvattenstråk (diken) och dammar fastställs i strukturplan och detaljplan. Planområdet höjdsätts så marken lutar mot de föreslagna dagvattenstråken och så att vattnet avrinner från byggnaderna mot områden som kan översvämmas utan skador på byggnader. Förebygga att förorenat dagvatten släpps ut i Lommaren. Kvartersmarken höjdsätts till en nivå högre än anslutande gatumark. Lägsta golvnivå föreslås normal inte understiga 0,5 m vid marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. De närmsta 3 meterna från byggnaden föreslås ha en lutning på 1:20. Längre ut rekommenderas en lutning på 1:50 till 1:100. För att uppnå bästa renings- och fördröjningsförmåga ges dagvattendikena över lag en svag lutning. Meandring och andra bromsande åtgärder rekommenderas också. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 68

69 Mängden hårdgjorda ytor minskas genom användande av genomsläppliga material som alternativ till asfalt och plattor. Ytor som till vardags används som t.ex parkering, gångstråk eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor. Indikatorer: Då utformning och höjdsättning av området inte är fastställt kan utformningen av dagvatten behöva justeras efter att synpunkter ifrån övriga tekniker inkommit och planförslag fastslagits. Om exploateringsgraden blir större än den som använts för beräkningarna kan dagvattenhanteringssystemen dimensioneras upp I planeringsskedet. Kommunen Åtgärd 16.1b Åtgärder vidtas för att till så stor grad som möjligt fördröja dagvatten från egen tomtmark till motsvarande dagvattenflöde innan exploatering. Detta kan ske t.ex genom stenkistor på tomt, dagvattenkassetter, plantering av träd och anlägga gröna tak på fastigheter, m.m Förebygga att förorenat dagvatten släpps ut i Lommaren. Takvatten omhändertas med s.k regnrabatter. Regnrabatter utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som tar hand om dagvatten lokalt. Gröna tak, t.ex sedum, används för att minska den totala mängden avrunnet vatten från tak samt magasinera vatten vid enskilda regntillfällen. Dammar är gärna multifunktionella ytor som används som t.ex park och lekplats då de inte är vattenfyllda. Träd och övrig grönska bidrar till omhändertagande av dagvatten på gårdar och offentliga platser. Indikatorer: Det rekommenderas att en ny lågpunktsindikering tas fram när programeller planförslag samt höjdsättning finns framtaget för att säkerställa att påvisade problem hanteras på ett bra sätt. Om exploateringsgraden blir större än den som använts för beräkningarna kan dagvattenhanteringssystemen dimensioneras upp Planeringskedet Byggherren Åtgärd 16.1c Indikatorer: - Dagvattnet omhändetas inom fastighetsmark under byggskedet. Förorenat byggvatten får inte lov att släppas ut till dagvattenanläggningarna. Förebygga att förorenat dagvatten släpps ut i Lommaren. Krav kan ställas på att en åtgärdsplan ska redovisas för hur frågan är tänkt att behandlas. Krav på åtgärdsplan kan skrivas in i exploateringsavtalet. Under genomförandet. Byggherren. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 69

70 Målsynergier Projektmålet bedöms ha positiva synergieffekter med följande projektmål: 1.2 Lommarstranden byggs i enlighet med de lokala förutsättningarna. 1.3 Grannskap ger identitet och tillhörighet. 3.1 Den arkitektoniska kvaliteten är hög. 4.1 Lommarstranden erbjuder utmärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv. 7.1 De offentliga miljöerna erbjuder plats, aktiviteter, trygghet och tillgänglighet för alla. 8.1 Förskolorna representerar det bästa av det hållbara Lommarstranden. 9.1 Lommarstranden kännetecknas av utmärkt luftkvalitet, inomhus såväl som utomhus Lommarstranden präglas av goda ljusförhållanden Lommarstrandens gröna värden och kapital bevaras och utvecklas Lommarstranden är klimatresilient. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 70

71 Citylabmål 17 Energi Energianvändningen ska minimeras, förnybara energikällor som har begränsad miljö- och hälsopåverkan ska användas och utsläpp av växthusgaser ska vara nära noll. Hållbarhetsprogram Lommarstranden 71

72 Projektmål 17.1: Lommarstrandens byggda miljö projekteras enligt Kyotopyramiden Byggnadernas energianvändning är en avgörande faktor för hållbara samhällen. Byggnader står för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning och är föremål för strängare lagstiftning. Kyotopyramiden är en stegvis metod för projektering av energieffektiva byggnader och infrastruktur. Den går i kort ut på att minimera behovet av tillförd energi samt att välja förnybar energi i så stor utsträckning som möjligt för den energi som ändå måste tillföras utifrån. t.v. Kyotopyramiden Den tekniska utvecklingen innebär att solenergi kommer att bli mer och mer lönsamt. Viljan att investera i solenergi beror ofta på möjligt avkastning och investeringens avskrivningstid. Om ett nytt stadsutvecklingsområde och dess byggnader utformas så att taken är så lite skuggade som möjligt samt har gynnsamma orienteringar mot nordsydaxeln och gynnsamma lutningar över horisontalplanet, så kan den möjliga avkastningen maximeras och avskrivningstiden minimeras. Det lönar sig att beakta solpotentialen redan i planeringsstadiet och i utformningen av byggnadsvolymerna. En byggnads solpotential definieras som den mängd solenergi som når byggnadens tak och fasader under året. Kommunen ska föregå med sina egna byggnader som Best Practice-exempel. I förskolor kan anläggningar för solenergi användas som pedagogiska exempel. Parkeringshus kan vara speciellt lämpade för solenergi. Deras robusta struktur och deras, relativt bostadshus, enkla funktion, medför att de kan ha en flexibilitet som öppnar för många spännande solenergilösningar. Man kan t ex tänka sig att bilarna på det översta parkeringsdäcket skyddas av ett skärmtak av solceller. Parkeringshus har ofta stora takareor. Parkeringshus med goda energilösningar kan också ha ett viktigt signalvärde, t ex tillsammans med möjligheter att ladda elbilar. Målet bidrar till de önskade effekterna resurshushållning, ingen negativ klimatpåverkan samt resiliens och flexibilitet. Åtgärder Åtgärd 17.1a Indikatorer: Minimera behovet av uppvärmning. Säkerställa projektering enligt Kyotopyramiden. Byggherrarna projekterar och uppför energieffektiva byggnader med små behov av tillförd energi för uppvärmning och varmvatten. Kommunen och byggherrarna för en dialog om byggnadernas projekterade energiprestanda under bygglovsprocesserna för att gemensamt finna Hållbarhetsprogram Lommarstranden 72