Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Transkript

1 Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget

2 Blandstad Stråk Kyrktorget

3 Blandstad

4 Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få mindre. Att ha många mindre fastigheter innebär fler intressenter och större utvecklingsflexibilitet i stadskärnan, samt mer variation i gaturummet. Centrum behöver fler mindre fastigheter, och färre stora. Centrum saknar i nuläget en stadsmässig kvartersstruktur.

5 Blandstad BOENDETÄTHET Boendetäthet inom ett antal cirkelpunkter i centrala Partille. Röd = hög boendetäthet, vit = låg boendetäthet. I området kring Allum och kommunhuset är andelen boende mycket låg. Utifrån ambitionen att skapa en levande blandstad och bygga bort otrygga miljöer som är döda stora delar av dygnet bör bostäder ingå i varje nytt projekt/kvarter i denna del.

6 Blandstad GATUINTEGRATION Graden av integration i gatunätet är avgörande för att åstadkomma levande, attraktiva och trygga städer där människor vill vistas och vara. Detta benämns i Space Syntax spatialt kapital. Centrala Partille har låg grad av gatuintegration. Många gator är säckgator / återvändsgränder, få kopplingar mellan norr och söder. Ogena förbindelser. För att utveckla centrum i stadsmässig riktning måste fler tvärförbindelser skapas och existerande kopplingar stärkas.

7 Blandstad STADSSTRUKTUR - GATUSAMBAND Enköping Göteborg De tre jämförelseorterna har rutnätsstruktur i sina stadskärnor, de centrala stadsrummen är mycket välintegrerade, kopplingarna mellan målpunkter är gena och använda stråk korsar varandra på flera punkter som får förhöjd aktivitet. Forskningen visar att sammanhängande stråk med långa siktlinjer är viktigt för goda mentala kopplingar mellan olika delar av staden, det stärker upplevelsen av trygghet och ger förutsättningar för en levande stad. Människors närvaro längs olika delar av stråket stärker varandra. Kungsbacka

8 Blandstad STADSSTRUKTUR - SIKTLINJER NUVARANDE SIKTLINJE MOT SÖDER MED TILLBYGGNAD NUVARANDE SIKTLINJE SÖDER OM MOTORVÄGEN MOT NORR. MED TILLBYGGNAD

9 Stråk

10 Stråk HUVUDSTRÅK Viktigaste stråken för rumslig integration i centrum: Gamla Kronvägen och de två nordsydliga g/c-kopplingarna.

11 Stråk IDAG MED FÖRESLAGEN TILLBYGGNAD Den redan dåliga rumsliga integrationen försämras ytterligare om den gena och raka kopplingen tvingas till extra krökar. Tryggheten minskar när siktlinjer försvinner och gaturummet bryts ner i mindre och svåröverskådliga delar. Gångavståndet ökar med c:a 80 meter, vilket motsvarar lite drygt en minuts längre gåtid mellan målpunkter söder och norr om Allum.

12 Stråk NORDSTAN Då Nordstan reglerades och glasades igen behölls existerande stråk och gatubredder. Det innebär att Nordstan är jämförelsevis rumsligt välintegrerat i staden och dagtid möjliggör gena rörelser längs etablerade axlar mellan yttre målpunkter.

13 Kyrktorget

14 Kyrktorget YTFÖRÄNDRING OFFENTLIGT / PRIVAT Befintliga offentliga ytor vid Kyrktorget och passagen åt söder. (Cirka 3000 kvm) Kvarvarande offentliga ytor vid Kyrktorget. (Cirka 1500 kvm) Befintligt fotavtryck Allum. Nytt fotavtryck Allum.

15 Kyrktorget FUNKTIONELL STORLEK De centrala torgrummen fyller än idag viktiga funktioner i staden, som plats för marknader, stadsfestivaler, konserter, glassätande och offentliga möten. En jämförelse mellan några berömda svenska torg, de tre referensorterna och Kyrktorget visar att Kyrktorget ligger vid den funktionella storlekens nedre gräns redan idag.

16 Kyrktorget 15 MARS KL. 12:00 - NUVARANDE (34 % I SKUGGA)

17 Kyrktorget 15 MARS KL. 12:00 - S&S FÖRSLAG (45 % I SKUGGA)

18 Kyrktorget 15 MARS KL. 15:00 - NUVARANDE (18 % I SKUGGA)

19 Kyrktorget 15 MARS KL. 15:00 - S&S FÖRSLAG (52 % I SKUGGA)

20 Kyrktorget VERKSAMHETER I GATURUMMET IDAG MED FÖRESLAGEN TILLBYGGNAD = Entré till offentlig verksamhet / mötesplats / handel. Verksamheter i markplan är av stor vikt roll för att skapa stadsliv i en fungerande blandstad. Ska verksamheter fungera som katalysatorer för liv och trygghet i stadsrummet måste de öppna sig ut mot gatan. Den föreslagna utbyggnaden medför netto att färre verksamheter öppnar sig ut mot torget och gatan jämfört med idag.

21 Kyrktorget GENERERADE RÖRELSER IDAG / BLANDSTAD MED FÖRESLAGEN TILLBYGGNAD Handelsverksamheter integrerade med bostäder skapar fler rörelser mellan olika målpunkter i det offentliga rummet, vilket bidrar till trygghet och trivsel. Boendemiljön är idag den främsta attraktorn för valet av bostadsort och många upplever en levande blandstad som en attraktiv boendemiljö. Interna rörelser inne i handelscentrumet bidrar inte till stadsliv och trygghet i det offentliga rummet. Gatan blir en relativt sett mer otrygg och ointressant plats, livet försigår inne i (privata) Allum.

22 Chalmersanalyser

23 Chalmersanalyser TIMMARS UTREDNINGSARBETE Våren 2009 genomförde Chalmers Arkitektur en kandidatkurs med uppgiften att föreslå strategier för att stärka Partille centrum, och utveckla miljön runt Kyrktorget. I projektet ingick att föreslå en placering för ett nytt hotell samt att analysera stadsrummets förutsättningar för en expansion av Allum. Tillsammans har studenterna motsvarande 150 års arkitekterfarenhet Utredningsarbetet motsvarar c:a timmars arbete eller 10 helårstjänster. De genomförda projekten rymmer många olika idéer, men gör i huvudsak samma analys av brister och problem i den existerande stadsstrukturen. Projekten ger en indikation om hur besökare utifrån ser på centrala Partille. De föreslår också några intressanta möjliga lösningar. UR STUDENTPROJEKT

24 Chalmersanalyser STUDENTCITAT Stora kommersiella strukturerna vänder sig inåt. Dörren är stängd till partille, besökare kan parkera på allum, handla på allum och åka iväg utan att ha satt sin fot i själva Partille. Att besöka Allum idag är inte att besöka Partille eftersom det är så slutet. Anledningar att besöka Partille finns, men för att stanna? Centrum har allt utom invånare. Partilles breda utbud utnyttjas framförallt av kommunens villabefolkning som reser dit med bil. Det gör att huvudgatan Gamla Kronv. är övertrafikerad vid rusningstid men öde på kvällarna.

25 Chalmersanalyser STRATEGISKA STRÅK Projekten identifierar utan undantag att nordsydliga förbindelsen har strategisk betydelse för centrums utvecklingsmöjligheter.

26 Chalmersanalyser STRATEGISKA STRÅK Partille centrum har två huvudstråk. En gata i öst-västlig riktning och en gångväg mellan tågstationen och centrum. I skärningspunkten mellan dem finns bäst förutsättningar för urbanitet. Vägen till tågstationen går idag delvis vid en trevlig köpgata och delvis förbi konstiga vinklar och baksidor. Här behövs fler butiker och händelser i en mer självklar vandring.

27 Chalmersanalyser STRÅK - SIKTLINJER Många projekt betonar att det bör öppnas nya siktlinjer som kopplar norr och söder.

28 Chalmersanalyser TORGFLYTT Flera förslag ger en möjlighet för Allum att bygga ut österut genom att flytta Willys och istället förlägga Kyrktorget i attraktivt läge ner mot Säveån. Det nord-sydliga stråket bevaras.

29 Chalmersanalyser TORGFLYTT

30 Chalmersanalyser BREDDAT GÅNGSTRÅK Ett annat återkommande grepp är att ersätta torget med en breddad gågata som fungerar som ett avlångt offentligt rum och samtidigt som nord-sydligt g/c-stråk.

31 Chalmersanalyser MÅNGA MÅLPUNKTER I GATURUMMET Förslagen pekar på betydelsen av att det händer saker på flera platser i gaturummet med utsrpidda verksamheter och många entréer.

32 Chalmersanalyser UTBYGGNAD ÖVER MOTORVÄGEN Ett av projekten föreslår att en utbyggnad av Allum ska förläggas jämsides med existerande byggnadsbro över motorvägen. Här skulle samtidigt skapas en bred gågata öster om Allum som ersätter nuvarande gångtunnel under motorvägen och skapar en visuellt stärkt och tryggare koppling för fotgängare och cyklister.

33

34 Blandstad BLANDSTADSPOTENTIALEN Hela centrala Göteborg får plats mellan Allum och Darostomten.